Spacescape har tillsammans med Project for Public Spaces utvecklat en webbenkät åt Göteborgs stad för att få veta mer om vad ni tycker om centrala Göteborg. Skicka gärna din Bästa plats!

Tävlingstomten ligger i Holma, ett miljonprogramsområde i södra Malmö. Holma angränsar till ett av Malmös viktigaste grönstråk (Pildammsstråket), andra miljonprogramsområden, villaområden samt till Hyllie som är ett större utvecklingsområde med bostäder, arbetsplatser och ny hållplats för citybanan mellan Köpenhamn och Malmö.

Förslagets mål är att stärka kopplingarna till omgivande stadsdelar med nya och modifierade stråk, skapa tydligare offentliga framsidor med hjälp av ny och kompletterande bebyggelse, utveckla lokala mötesplatser i centrala Holma i form av en ny park och ett nytt torg samt tillgängliggöra ett av Malmös viktigaste grönstråk, Pildammsstråket, genom att skapa en attraktiv promenad- och vistelsezon i form av en ”boardwalk” i gränsen mellan Holma och Kvarnbäcksparken.

En mer integrerad stadsdel, en ökad täthet (vilket genererar ett ökat marknadsunderlag för urbana verksamheter) samt en ökad tillgänglighet till park är alla aspekter som visat sig vara av avgörande betydelse för en stadsdels attraktivitet (”Värdering av stadskvaliteter”, Spacescape och Evidens, 2011). Genom att utveckla Holma till en mer integrerad, tätare och grönare stadsdel har Holma potential att bli en attraktiv stadsdel för både boende och besökare.

Europans hemsida

Se förslaget

Projektet liknar vår studie ”Värdering av stadskvaliteter” som identifierade åtta lägesfaktorer som hade signifikant påverkan på bostadsrättspriserna, och således beskriver betalningsviljan för lägenhetsboende i Stockholmsregionen. Analysområdet är hela Köpenhamnsregionen och Århusregionen och kommer även innefatta småhus. Detta är en mycket spännande studie som gör det möjligt att studera djupare vad som driver stadsutvecklingen i dessa danska storstäder men också i jämförelse med Stockholmsregionen. Projektansvarig är Alexander Ståhle från Spacescape och Bo Jellersmark Thorsen från Köpenhamns universitet.  Projektet kommer att pågå under våren 2012 och involverar också berörda kommuner i Köpenhamn och Århus. Projektet ingår i Miljöministeriets paraplyprojekt ”Byliv der betaler sig”.

Projeksida:
https://sites.google.com/site/bylivogbykvalitet/

Miljöministeriets websida:
http://www.naturstyrelsen.dk/Planlaegning/Planlaegning_i_byer/Byliv/Bylivderbetalersig/default.htm

PPS har bland varit en del av omvandlingen av Times Square där man har skapat ett nytt torg genom att ta bort en stor del av biltrafiken.  Vi ser att PPS har något att erbjuda som kompletterar vår analytiska tjänst, som dels handlar om community och cultural planning och dels om en internationell erfarenhet. I slutet av oktober var hela Spacescape i New York för en tvådagars kurs i place making, vilket har gett oss massa inspiration och kunskap om hur man driver platsbaserad stadsutveckling. PPS är numer en formell samarbetspartner till Spacescape och vi har redan engagerat dem, både i vår stadslivsanalys av Göteborg och i vårt analysarbete av Stockholm City. Flera samarbeten kommer, säkerligen internationellt.

Det händer mycket i New York som vi kan inspireras av. Här är några matnyttiga länkar.

Historien om Time Square och PPS delaktighet

Om Pop-Up caféer och en film om detta

Fin film om trottoarförvaltning

ladda ned rapporten

Denna utredning kan sammanfattas i idén om spatialt kapital. Grundtanken är att allt stadsbyggande genom att strukturera och utforma stadsrummet skapar en grundläggande potential, inte bara genom ny täthet utan också genom stadsrummets struktur i sig. Denna struktur ger varje plats och byggnad ett läge med en specifik relation till alla andra platser och därmed även till omgivande människor, verksamheter och attraktioner, vilka alla bidrar till detta läges värde.

