Att mäta och kartlägga hur människor använder och upplever platser och stråk är i sig ett viktigt kunskapsunderlag i planeringen. Det kan handla om att kartlägga var människor helst vistas på platsen, var människor upplever att de trivs bäst, vilka stråk de helst använder till vardags eller hur mixen av närboende och mer långväga besökare ser ut. Stadslivet på en plats är i hög grad relaterat till dess unika platsegenskaper och omgivande målpunkter. Men i stort är det inte platser som gör städer, utan städer som gör platser. Med det menas att platsen läge i staden har stor betydelse genom att det ger förutsättningar för till exempel flöden av människor, butiksetableringar och så vidare. Staden är ett system och för att förstå platsens förutsättningar behöver vi också förstå själva systemet. För att öka förståelsen om varför och inte bara hur en plats används och upplevs brukar stadslivsanalyserna också kompletteras med rumsanalyser.

Läs mer

Gehl, J & Svarre, B. (2013.) How to Study Public Life.
Gehl, J. (1996). Life Between Buildings: Using Public Space.
Project for Public Spaces. (2000). How to turn a place around.
Stipo. (2014). The City at Eye Level.
Whyte, W. (1980) The social life of small urban spaces

Exempel på stadslivsanalyser

Gång- och cykelflödesobservationer

Med observationer längs olika gatustråk kan flöden av gående och cyklister kartläggas. Flödesmätningar ger ett viktigt underlag till förståelsen för gatornas och platsernas stadslivspotential. De kan också användas i byggnader och i stationsmiljöer. Med statistiska analyser där uppmätta flöden korreleras med olika rumsliga data är det också möjligt att få fram mer kunskap om vad som styr gång- och cykelflöden genom en stad eller en byggnad. Flödesmätningar kan även användas för att beräkna trängsel.

Gång- och cykelflödesobservationer kan antingen sammanställas i form av hur många människor som passerar en gata, eller vilka vägval som utförs från en viss entré. Gång- och cykelflödesobservationer utförs normalt manuellt av observatörer men mätningarna kan också genomföras med hjälp av mer avancerade elektroniska metoder.

Vistelseobservationer

Med vistelseobservationer kartläggs hur platser eller stråk används av dem som uppehåller sig på platsen. Hur välanvänd en plats är för vistelse och hur mångfacetterad denna vistelse är, säger mycket om platsens kvalitet för stadsliv. Vistelseobservationerna kan visa på hur platserna används bland olika grupper, vilka vistelsetyper som är vanligast och var på platsen människor helst vistas. Kombinerat med flödesmätningar kan samspelet mellan vistelse och rörelse analyseras.

Platsintervjuer

Upplevelsen av platsens stadskvalitet är inte alltid det samma som hur välanvänd den är. Med korta intervjuer på plats kan en mer nyanserad bild av hur platserna används och upplevs ges. Med platsintervjuer kan även besökarnas hemvist kartläggas. På så vis kan även platsernas sociala mix undersökas. Platsintervjuer har bland annat använts i arbetet med den omfattade stadslivsanalysen av centrala Göteborg.

Fokusgruppintervjuer

Fokusgruppintervjuer innebär en möjlighet att fördjupa kunskapen kring hur en viss grupp, exempelvis ungdomar eller äldre, använder och upplever en plats eller ett område. Fokusgruppintervjuer har exempelvis använts för att ta reda på hur olika cyklistgrupper värderar olika typer av cykelvägar, eller hur olika grupper använder och upplever grönområden. Normalt sett genomförs fokusgruppintervjuer i en mindre grupp för att alla deltagare ska få chansen att tycka till.

Gåturer

Med gåturer menas att man samlar en grupp av exempelvis planerare, boende, förvaltare eller byggare för att analysera en viss miljö genom en gemensam promenad. Metoden skapar förutsättningar för en nyanserad dialog och en gemensam bild om lämpliga åtgärder. Gåturer kan även genomföras efter att program eller planförslag tagits fram och syfta till att på plats förklara hur stadsmiljön kan komma att förändras och vilka konsekvenser detta kan få.

Webbkartan

Med webbkartan ges medborgare möjligheten att få tycka till om platser på ett enkelt och snabbt sätt, samtidigt som resultatet kan kvantifieras både i statistik och på karta.

Webbkartan kan också användas för att i ett nästa steg presentera planer och hur utformningen av dessa tagit hänsyn till medborgarnas åsikter, inhämtade genom bland annat webbkartan i det första steget. Med webbkarta kan även dialogen mellan kommun och allmänhet stärkas genom att kommunen direkt ger information och svarar på hur kommunen ser på utvecklingsbehovet, just kring de platser där många upplever brister. Spacscape har utvecklat webbkartan i flera projekt, exempelvis inom ramen för ny grönplan på Lidingö, i samband med programarbete för Hagalund och Bergshamra i Solna och i Bergen, Norge.

För att få en hög svarsandel är, förutom ett enkelt och snabbt upplägg, även en marknadsföringstrategi viktig, i synnerhet om svarsandelen ska vara hög bland olika grupper av medborgare.