Landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stockholm

Publicerad den

Spacescape fick av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen på Region Stockholm uppdraget att utveckla Stockholmsregionens landsbygds- och skärgårdsstrategi. Insatsen handlar om att bearbeta strategin utifrån remissvar som inkommit under samrådstiden. Landsbygds- och skärgårdsstrategin ska fungera för såväl landstinget som regionala och lokala aktörer med syfte att stärka möjligheten att bo och verka i dessa glesare befolkade områden. Fokus ligger på frågor som rör bostäder, service, kommunikationer och arbetstillfällen. Strategin relaterar till RUFS 2050-processen som ett fördjupande och kompletterande dokument med eget remissförfarande. I utställningsförslaget av RUFS 2050 har landsbygden fått ökat utrymme, vad gäller såväl tillväxtfrågor som rumsliga avvägningar. Här beskrivs att en hållbar landsbygdsutveckling förutsätter fungerande samhällen med kollektivtrafik, lokal service, arbetsmöjligheter och fungerande VA-försörjning. Planen belyser att det är viktigt att värdefull jordbruksmark värnas för kommande generationer.

Idéförslag Näringen

Publicerad den

På Näringen planeras Gävle kommuns största stadsomvandlingar genom tiderna. Dagens verksamhetsområde planeras om för en blandad stadsdel med 6000 nya bostäder och 450 000 kvadratmeter lokalyta.

Spacescape har tillsammans med Skoog Arkitekter baserade i Gävle tagit fram en stadsutvecklingsstrategi och strukturplan för det framtida Näringen.

Vårt idéförslag bygger konceptet Plusstaden som innebär positivt mervärdesskapande i steg och etapper. Plusstadskonceptet för Näringen bygger på fyra strategier: 1) Gävle växer, 2) Smarta gator, 3) Hälsosamma platser, 4) Blandad bebyggelse. Dessa strategier skapar en strukturplan för gator, offentliga platser och bebyggelse som stegvis byggs ut genom placemakers och testbäddar.

Smarta gator i Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg

Publicerad den

Områdena Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg belägna i Eskilstunas ytterstad karaktäriseras idag av en trafikdominerad struktur. På uppdrag av Eskilstuna kommun har Spacescape tagit fram en gatuplan för hur de tre områdena ska förtätas och länkas samman, baserad på forskningsprojektet Smarta gators typologi med gång-, låg-, fler- och högfartsgator. Rapporten bygger på den tidigare framtagna utvecklingsplanen och är ett inspel till detaljplanearbetet. Resultatet är ett gatunät där lägre hastigheter möjliggör för ökad integrering av fordon vilket frigör yta för växtlighet, vistelse, dagvattenhantering, angöring och tekniska funktioner, det vill säga ökad mångfunktionalitet. I rapporten presenteras och diskuteras alternativa lösningars samt vilka för- och nackdelar som kommer med olika utformningar. En utmaning har varit att skapa sammanhållna och fotgängarvänliga gatusektioner och korsningar inom gatunätets redan satta ramar.

Friyteguiden

Publicerad den

Stockholms stad utgör navet i en expansiv storstadsregion med en uttalad ambition att bygga ett stort antal nya bostäder i en tät och grön stad. För att uppnå stadens parkriktlinjer finns ett behov av en enhetlig metod för att analysera tillgång till parker och grönområden, i befintliga stadsdelar och i planer.

Friyteguiden beskriver en lättillgänglig metod för att analysera tillgång till parker och grönytor. Analyserna genomförs i GIS med grund i stadens sociotopkarta. Med hjälp av fyra indikatorer fångas tillgången till grönytor i en stadsdel. Guiden innehåller också en översikt över mått och riktlinjer för gröntillgång i Sverige och internationellt samt analyser av referensstadsdelar i Stockholms stad. Guiden utvecklas i nära samarbete med Stockholms stad, bland annat med förvaltningsövergripande workshops.

Friyteguiden kan användas i flera delar av tidiga planskeden: för att beskriva nuläget och identifiera brister, för att utvärdera och utveckla skisser, för att samrådsskedet beskriva konsekvenserna av föreslagen planering och för att utvärdera ett genomfört projekt.

Stadsrumsanalys Fröslunda, Råbergstorp, Lagersberg

Publicerad den

Eskilstuna kommun vill i projektet Stadsläkning bidra till ökad livskvalitet genom attraktiva, hållbara stadsdelar. Inom stadsläkningsprojektet ingår Utvecklingsplan för Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg, som föreslår en förändrad struktur i södra Eskilstuna med 3800 nya bostäder och 1750 nya arbetstillfällen.
Spacescape har analyserats planens möjligheter att bidra till stadsläkningsprojektets mål om att skapa en integrerad stadsdel med god servicetillgång. Analyserna har genomförts med hjälp av GIS-analyser av bland annat täthet, stråk och korsningstäthet.
Analysen resulterar i en karta med lägen för lokaler och identifierar behovet av att tydliggare gestalta ett centralt grönområden som en grön mötesplats. Analysen visar också på en målkonflikt mellan snabb kollektivtrafik längs huvudstråket, och gående och cyklisters upplevelse längs samma stråk. Genom att prioritera kollektivtrafiken högt riskerar man att missa möjligheter till en integrerad stadsdel med god servicetillgång.

Service och mötesplatser i Uppsala

Publicerad den

Tillsammans med Uppsala kommun och med finansiering från Delegationen mot segregation har Spacescape utvecklat metoder för att analysera skillnader i tillgång till service samt potential för möten mellan olika grupper i staden.
Metoderna är GIS-baserade och bygger på finskaliga data om befolkningen, upplåtelseformer och serviceverksamheter. Genom att kombinera analyser av tillgång till olika typer av vardagsservice med analyser av befolkningstäthet identifierades lägen där ett tillskott av service skulle kunna nå många människor som idag har dålig tillgång till service. Metoden kan användas som ett underlag för planering av samhällsservice i översiktsplanering, och kan också utgöra ett underlag för områdesplanering och detaljplanering. I studien utvecklades också en metod för att bedöma potential för att människor från olika grupper använder samma platser. Grupper definieras här utifrån vilken upplåtelseform personerna bor i. Som exempel analyserades blandningspotential för lekplatser. Metoden kan användas för att lokalisera nya lekplatser eller andra typer av serviceverksamheter.

Sturehöjden Utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för parken Sturehöjden med syftet att undersöka hur den bättre kan kopplas till omgivande stadsdelar, ett lokalt centrum, närliggande skola och staden i stort.

Parken har idag en begränsad användning och ligger omgiven av vägar och gator som upplevs som barriärer. Det saknas kvalitativa vistelseplatser och parken upplevs som otrygg.

Utifrån en gedigen rumslig analys identifieras Sturehöjdens kvaliteter, utmaningar och potential och koncept för fem olika platser föreslås. I utvecklings-PM identifieras utbyggnadsetapper för parken i både temporär och permanent form där en allaktivitetsyta samt mindre tillskott i parken föreslås som ett första steg för att koppla samman skolan och parken samt minska Sturegatans barriäreffekt. Eventuell bebyggelse föreslås i två lägen som stärker de offentliga rummen och skapar informell övervakning mot parken. På längre sikt identifieras ombyggnad av den större Skogstorpsvägen till stadsgata som viktig för att knyta Sturehöjden närmare staden och göra den till en stadspark för alla.

Värtahamnens bottenvåningar

Publicerad den

Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.

Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.

SVA Centralstationsområdet

Publicerad den

Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.

Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.

Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.

Tidig dialog kring Storvreta Centrum

Publicerad den

Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.