I utredningen presenteras en analysmodell – förtätningsrosen – som kan synliggöra hur det spatiala kapitalet skapar förtätningsbehov, förtätningstryck, förtätningsutrymme, och förtätningsfrihet, vilka tillsammans skapar ett fält av möjligheter för stadsutveckling. Modellen är unik i sitt slag då den knyter stadsplaneringens huvudintressenter med stadsbyggandets huvudkomponenter.

läs rapporten

Alexander Ståhle intervjuas i Dagens Nyheter om täthet i ett växande Stockholm

Ur artikeln: ”Stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle, som tagit fram kartan speciellt för DN, guidar oss i trängselkvarteren. Han bor på Söder och gillar täthet. – ­Folk vill inte bo trångt men de vill ha effekterna av tätheten. Det finns ett nittioprocentigt samband mellan befolkningstäthet och antalet butiker, restauranger och kulturutbud, säger Alexander Ståhle. Han är väl inläst på forskning med positiva täthetseffekter. Som att det ger färre bilar, fler parker, fler företag, mer mångfald, fler kompetenta människor. Han hävdar att städer som växer oerhört snabbt visar störst tolerans. Och att kreativa människor söker sig till urbana kulturer.– ­Det finns alldeles för många starka ekonomiska, sociala och miljömässiga argument för att bygga tätt. Om vi gör det bra. Inte som i Shanghai med höghus i motorvägsspagetti. De gräver sin egen grav. Det finns bra och dålig täthet.”

Läs artikeln

Göteborg står inför spännande utmaningar. Staden växer, näringslivet utvecklas och människor flyttar in. Planering pågår av nya bostäder och verksamheter med goda kollektivtrafikförbindelser. Projektet Centrala Älvstaden pågår, med uppdrag att ta fram en strategi och vision för utvecklingen av stora outvecklade områden centralt. Med start nu och fram till 2027 planeras också en rad infrastruktursatsningar inom det s.k. Västsvenska paketet, bland annat kollektivtrafiksatsningar Ett mål för stadsutveckling är att forma attraktiva bebyggelsestrukturer och stadsrum med hänsyn till både människor och miljö. För att behålla och utveckla en rörlighet i regionen behöver infrastrukturen utvecklas. Den fysiska planeringen är viktig för att skapa ett långsiktigt uthålligt och konkurrenskraftigt Göteborg. Med anledning av dessa stora stadsutvecklingsprojekt ser Göteborgs Stads Trafikkontor, Stadsbyggnadskontor och projekt Centrala Älvstaden ett behov av att ta fram en stadslivsanalys för centrala Göteborg. Stadsbyggnadskontoret avser genom denna upphandling att upphandla konsult för uppdraget att ta fram en stadslivanalys för centrala Göteborg med rekommendationer inför utvecklingen av Göteborg och Centrala Älvstaden.

Syftet med studien är att komplettera tillgänglig kunskap om stadskvaliteter utifrån fotgängar- och cyklistperspektivet och människors användning av stadsrummet. Målet med detta är för Göteborgs Stads Trafikkontor, Stadsbyggnadskontor och projekt Centrala Älvstaden att skapa bättre underlag för arbetet med att höja kvaliteterna i stadsrummet. Analysen ska spegla stadslivet och förutsättningar för stadsliv under alla årstider. Stadslivsanalysen syftar alltså till att belysa betydelsefulla kvaliteter och problem i den nuvarande fysiska stadsformen genom att insamla data och beskriva stadslivet av idag, och att med utgångspunkt i analysen lägga fram rekommendationer för att stärka stadslivet och bidra till utveckling av stadens speciella kvaliteter inom Centrala Älvstaden. Särskild tyngdpunkt kommer att läggas på barnperspektivet. Uppdraget tas fram i nära samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret, Trafikkontoret och projekt Centrala Älvstaden. Göteborg Stads stadsbyggnadskontor kommer att handlägga ärendet.

Som anbudsgivare har Spacescape valt att sätta ihop ett team av flera parter som tillsammans kan fånga bredden och komplexiteten i uppgiften. Detta team består av Project for Public Spaces, en icke vinstdrivande organisation baserad i New York med stor erfarenhet av stadslivsprojekt, utan motsvarighet internationellt. Trivector Traffic har vi engagerat därför att de är en av Sveriges främsta trafikanalytiker och kan hjälpa oss att förstå trafiksystemet som helhet. Som kvalitetssäkring av vårt arbete har vi satt samman en referensgrupp av forskare och konstnärer som ska se till att vi har de bästa undersökningsmetoderna och att tolkningen av resultaten kan omsättas i största användbarhet för kommunens arbete för en levande stadskärna.

