Digital boendedialog i Hässelby Gård

Publicerad den

Stockholmshem har tillsammans med Hyresgästföreningen genomfört en mindre uppsökande boendedialog i ett område med ca 770 bostäder i Hässelby gård. I det ändamålet användes det webbaserat dialogverktyget Placetoplan med stöd av Spacescape. Verktyget möjliggjorde för de boende att berätta om sin boendemiljö genom att markera platser på en områdeskarta samt berätta om vilka aktiviteter, funktioner och service som de efterfrågade i området. Sidan var öppen för att ta emot synpunkter mellan den 1 april – 25 maj 2022 och under denna tid agerade Stockholmhem uppsökande på plats i bostadsområdet. Kvaliteterna ”fin omgivning” och ”bra stämning” användes i högst utsträckning för att beskriva de 30 platser som pekades ut som bra.

Förbättringsåtgärderna ”farlig trafik” och ”otryggt/okända människor” användes i högst utsträckning för att beskriva de 135 platser som kan bli bättre. I övrigt efterfrågades främst mer aktiviteter för barn så som olika former av lek- och aktivitetsytor samt grillplatser och utemöbler för de boende.

Närnatur i Uppsala

Publicerad den

I samband med framtagandet av en ny översiktplan i Uppsala kommun har Spacescape med hjälp av det digitala dialogverktyget Placetoplan kartlagt upplevelsen av närnaturen i 14 av kommunens tätorter. Syftet var att samla in kunskap om hur närnaturen användes i respektive tätort, med fokus på barn och äldre.

På dialogplattformen fick de svarande möjlighet att placera ut sina favoritplatser och koppla förvalbara platskvaliteter till respektive plats. Naturupplevelse, djur och växter var generellt den kvalitet som använder i högst utsträckning för att beskriva favoritplatserna i närnaturen.

Resultatet visade att elljusspåren var viktiga platser för rekreation och möten i de tätorter som hade detta. I samtliga tätorter var det en majoritet av de svarande som gick från bostaden till platserna i närnaturen och som menar att upplevd brist på tid är den främsta anledningen till att de svarande inte spenderade mer tid i den bostadsnära naturen.

Barnvänliga stadsdelar

Publicerad den

På uppdrag av HSB har Spacescape studerat var och hur barn bor i svenska städer och vad som är och upplevs barnvänligt. Omfattande geografiska analyser har genomförts av hela Sverige. Barntätast stadsdelar återfinns i innerstäder och miljonprogram. Barntätast (0–9 år) i Sverige är Möllevången, Örtagården/Rosengård i Malmö och Olivedal i Göteborg. Stadsdelar med högst andel barn återfinns i nybyggda stadsdelar, småhusområden och miljonprogram. Högst barnandel i Sverige har de nybyggda stadsdelarna Lindbacken i Uppsala, Järvastaden i Solna och Riksten i Botkyrka.

En enkätundersökning har genomförts i Stockholmsregionen och med hjälp av regressionsmodell och GIS har alla bostadsområden i Stockholms län klassats i barnvänlighet (0–10). Småhusområden med högst barnvänlighet i Stockholm enligt modellen är Silverdal, Södra Ängby och Höglandet. Flerbostadsområden med högst barnvänlighet är medeltäta förorter i innerstadens krans: Gröndal, Abrahamsberg och Björkhagen. En medelhög täthet på 3–6 våningar där det finns rikligt med friytor, service och begränsad biltrafik är gemensamma nämnare för barnvänliga stadsdelar.

Stockholms Framtidsgator

Publicerad den

Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.

Smarta gator

Publicerad den

Svensk gatupolicy bygger på en femtio år gammal teori och praktik om stadens trafik. Nya trender och behov som urbanisering, digitalisering, miljö- och samhällsförändringar ställer nya krav på gatorna och en ny svensk gatupolicy. Inom projektet Smarta gator har Spacescape tillsammans med KTH, Chalmers, VTI, Sweco och White undersökt gatornas potential. Kunskap och forsknings om olika gatutypers mångfunktionalitet har sammanställts. Modeller framtidens smarta gator har tagits fram i samråd med fokusgrupper från stat, landstig, kommun, konsulter, byggföretag, fastighetsägare, och brukare. Ett gatufunktionalitetsindex togs fram. En gatusimulator testades. Slutligen togs en designguide fram för smarta gator i svenska tätorter som täcker in ombyggnads- och nybyggnadsprocesser samt lista möjliga testbeds i svenska tätorter.

