8-9 maj deltog Spacescape genom Alexander Ståhle och Lars Marcus som föreläsare och workshopledare på konferensen Värderskapande stadsutveckling i Stockholm.

På programmet stod även Malmö stad, IGLOO från Storbritannien, BXJLAB, Jernhusen, Trosa och stadsarkitekt i Köpenhamns kommun. Innehållet var rikt och handlade om allt från stadens kvaliteter till verktyg för dialog och värdeskapande. En utvald skara planerare från stora och små städer fortsatte i Spacescapes workshop. Här följer några av slutsatserna, som visar att utvecklingen av små och stora städer är både lika och olika. För diskussionen användes Spacescapes förtätningsmodell.

Till att börja med kunde vi i workshopen tillsammans konstatera att de flesta av de stadskvaliteter som Spacescape och Evidens funnit i Stockholm är klart relevanta även i mycket små städer (3000 inv); butiker, restauranger, parker, vatten, kvartersform, gångvänligt gatunät. Vi kunde dock konstatera att mindre städer ofta har sämre kollektivtrafik och ett större bilfokus i centrum. Biltrafikens dominans var dock något man försöker arbeta bort. Tätorter som Sigtuna var något man såg som förebildligt, men att bilberoendet gjorde det svårt att prioritera i praktiken. För små städer hade det stor betydelse om man låg nära en storstadsregion – detta innebar vanligen ett större förtätningstryck, särskilt om man från början har en välmående befolkning och en platsattraktivitet som att ligga sjö/havsnära.

Marknadens drivkrafter för förtätning och stadsutveckling var något som skiljde småstad och storstad. I storstäder handlar det om stadskvaliteter och urbana livsstilar. I småstäder nämndes småskalighet, livsstilsboenden som golfbanor och skärgårdshamnar, den billiga marken och den stora byggfriheten. Förtätningstrycket är högt i storstäderna och mycket lågt i många småstäder.

De politiska drivkrafterna, det uttalade förtätningsbehovet, var dock något som var mycket lika för stor- som småstad. Alla vill växa, antingen för att lösa bostadsbrist eller för att få bättre befolkningsunderlag för service och marknad eller demografisk situation. Och kommunerna stöder särskilt hållbara lägen som nära kollektivtrafik och där det är trygghetsskapande. I mindre städer har man i allmänhet väldigt hög planberedskap eftersom trycket är lägre.

Förtätningsfriheten var något som skiljde sig mellan liten och stor. I allmänhet är friheten och de planmässiga begränsningarna mycket mindre i de små städerna. De omtalade NIMBY-effekterna är också klart mindre i små städer, där man oftare välkomnar nya etableringar. Här finns mycket mark och i princip ”obegränsat utrymme”. I de stora städerna är det mindre plats och större investeringar krävs för att skapa mer utrymme, som tex. överdäckning av motorvägar. Större städer drabbas också av längre och mer komplexa planprocesser.

Avslutningsvis konstaterades att planeringen i både storstad och småstad är allt mer projektdrivet. Man ser allt mindre till områdesförutsättningar och lägeskvaliteter, vilket innebär att man får begränsad möjlighet att faktiskt styra mot stadsutveckling. För att många delar ska bidra till en större helhet så krävs stadsbyggnadsanalys och stadsplanering.

Hon har arbetat med strategisk planering kopplat till hållbarhetsfrågor i både Skåne och Stockholmsområdet och med allt från småskaliga stadsbyggnadsprojekt för ökad funktionsblandning, tex. byggemenskaper, till regionalt utvecklingsarbete. I ”Handbok i bilsnål samhällsplanering” skrev Linda om stadsutglesning, stadsbyggnad och hållbar trafikplanering. Den senaste tiden har hon haft en ledande roll i framtagandet av Stockholms cykelplan samt drivit Stockholms stads arbete om Hållbart resande i Norra Djurgårdsstaden.

Under våren kommer Linda att arbeta vidare med miljöprofilsområdet Norra Djurgårdsstaden, en stadsdel som beräknas rymma 10 000 boende och 30 000 arbetsplatser kombinerat med hamnverksamhet. Miljömålen är ambitiösa vilket ställer höga krav på trafiken. Linda kommer att arbeta med att ta fram en serie PM på temat hållbara transporter (cykel, logistik, parkering, gaturumsutformning, miljöfordon samt kollektivtrafik) och ett kunskapsunderlag om Gröna resplaner. Dessa kommer att fungera som stöd för staden att i samarbetet med byggherrar nå målen om en miljöanpassad stadsdel. Linda kommer även att  leda det Vinnova-finansierade projektet ”Hållbara cykelnät” samt ansvara för Spacescapes tre stora stadskvalitetsprojekt; Kontor, Småhus och Köpenhamn/Århus.

Vi erbjuder härmed ett breddat och spetsat kunskapsstöd i trafik- och hållbarhetsfrågor för stadsutvecklingsprojekt och strategisk stadsplanering.

Presentationen innehåller en beskrivning av de vanligaste värderingsmetoderna samt exempel på forskningsresultat om naturens ekonomiska värde. Nyttan av att värdera grönområden i ekonomiska termer sägs vara följande.