Spacescape har sammanställt en rapport om stadslivet på Slussen idag samt en analys av det nya planförslaget. Figuren ovan är en illustration av vår analysmodell som är inspirerad av en modell som används av institutet Project for Public Spaces i New York . Nedan följer en sammanfattning av vår rapport.

Utredningen om Slussens ombyggnad har i Stockholms stads regi pågått sedan 1990 och Spacescape har som stadslivs- och stadsbyggnadskonsult åt staden varit delaktig sedan 2006. En viktig utgångspunkt har alltid varit Slussen idag. Därför genomfördes en omfattande stadslivsundersökning 2006 med gångflödesräkningar och observationer som uppdaterades 2010, med en intervjuundersökning på plats. En mängd olika stadsrumsanalyser har också genomförts för att förstå hur Slussen hänger ihop med och konstitueras av omgivande stadsmiljö. De analysmetoder som använts utgår från den senaste stadsbyggnadsforskningen och vad som i olika studier visat sig förklara urban attraktivitet och hur stadsliv och gångtrafik fungerar i stadsmiljö.

Studierna av dagens Slussen visar på vissa kvaliteter, som t.ex. torgplatsen vid Ryssgården, rekreationskajen vid Munkbron, Debasers uteservering, utsikten längs ramperna, men framförallt pekar analyser och observationer på att Slussen idag har stora brister som stadsmiljö, att Slussen som stadsrum har stora problem med otrygghet, otillgänglighet, svag lokal förankring, låga flöden, dålig orienterbarhet, och få rekreationsmöjligheter. Detta beror i korthet på att dagens Slussen inte främst utformats för gående och stadsliv, som exempelvis Hötorget eller Medborgarplatsen, utan främst som en trafikkarusell för bilar. Det finns således mycket att lära av Slussens stadsliv idag, några saker att ta tillvara men många saker att undvika inför en framtida ombyggnad.

Efter samrådet 2010 inleddes ett planarbete där Spacescape bistått projektet och dess arkitekter med kontinuerliga analyser av olika skisser och alternativlösningar. I denna rapport redovisas vår analys av det slutgiltiga planförslaget under fem teman; gångflöden, tillgänglighet, trygghet, mötesplatser och rekreation. När det gäller gångflödena kommer de att öka väsentligt på grund av bättre gångnät, ökad kollektivtrafik och starkare målpunkter. Trafiksimuleringen visar att gångflödena över Slussensnittet kommer att fördubblas till 2030. Med den nya lösningen (utan gångbro) kommer detta innebära att båtslussningen måste regleras så att inte den hindrar de stora gångströmmarna mellan Gamla stan och Södermalm, i synnerhet den länk som skapas mellan Götgatan-Hornsgatan och Västerlånggatan-Drottninggatan på kajplan.

Tillgängligheten för gående kommer att öka avsevärt. Slussen blir enklare att orientera sig i – det blir färre riktningsförändringar genom Slussen. Denna kvalitet har även stor betydelse för synskadade och personer med andra funktionshinder. För rörelsehindrade och de med barnvagnar kommer Slussen också bli enklare tack vare mindre marklutningar, fler hissar och rulltrappor mellan torgplan och kajplan. Inne i den nya bussterminalen i berget kommer avstånden dock att bli längre och förflyttningar mellan nivåer och olika kollektivtrafikslag mer komplicerade.

Den upplevda trygghet kommer att förbättras avsevärt i hela Slussen tack vare enklare orientering och fler verksamhetslokaler och entréer i gatuplan och längs viktiga gångstråk. Som rekreationsmiljö kommer det finnas många nya vistelsemöjligheter, dels i den nya parken vid Katarinahissen, som kommer att bli närpark för drygt 11000 boende och arbetande, dels i terrasserna, och dels på det nya Slusstorget en helt ny öppen plats i Stockholm där man kan vistas vid vattnet som man idag gör på Munkbrokajen och samtidigt se på slussningen. Södermalmstorg blir ett nytt befolkat torg som aktiveras av omgivande byggnader. Bussterminal i berget gör att många från Nacka/Värmdö kommer att ledas direkt till Götgatan i tunnel inte befolka Slussens stadsmiljö. Mötesplatsen Slussen kommer dock att stärkas i sin helhet för att den blir både attraktivare, mer tillgänglig och tryggare än idag.

