Idag saknas enkla verktyg för att i tidiga skeden av stadsplaneringen få en uppskattning av hur nya planer påverkar trafik. Dagens modeller har visat sig vara antingen för komplexa eller för förenklade för att ge ett tillräckligt enkelt och samtidigt tillförlitligt stöd i stadsbyggnadsprocessen. Spacescape har tillsammans med Evidens och M4 Traffic, på uppdrag av Trafikkontoret i Stockholms stad, genomfört en omfattande analys av resvanor och bilinnehav i Stockholms regionen.

Det övergripande syftet är att hjälpa både trafik- och stadsplanerare att förstå hur stadsbyggandet påverkar trafik. Det mer precisa syftet är ta fram lättanvända planindikatorer för bil­innehav och trafikalstring, det vill säga antal resor med bil, kollektivtrafik, cykel och gång.

För att identifiera vilka egenskaper i staden som på­verkar bilinnehav (SCB 2015) och resvanor (RVU 2015) används ett stort urval av spatiala analyser och socioekonomiska data. Med hjälp av multipel regressionsanalys undersöks sedan samband. Urva­let av prövade variabler och tolkningen av resultatet har kvalitetssäkrats genom workshops med experter inom Stockholms stad.

Resultatet av studien visar på hög förklaringsgrad av bilinnehav (88 %) och antal bilresor (80 %). Motsva­rande regressionsmodeller för antal kollresor (51 %) och antal gångresor (58 %) är godtagbar medan modellen för antal cykelresor (43 %) är betydligt svagare.

Sammanfattningsvis visar modellerna på att de faktorer som ökar bilinnehav och antal bilresor, tvärtom minskar resande med gång, cykel och kol­lektivtrafik. Nyckelindikatorer har visat sig vara centralitet, närhet till spårstation, gatu-utbud och täthet.

Utifrån regressionsmodellerna kan vi dra följande slutsatser om sambanden mellan stadsstruktur och resande, vilket i stort följer tidigare forskning på området:

• Centralitet, närhet till City, minskar bilinnehav och bilresor men ökar kollektivtrafikresor och gång­resor.
• Närhet till spårstation minskar bilinnehav och bil­resor men ökar kollektivtrafikresande.
• Täthet minskar bilinnehav men ökar cykel- och gångresor.
• Andelen småhus ökar bilinnehav och antal bilre­sor. Andel småhus kan bytas ut till bostadsstorlek, det vill säga, ju större bostad ju fler ägda bilar.
• Funktionsblandning, lokal blandning av boyta och lokalyta, ökar kollektivtrafik- och gångresor.
• Större utbud av närservice minskar bilresor.
• Stort gatuutbud, hur mycket gata som finns per per­son i ett område, ökar bilinnehav och bilresor men mängden gata minskar kollektivtrafikresor.
• Högre inkomst ökar bilinnehavet och bilresandet.
• Högre utbildning ökar cykelresandet.

Planindikatorerna kan användas i översiktsplane­ring, områdesplanering och detaljplanering, som komplement till mer komplexa modeller som Sam­pers och LuTrans.

Fortsatta studier bör göras av cykelresandet, cykel­innehav, gångflöden, parkeringstal, stadsutveck­lingsområden samt trafikvanor och bilinnehav i nybyggda projekt.

Ladda ner rapporten här!