Stor aktivitet inom cykelnätsforskningen. Nyligen fick Spacescape anslag av VINNOVA för att tillsammans med projektet CyCity utveckla metoder för att mäta cykelnätskvalitet. Projektet ligger inom utlysningen Miljöinnovationer inom programmet Innovationer för en hållbar framtid. Till projektet har tre kommuner engagerats; Stockholms stad, Göteborgs stad och Örebro kommun. Spacescape fick också tillsammans med Örebro kommun anslag från Delegationen för hållbara städer att utveckla metoder för cykelnätsanalys samt genomföra cyklistobservatioern coh enkäter om cykelvanor. Våren 2010 genomförde Spacescape  en studie av stadsstruktur och cykelresvanor i Trondheim i samarbete med NTNU. Här utvecklade vi nya metoder att mäta cykelnätskvalitet. Bland annat har det visat sig att olika typer av space syntax-analyser är användaara, inte bara för gångtrafik, utan även för att förstå cykelnätets funktionalitet. Forskningsprojektet, som är kopplat till utvecklingen av den klimatneutrala stadsdelen Bröset, har resulterat i konkreta riktlinjer för de kommande parallella uppdragen.

Spacescape har fortsatt projektet ”Värdering av stadskvalitet” för TMR och flera kommuner för att studera betalningsvilja för småhus och kontor. Projektet görs i dialg med ett forskningsråd. Parallellt pågår ett stadskvalitetprojekt i Danmark i samarbete med Köpenhamns universitet för att finna betalningsvilja för lägenheter och snåhus i Köpenhamns och Århusregionen.

Mycket spännande resultat att vänta till sommaren…

Tävlingstomten ligger i Holma, ett miljonprogramsområde i södra Malmö. Holma angränsar till ett av Malmös viktigaste grönstråk (Pildammsstråket), andra miljonprogramsområden, villaområden samt till Hyllie som är ett större utvecklingsområde med bostäder, arbetsplatser och ny hållplats för citybanan mellan Köpenhamn och Malmö.

Förslagets mål är att stärka kopplingarna till omgivande stadsdelar med nya och modifierade stråk, skapa tydligare offentliga framsidor med hjälp av ny och kompletterande bebyggelse, utveckla lokala mötesplatser i centrala Holma i form av en ny park och ett nytt torg samt tillgängliggöra ett av Malmös viktigaste grönstråk, Pildammsstråket, genom att skapa en attraktiv promenad- och vistelsezon i form av en ”boardwalk” i gränsen mellan Holma och Kvarnbäcksparken.

En mer integrerad stadsdel, en ökad täthet (vilket genererar ett ökat marknadsunderlag för urbana verksamheter) samt en ökad tillgänglighet till park är alla aspekter som visat sig vara av avgörande betydelse för en stadsdels attraktivitet (”Värdering av stadskvaliteter”, Spacescape och Evidens, 2011). Genom att utveckla Holma till en mer integrerad, tätare och grönare stadsdel har Holma potential att bli en attraktiv stadsdel för både boende och besökare.

Europans hemsida

Se förslaget

Projektet liknar vår studie ”Värdering av stadskvaliteter” som identifierade åtta lägesfaktorer som hade signifikant påverkan på bostadsrättspriserna, och således beskriver betalningsviljan för lägenhetsboende i Stockholmsregionen. Analysområdet är hela Köpenhamnsregionen och Århusregionen och kommer även innefatta småhus. Detta är en mycket spännande studie som gör det möjligt att studera djupare vad som driver stadsutvecklingen i dessa danska storstäder men också i jämförelse med Stockholmsregionen. Projektansvarig är Alexander Ståhle från Spacescape och Bo Jellersmark Thorsen från Köpenhamns universitet.  Projektet kommer att pågå under våren 2012 och involverar också berörda kommuner i Köpenhamn och Århus. Projektet ingår i Miljöministeriets paraplyprojekt ”Byliv der betaler sig”.

Projeksida:
https://sites.google.com/site/bylivogbykvalitet/

Miljöministeriets websida:
http://www.naturstyrelsen.dk/Planlaegning/Planlaegning_i_byer/Byliv/Bylivderbetalersig/default.htm

PPS har bland varit en del av omvandlingen av Times Square där man har skapat ett nytt torg genom att ta bort en stor del av biltrafiken.  Vi ser att PPS har något att erbjuda som kompletterar vår analytiska tjänst, som dels handlar om community och cultural planning och dels om en internationell erfarenhet. I slutet av oktober var hela Spacescape i New York för en tvådagars kurs i place making, vilket har gett oss massa inspiration och kunskap om hur man driver platsbaserad stadsutveckling. PPS är numer en formell samarbetspartner till Spacescape och vi har redan engagerat dem, både i vår stadslivsanalys av Göteborg och i vårt analysarbete av Stockholm City. Flera samarbeten kommer, säkerligen internationellt.

Det händer mycket i New York som vi kan inspireras av. Här är några matnyttiga länkar.

Historien om Time Square och PPS delaktighet

Om Pop-Up caféer och en film om detta

Fin film om trottoarförvaltning

ladda ned rapporten

Denna utredning kan sammanfattas i idén om spatialt kapital. Grundtanken är att allt stadsbyggande genom att strukturera och utforma stadsrummet skapar en grundläggande potential, inte bara genom ny täthet utan också genom stadsrummets struktur i sig. Denna struktur ger varje plats och byggnad ett läge med en specifik relation till alla andra platser och därmed även till omgivande människor, verksamheter och attraktioner, vilka alla bidrar till detta läges värde.

I utredningen presenteras en analysmodell – förtätningsrosen – som kan synliggöra hur det spatiala kapitalet skapar förtätningsbehov, förtätningstryck, förtätningsutrymme, och förtätningsfrihet, vilka tillsammans skapar ett fält av möjligheter för stadsutveckling. Modellen är unik i sitt slag då den knyter stadsplaneringens huvudintressenter med stadsbyggandets huvudkomponenter.

läs rapporten