Plusstaden

Publicerad den

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Framtidsgator för mer aktivt resande

Publicerad den

På uppdrag av Trafikverket har Spacescape tagit fram en projektplan för konceptutveckling av Framtidsgatan, ett projekt som innebär temporär ombyggnad av gatumiljöer. Framtidsgatan är en testbed för att omvandla trafikmiljöer kring skolor och förskolor till rum för stadsliv, fysisk aktivitet, lek, lärande, experiment och ny teknik. Projektet syftar till att driva en förändring mot en säkrare och tryggare gatumiljö, samtidigt som det främjar aktivt resande och hållbara färdsätt. Just kring skolor är frågan om utrymme extra betydelsefull och diskussionen om barns utemiljöer i växande städer blir allt viktigare.
På gatorna kan nya lösningar för teknik, mobilitet och klimatfrågor, som exempelvis dagvattenhantering, testas och utvärderas. I konceptet ingår att ombyggnationen är lätt och kan göras på en eller ett par dagar och innebär en temporär ombyggnad som kan permanentas om den fungerar väl. Med hjälp av den gemensamma digitala dialogplattformen Placetoplan kan Framtidsgatan utvecklas och utvärderas kontinuerligt och nya funktioner och tester kan läggas till i dialog med skola och närboende.

Kommersiell service i Steninge och Stångebro

Publicerad den

Områdena Steninge och Stångebro är Linköpings kommuns största utbyggnadsområden under de närmsta decennierna. Båda områdena ingår i kommunens arbete med att utvidga innerstaden. Att skapa bra förutsättningar för kommersiell service är en viktig del för att uppnå målen med områdenas utveckling. Spacescape har, i samarbete med Evidens, utrett förutsättningarna för kommersiell service samt tagit fram strategier för det kommande planarbetet.

Trender och data över nuläge studeras för att kartlägga de marknadsmässiga förutsättningarna. Rumsliga analyser av bland annat täthet, stråk och kluster används för att kartlägga stadsbyggnadsförutsättningar. Baserat på analyserna tas en modell fram för att beräkna hur många kvadratmeter kommersiell service som kan tillkomma i områdena, uppdelat i kategorierna dagligvaror, sällanköp, restaurang och övrig kommersiell service. Även längdmeter aktiv fasad, det vill säga fasader med kommersiella verksamheter i bottenvåningarna, beräknas. Som underlag till modellen analyseras även förutsättningar för nya kontor.

Västra esplanaden i Lund

Publicerad den

Centralt i Lund ligger ett verksamhetsområde som ska integreras med övriga Lund. Förslaget, med 3-4 000 bostäder arbetades fram i workshop-form med kommunen och berörda fastighetsägare för att skapa samsyn kring den önskvärda utvecklingen.

Analyser visade att ett mycket tillgängligare stråk kunde stärkas centralt genom området än vad det tidigare planarbetet antagit. Denna Västra Esplanaden bevarar en stor andel stora träd och blir det nya områdets ryggrad och koppling till Lunds stadskärna och spårvägsnät. Genom att skapa offentliga rum kring de mest kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna blir de tongivande trots att mycket industrihistoria ändå måste rivas.

Den strukturerande principen för grönstrukturen bygger på analyser av var grönytebrist uppstår med förtätning och tar höjd för detta. Ambitionen har varit att det överallt i strukturen ska finnas visuell kontakt med grönska. Gårdsstorlekar har varit viktiga att värna för att möjliggöra förskolor inom kvarter.

Vision för Rimbo centrum

Publicerad den

Norrtälje kommun ska ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Rimbo samhälle. Spacescape fick i uppdrag att ta fram ett förslag på en vision för Rimbo centrum, baserat på genomförda dialoger med olika aktörer. Visionen redovisas i form av kartor, skisser och 5 delvisioner:

1. Centrum som ett finrum i mänsklig skala
2. Mer plats för folkliv
3. Tryggt och tillgängligt för gående
4. Ny bebyggelse skapar ett tydligare centrum
5. Nytt resecentrum och ökat hållbart resande

För att behålla småstadskaraktären i Rimbo centrum ville en majoritet av deltagarna i dialogen behålla den mindre och mer mänskliga skalan i bebyggelsen. Ny bebyggelse ger möjligheter att rama in befintliga och tillkommande offentliga platser och gator, som fylls med fler sittplatser, samlingsplatser och uteserveringar. I samband med att väg 77 och 280 görs om till stadsgator sänks hastigheten och gående och cyklister får mer naturliga rörelsemönster inne i centrum. Nya bostäder gör det också möjligt att bo kvar i Rimbo i fler skeden av livet.

Lägesindikatorer för hållbara resvanor

Publicerad den

För att aktivera stadsplanering som ett medel för ökad andel hållbara transporter har Göteborgsregionen med följande studie velat utveckla modeller som kan användas för att skatta resvanor och bilinnehav i nya planområden. Modellerna kan även kopplas till livscykelanalyser som beräknar CO2-utsläpp från vardagliga transporter i ett område.

