UPPSALA KULTURPOTENTIALANALYS
KARTLÄGGNING OCH ANALYS AV DEN KULTURELLA INFRASTRUKTUREN I UPPSALA KOMMUN
-
-
Kartläggning av kulturlokaler och mötesplatser i hela kommunen. Kartan visar hur kulturutbudet är koncentrerat till Uppsala tätort, men också hur lokala kulturplatser fungerar som viktiga noder i de prioriterade tätorterna. -
Samlad analys av tillgång och variation i Uppsala tätort. Kartan visar var invånarna har nära till ett stort och varierat kulturutbud, och var tillgången är mer begränsad eller ensidig. -
Kulturtillgång i relation till socioekonomiska förutsättningar. Kartan visar Segregationsbarometerns områdestyper, diagrammen visar hur tillgången till kulturplatser med låga trösklar varierar mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. -
Synteskarta över identifierade utvecklingsbehov i Uppsala tätort. Kartan visar områden där analyserna pekar på svagare tillgång till kulturplatser, kulturutbildning, produktionsplatser, kulturplatser för barn och unga eller platser med låga trösklar.
Uppsala kommun behövde ett samlat underlag för att förstå hur den kulturella infrastrukturen är fördelad i kommunen och hur kulturens behov kan integreras tydligare i samhällsplaneringen. Frågan var särskilt relevant i en växande kommun, där nya bostadsområden, förtätning och utveckling av prioriterade tätorter påverkar invånarnas tillgång till kultur.
Uppdraget genomfördes som en kombinerad kartläggning och tillgångsanalys. Kulturplatser kartlades och sammanställdes i ett geodataunderlag och analyserades utifrån tre teman: kulturlokaler och mötesplatser, kulturutbildning samt produktionsplatser för konst och kultur. Tillgången studerades med gångavstånd från invånarnas adresser, antal kulturplatser per invånare och variation i utbudet. Analysen fördjupades också utifrån ett persepektiv på jämlika livsvillkor med analyser av barn och ungas tillgång till kultur, socioekonomiska skillnader och kulturplatser med låga trösklar.
Resultatet blev ett strategiskt planeringsunderlag med kartor, indikatorer, identifierade utvecklingsbehov och rekommendationer för fortsatt kulturplanering. Analysen mynnade ut i konkreta förslag om att använda kulturdata i tidiga planeringsskeden, följa kulturtillgång över tid och fördjupa kunskapen om framtida kulturbehov, lokalförsörjning och kulturens roll i stadsutvecklingen.




