Plusstaden

Publicerad den

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Framtidsgator för mer aktivt resande

Publicerad den

På uppdrag av Trafikverket har Spacescape tagit fram en projektplan för konceptutveckling av Framtidsgatan, ett projekt som innebär temporär ombyggnad av gatumiljöer. Framtidsgatan är en testbed för att omvandla trafikmiljöer kring skolor och förskolor till rum för stadsliv, fysisk aktivitet, lek, lärande, experiment och ny teknik. Projektet syftar till att driva en förändring mot en säkrare och tryggare gatumiljö, samtidigt som det främjar aktivt resande och hållbara färdsätt. Just kring skolor är frågan om utrymme extra betydelsefull och diskussionen om barns utemiljöer i växande städer blir allt viktigare.
På gatorna kan nya lösningar för teknik, mobilitet och klimatfrågor, som exempelvis dagvattenhantering, testas och utvärderas. I konceptet ingår att ombyggnationen är lätt och kan göras på en eller ett par dagar och innebär en temporär ombyggnad som kan permanentas om den fungerar väl. Med hjälp av den gemensamma digitala dialogplattformen Placetoplan kan Framtidsgatan utvecklas och utvärderas kontinuerligt och nya funktioner och tester kan läggas till i dialog med skola och närboende.

Barnkonsekvensanalys av kvarteret Skridskon

Publicerad den

I samband med att HEBA Fastigheter planerar en förtätning av egen tomt med 48 bostäder har Spacescape genomfört en jämställdhets- och barnkonsekvensanalys av förslaget.

Störtloppsvägen är Västertorps mest centrala gata som samlar centrumfunktioner, service, restauranger och kollektivtrafik. De tillkommande bostäderna stärker stråket ytterligare och gör det tryggare, då den norra sträckan får en inramning med bebyggelse med entréer på båda sidor. Lägenheterna tillför också en större andel 1:or och 4:or, vilket svarar mot behovet i området och möjliggör för fler hushållstyper och -storlekar att bo i stadsdelen.

Inom stadsdelen och i närmiljön finns både förskola, grundskola och samlingslokaler. Lekplatser och parkmiljöer finns inom nära gångavstånd från planområdet. Förslaget innebär dock att Föräldrakooperativet Grodans lokaler och intilliggande bostäder kommer att få förändrad inomhusmiljö. Ökad tung trafik och höga ljudnivåer under byggtiden kan komma att begränsa föräldrakooperativets möjligheter att bedriva en säker verksamhet för barnen.

Public Space Making

Publicerad den

Studien ”Public Space Making – Searching for Best Practice from Planning to Management” har undersökt framgångsrika modeller för utveckling av offentliga rum genom att söka efter lyckade projekt och platser globalt.

I studien har djupintervjuer genomförts med stadsplanerare, fastighetsekonomer, platsutvecklare, fastighetsägare, och forskare i New York, Tokyo, London, Paris, San Francisco och Stockholm.

De internationella lyckade exemplen visade sig följa olika modeller och var både finansierade av det offentliga, genom samarbeten mellan det offentliga och det privata eller enbart genom privata aktörer. ”Public Space Making Cycle” visar processen bakom platskapande och hur värden skapas, stärks och bibehålls.

Projektet är genomfört med stöd från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse i samarbete med UN Habitat Finance Branch och Public Space Unit.

Västra esplanaden i Lund

Publicerad den

Centralt i Lund ligger ett verksamhetsområde som ska integreras med övriga Lund. Förslaget, med 3-4 000 bostäder arbetades fram i workshop-form med kommunen och berörda fastighetsägare för att skapa samsyn kring den önskvärda utvecklingen.

Analyser visade att ett mycket tillgängligare stråk kunde stärkas centralt genom området än vad det tidigare planarbetet antagit. Denna Västra Esplanaden bevarar en stor andel stora träd och blir det nya områdets ryggrad och koppling till Lunds stadskärna och spårvägsnät. Genom att skapa offentliga rum kring de mest kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna blir de tongivande trots att mycket industrihistoria ändå måste rivas.

Den strukturerande principen för grönstrukturen bygger på analyser av var grönytebrist uppstår med förtätning och tar höjd för detta. Ambitionen har varit att det överallt i strukturen ska finnas visuell kontakt med grönska. Gårdsstorlekar har varit viktiga att värna för att möjliggöra förskolor inom kvarter.

Vision för Rimbo centrum

Publicerad den

Norrtälje kommun ska ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Rimbo samhälle. Spacescape fick i uppdrag att ta fram ett förslag på en vision för Rimbo centrum, baserat på genomförda dialoger med olika aktörer. Visionen redovisas i form av kartor, skisser och 5 delvisioner:

1. Centrum som ett finrum i mänsklig skala
2. Mer plats för folkliv
3. Tryggt och tillgängligt för gående
4. Ny bebyggelse skapar ett tydligare centrum
5. Nytt resecentrum och ökat hållbart resande

För att behålla småstadskaraktären i Rimbo centrum ville en majoritet av deltagarna i dialogen behålla den mindre och mer mänskliga skalan i bebyggelsen. Ny bebyggelse ger möjligheter att rama in befintliga och tillkommande offentliga platser och gator, som fylls med fler sittplatser, samlingsplatser och uteserveringar. I samband med att väg 77 och 280 görs om till stadsgator sänks hastigheten och gående och cyklister får mer naturliga rörelsemönster inne i centrum. Nya bostäder gör det också möjligt att bo kvar i Rimbo i fler skeden av livet.