Gränby mobilitetskoncept

Publicerad den

Spacescape har i uppdrag av Rikshem tagit fram ett mobilitetskoncept för området kring författargatorna i Gränby i Uppsala. Stadsdelen har idag många utmaningar, sociala såväl som rumsliga, som kan förbättras genom mobilitet och stadsbyggnad. Syftet med uppdraget var att ge underlag till den planerade utvecklingen av området och skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor samt att ge ökade valmöjligheter för mobilitet i vardagen för Rikshems hyresgäster. En kartläggning och nulägesanalys av förutsättningarna i området genomfördes bland annat med hjälp av flödes- och stadslivsobservationer, parkeringsinventering och webbdialog med hyresgästerna.

Med utgångspunkt i slutsatser från analysen, kommunens riktlinjer samt erfarenheter från tidigare mobilitetsarbeten och forskningsprojekt föreslogs övergripande mobilitetsmål samt strategier för att uppnå målen. Ett helhetskoncept togs fram som innefattar delkoncept med förslag på åtgärder och lösningar för parkering, mobilitetstjänster, mobilitetshubbar, trafiknät och smarta gator (smartagator.se).

Friyteguiden

Publicerad den

Stockholms stad utgör navet i en expansiv storstadsregion med en uttalad ambition att bygga ett stort antal nya bostäder i en tät och grön stad. För att uppnå stadens parkriktlinjer finns ett behov av en enhetlig metod för att analysera tillgång till parker och grönområden, i befintliga stadsdelar och i planer.

Friyteguiden beskriver en lättillgänglig metod för att analysera tillgång till parker och grönytor. Analyserna genomförs i GIS med grund i stadens sociotopkarta. Med hjälp av fyra indikatorer fångas tillgången till grönytor i en stadsdel. Guiden innehåller också en översikt över mått och riktlinjer för gröntillgång i Sverige och internationellt samt analyser av referensstadsdelar i Stockholms stad. Guiden utvecklas i nära samarbete med Stockholms stad, bland annat med förvaltningsövergripande workshops.

Friyteguiden kan användas i flera delar av tidiga planskeden: för att beskriva nuläget och identifiera brister, för att utvärdera och utveckla skisser, för att samrådsskedet beskriva konsekvenserna av föreslagen planering och för att utvärdera ett genomfört projekt.

Utbyggnadsanalys Eskilstuna

Publicerad den

I samband med revideringen av kommunens översiktsplan genomförde Spacescape en analys av planens utbyggnadspotential. Det främsta syftet var att svara på om planen rymmer tillräckligt med bostäder. Analysen genomfördes parallellt med revideringen av översiktsplanen och fungerade också som ett verktyg för att identifiera oklarheter och konflikter i planens strategier och ställningstaganden.

Utbyggnadsanalysen genomfördes med Spacescapes utbyggnadsmodell, en GIS-baserad modell som baserat på drivkrafter och begränsningar för utbyggnad modellerar byggbar mark. Drivkrafter och begränsningar identifierades genom samrådsversionen av planen samt i workshops och diskussioner med tjänstepersoner. Dessa diskussioner bidrog också till att utveckla och tydliggöra översiktsplanen.

Analysen visar att kommunen med råge rymmer de bostäder planen tar höjd för. Resultatet visar att det finns ett tydligt behov av att prioritera lägen för utbyggnad för att i första hand bygga i lägen som bäst uppfyller kommunens mål om bland annat mer hållbara transporter och bättre stadsmiljö.

SVA Centralstationsområdet

Publicerad den

Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.

Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.

Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.

Tidig dialog kring Storvreta Centrum

Publicerad den

Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.