I jämförelse med dagens Slussen, utformad för ett annat samhälle där bilen stod i första rummet, kommer framtidens Slussen enligt planförslaget bli ett stadsrum i promenadstaden och kunskapsstaden Stockholm. En plats med alldeles unika kvaliteter, inte bara som utsiktsplats med breda panoraman över Stockholm, utan även som en rikare mötesplats för boende, pendlare och turister, till vardags och fest – för de som är barn nu och förhoppningsvis för flera generationer till.

Ladda ner vår rapport

Läs mer om planförslaget

Vår första rapport om Slussens stadsliv

Vår rapport om de fem föregående arkitektförslagen

På uppdrag av Stockholms stad, Regionplanekontoret, Lidingö stad, Nacka kommun och Haninge kommun genomförde Spacescape och Evidens tillsammans denna studie där 7000 bostadsrättsförsäljningar korrelerades med 1000 olika stadsbyggnads- och lägesanalyser.

Stadsbyggnads- och lägesanalyserna genomfördes av Spacescape med avancerad GIS-teknik på ett omfattande dataunderlag över Storstockholm.  Bland de analyserade och uppmätta variablerna finns olika attraktioner som handel, grönområden, vattenområden, kollektivtrafik, skolor, vårdcentraler, stadsrum. Tillgänglighet till dessa analyserades med olika avståndsmått som orienterbarhet, gångavstånd, cykelavstånd, gatunätsavstånd, restider med kollektivtrafik och bil. Även bebyggelsens struktur i sig analyserades som täthet, rumsintegration, kvartersutformning, entréplacering, hushöjder, fastighetsstruktur.

Den statistiska analysen som genomfördes av Evidens innefattar en regressionsanalys med de 7000 borättsköpen samlade i 319 basområden. I regressionen finns även avgift till föreningen och lägenhetens storlek.  Bostadsrättspriset används här som ett mått på betalningsvilja och attraktivitet i boendet. Studien innefattar ej småhus. Tidigare studier visar att betalningsvilja för bostadsrätter är samma som för hyresrätter. Analysresultaten visar på betalningsviljan givet dagens värderingar och vad som finns på bostadsmarknaden idag, och är alltså ett svar på dagens utbud och efterfrågan. Detta kan självklart ändras i framtiden.

Resultaten visar att man med åtta variabler kan förutsäga prisvariationen på bostadsrätter med mer än 90% säkerhet. Sju av variablerna består av rena stadsbyggnadsfaktorer och den åttonde är en kontrollvariabel som är ett socioekonomiskt index. De sju stadskvaliteterna är

1. NÄRHET TILL CITY = Gång-och gatunätsavstånd till Centralhallen

2. NÄRHET TILL SPÅRSTATION = T-bana, pendel eller spårvagn inom 500m gångavstånd

3. TILLGÅNG TILL GÅNG-GATUNÄTET = Gators och gångstråks centralitet med 12 axialstegs radie (space syntax-analys)

4. TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER = Antalet verksamheter inom restaurang, sällanköpshandel och kultur inom 1 km gångavstånd

5. TILLGÅNG TILL PARK = kvm parkyta inom 1 km gångavstånd

6. NÄRHET TILL VATTEN = gångavstånd till vattenområden större än 5 ha

7. KVARTERSFORM = grad av slutenhet samt andel utåtvända entréer mot gata

Stadskvalitetmodellen kan användas för marknadsanalys och precisera intäktssidan i exploateringskalkyler. Den kan även användas för stadsbyggnadsanalys och för att utvärdera planalternativ och kvalitetssäkra planprogram och detaljplaner. I ett bredare perspektiv ger denna studie bättre underlag för att mer precist analysera och prata om ekonomisk hållbar stadsutveckling.

Studien har uppmärksammats i ABC-nytt och Dagens Nyheter.

Ladda ner metod-rapporten här

Läs vår debattartikel i Arkitekten Maj 2011

Läs Regina Kevius pressmeddelande

Se foton från seminariet på Stockholm Bygger

För mer information kontakta Alexander Ståhle på Spacescape (alexander.stahle@spacescape.se).