Levande stadsmiljöer

Publicerad den

”Levande stadsmiljö” är ett begrepp som flitigt används i planeringsdokument och stadsbyggnadsdebatt. Alla vill skapa levande platser, men alltför ofta misslyckas vi med detta i nya stadsmiljöer.

För att kunna svara på vad som gör en plats levande har trettio befintliga platser i citymiljöer i Stockholm, Göteborg och Malmö studerats, på uppdrag av Jernhusen. Totalt har 1500 personer på platserna intervjuats om hur levande de upplever platsen på en skala mellan 1 och 10.

Platsernas användning, utformning och läge i staden har också studerats. Bland annat har observationer av flöden och människor som stannar på platsen genomförts, omkringliggande täthet och anslutande stråk analyserats och platsernas utformning vad gäller till exempel ljusförhållanden, bebyggelse, träd och sittplatser registrerats.
En analys av sambandet visade sedan att det finns ett antal platskvaliteter som påverkar hur levande en plats upplevs. Baserat på sambandsanalyser har ett stadslivsindex tagits fram.

Indexet är ett verktyg för att analysera både befintliga platser (för att identifiera vilka kvaliteter som saknas) och planerade platser (för att se om platsen har förutsättningar att bli levande). Platskvaliteterna kan delas in i tre teman: ”Lätt att nå”, ”Mycket att göra” och ”Härligt att vara”.

Hållbarhetsbedömning av Eskilstunas Översiktsplan

Publicerad den

Eskilstuna kommun har reviderat kommunens översiktsplan. Revideringen innebär enligt miljöbalken krav på att en strategisk miljöbedömning ska genomföras. Spacescape har för kommunen tagit fram en hållbarhetsbedömning, som tar ett större grepp och utöver miljömässig hållbarhet även tar hänsyn till ekonomisk och social hållbarhet.
Arbetet med hållbarhetsbedömningen skedde parallellt med revideringen av översiktsplanen och genomfördes i nära samarbete med kommunens arbetsgrupp. Alternativa utvecklingsriktningar togs fram i workshopform.
Hållbarhetsbedömningen sker utifrån nationella och globala mål kopplade till hållbar utveckling. Bedömningen visar att planförslaget bidrar till en hållbar utveckling i högre grad än de alternativa utvecklingsriktningarna, och även jämfört med nollalternativet. För att uppnå hållbarhetsmålen behöver planen utvecklas framförallt vad gäller transportfrågor. Även riktlinjer för parker och grönområden och vissa kulturmiljöfrågor kan utvecklas. Översiktsplanen är på samråd juni-september 2019.

Sociala värden i Täbys grönområden

Publicerad den

I samband med att grönplanen för Täby kommun ska uppdateras har en tidig dialog genomförts för att samla in kommuninvånarnas perspektiv på grönområden och parker. Dialogen pågick under 2018 och 1025 enkätsvar från webben samlades in parallellt med att sex fokusgrupper med boende, verksamma och organisationer genomfördes.

Täbybornas favoritplatser beskrivs i högst utsträckning med kvaliteterna naturupplevelse, djur och växter, promenader och tyst och lugnt. Både större grönområden, vandringsleder, strandpromenader och mindre centrala parker är populära. Majoriteten 84 % går eller cyklar till sina favoritplatser och 15 % tar bilen. 45 % i enkäten angav att de har mindre än 5 minuters avstånd till favoritplatsen från hemmet.

De mest efterfrågade åtgärderna var bättre belysning, bättre för sport och friluftsliv och fler sittplatser. Vissa upplever att mörka områden är ett hinder för att använda platser i närmiljön idag. Deltagarna i dialogen vill också se bättre skyltning, bättre kopplingar och vinterväghållning för gående och cyklister samt att strandpromenader och grönområden bevaras och säkras för framtiden.

Tidig dialog Visby inre hamn

Publicerad den

Region Gotland har inlett planarbete med inre hamnen i Visby. Spacescape har agerat stöd under genomförandet och sammanställt resultatet från en bred dialog med allmänheten och berörda aktörer. Under tidig vinter 2019 genomfördes en öppen webbenkät via Region Gotlands hemsida, 50 platsintervjuer och 6 fokusgrupper på plats i Visby.

De mest förekommande frågorna som förekom i dialogen var behovet av tydlig en strandpromenad som fortsätter genom hamnen, mer grönska och flexibla lösningar som snabbt kan skapa attraktivitet och aktivitet på platsen året om.

Idag finns många aktörer och och näringar som är verksamma på platsen. De beskriver ett problem med trafiksituationen och att platsen domineras av parkeringsplatser. De och boende i Visby vill se fler ytor för umgänge, restauranger och utsikt men med en bevarad hamnkaraktär. Silobyggnaden får fortsatt gärna fungera som en klätterklubb men med fler aktiviteter och en caféverksamhet integrerat. En majoritet vill också se ett kallbadhus som är offentligt tillgängligt och svarar på den stora efterfrågan.