Totalt har sju lägesindikatorer och en socioekonomisk kontrollvariabel (medianinkomst) identifierats som särskilt betydelsefulla i studien Summerat befäster resultatet tidigare forskning om hur stadsbyggandet påverkar trafikalstring och färdmedelsval.

Summerat visar studien på stor användningspotential när det kommer till övergripande utbyggnadsanalyser eller analyser av hur olika kollektivtrafiksatsningar kan tänkas påverka färdmedelsval inom regionen. I takt med att geografiskt mer detaljerad resvanedata blir tillgänglig skulle också mer precisa lägesindikatorer kunna utvecklas.

Norra Hagastaden

Publicerad den

Norra Hagastaden utgör en del av Hagastaden i gränslandet mellan Solna och Stockholms kommun. När nuvarande verksamheter i området flyttar ut i och med byggandet av nya Karolinska sjukhuset villman omvandla området till en mer blandad stadsmiljö med stora inslag av bostäder.
För att konkretisera visionen för Norra Hagastaden har ett parallellt uppdrag genomförts. Spacescape har på uppdrag av Solna stad och Stockholms läns landsting analyserat förslagen utifrån ett stadslivsperspektiv, med fokus på stråktillgänglighet och täthet. Analyserna genomförs i GIS. Syftet med analyserna är att beskriva gång- och gatunätets struktur samt områdets täthet och sätta detta i relation till visionen om en integrerad och blandad stad med god tillgänglighet till Nationalstadsparken. Föreslagna lägen för platser, parker samt handel och service analyseras också utifrån stadens struktur.
Baserat på analyserna föreslås strategier för det fortsatta arbetet med ett planprogram för området.

Stadsstrukturanalys av Slakthusområdet

Publicerad den

Stockholms stad vill utveckla Söderstaden till en gång- och cykelvänlig stadsdel med bra rekreationsmöjligheter. Utvecklingen av Slakthusområdet är en viktig del av Söderstaden. Spacescape har fungerat som analys- och designstöd i projektet.
Spacescapes analyser har fokuserat på stråkens tillgänglighet, förutsättningar för urbana verksamheter samt tillgång till grönytor. Analyserna har genomförts i GIS. Genom att analysera strukturplanen för Slakthusområdet tillsammans med övriga omgivande planer i södra närförorterna skapas en unik bild av hur södra Stockholms stadsstruktur kommer att fungera i framtiden. Genom att se Slakthusområdets framtida sammanhang kan områdets potential utnyttjas bättre, och effekterna av utvecklingen av Slakthusområdet kan tas tillvara i de omgivande planerna.
Analyserna visar att Slakthusområdet knyts ihop med omgivande stadsdelar med tydliga, lättillgängliga stråk. Tätheten i hela Söderstaden ökar avsevärt vilket skapar bra förutsättningar för urbana verksamheter.

Smörkajen

Publicerad den

Smörkajen är en avgränsad del av Nyhamnen som består av Ångbåtsbron, gamla Ångfärjekajen och del av Skeppsbron i Malmö. Staden äger större delen av marken, som består av asfalterade ytor och kajkanter, vilket ger goda förutsättningar att styra utvecklingen med inriktning på hållbarhet i ett längre perspektiv. Området har ett attraktivt läge, genom närheten till havet och till Malmö Centralstation.

Smörkajens arbetsgrupp har under 2018 arbetat med att ta fram värden som ligger till grund för ett gemensamt synsätt inom staden, som samtidigt hanterar Smörkajens utmaningar. Spacescape har agerat moderator och workshopledare under processen.

De formulerade värdena är utgångspunkt för att genomföra idéer, evenemang och temporära aktiviteter som leder till en långsiktigt hållbar utveckling av området. Värdena är : Värme för alla, Urban känsla, Möte med havet och Hållbart vardagsliv.

Spacescape har även fungerat som analysstöd och tagit fram illustrationer som beskriver de olika värdena på Smörkajen.

Gröntypologin i praktiken

Publicerad den

Spacescape har för Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i Region Stockholm tagit fram en Gröntypologi, en GIS-karta som beskriver Storstockholms olika grönytetyper. Till kartan tas en metodrapport fram.

Spacescape bearbetande och utvecklade rapporten om Gröntypologin. Vi producerade även illustrationer som ska vägleda, ge stöd och stimulera främst kommunala planerare genom goda exempel. Resultatet visar hur gröntypologin som planeringsunderlag kan fungera som hjälpmedel för bl.a. folkhälsoplanering, parkutveckling integrerat med bebyggelsen, markstrategi för samhällsservice. Illustrationerna utformades för att kunna användas i olika presentationer och på Tillväxt- och regionplaneförvaltningens hemsida.