Bostadsläget avgörande för hushållens kostnader
Publicerad den
Inledning
Boendekostnader och transportkostnader utgör de två största utgiftsposterna för svenska hushåll. Båda dessa kostnader är starkt beroende av var i staden man bor och hur nära man har till stadens utbud och vardagliga målpunkter. Bostadspriserna är högre i områden som har nära till stadens utbud, men transportkostnaderna är högre längre ifrån stadens centrum där det är längre avstånd till arbete och målpunkter. Betalningsviljan är således stor för närhet. I viss mån vägs sannolikt boendekostnader mot transportkostnader vid ett bostadsköp, men det är kanske inte så många som tänker på hur stor andel av inkomsten som läggs på boendekostnader respektive transportkostnader – och hur mycket de skiljer sig åt mellan olika bostadslägen.
2022 utgjorde boendekostnader 25 % av hushållens disponibla inkomst och transportkostnader 13 %. Kriget i Ukraina har det senaste året skapat osäkerhet i omvärlden och drivit på en energikris med stigande el- och drivmedelspriser. Tillsammans med ökande inflation och stigande bolåneräntor gör världsläget hushållens sårbarhet större än vi har sett på mycket länge. Enligt Finansinspektionens årliga bolånerapport (FI, 2023) lade svenska hushåll rekordstor andel av inkomsten på bolåneräntor 2022 och sannolikt har både boende- och transportkostnaderna ökat ytterligare i takt med den rådande ekonomiska krisen.
I synnerhet är det ensamstående med barn och låginkomsttagare med små marginaler som riskerar att drabbas. Nyligen varnade Sveriges stadsmission att allt fler barnfamiljer riskerar att bli vräkta (Hemlös 2023). Även de som bor i småhus påverkas av de höga el- och drivmedelspriserna och kan behöva prioritera mellan en tillräckligt uppvärmd bostad, ha råd att resa i vardagen och ha råd med övriga omkostnader.
I projektet Bostadsläget, som finansieras av Energimyndigheten, har Spacescape, i samarbete med Evidens, Trivector och Valueguard, analyserat hur bostadsbebyggelse och stadsstruktur påverkar boendekostnader, transportkostnader, koldioxidutsläpp och energianvändning. I denna artikel redovisas hur boende- och transportkostnader kartlagts för hushåll i Stockholm, Göteborg och Uppsala. I den kommande webbplattformen www.bostadslaget.com kommer det att vara möjligt att som bostadssökare själv undersöka lägen där du vill bo, var du har råd att bo, var du kan bo energieffektivt och klimatvänligt – och framför allt var detta sammanfaller.
Metod
För att uppskatta utgifter för boende och transporter för hushållen i olika stadsdelar har beräkningarna baserats på data på stadsdelsnivå i så hög grad som möjligt. Data som finns på stadsdelsnivå (sk. RegSO) och som ligger till grund för beräkningarna är bostadspriser, bilar per hushåll, personer i arbetsför ålder per hushåll, upplåtelseformer, bostadsstorlekar samt disponibel inkomst. Hyresnivåer finns för stadsdelsområden i Stockholm och Göteborg och på kommunnivå i övriga delar av regionerna samt i Uppsala. Bostadsrättsavgifter per kvm finns som genomsnitt per stad. Belåningsgraden och bolåneräntan utgår ifrån riksgenomsnittet. Eftersom dessa uppgifter säkerligen varierar mellan olika områden i städerna så ger resultatet en relativt förenklad bild, men det påverkar inte grundpremissen att lägets egenskaper skapar signifikant olika höga boende- respektive transportkostnader.
Boendekostnader
För att beräkna boendekostnader för ett genomsnittligt hushåll har bostadsbeståndet delats upp i bostadsrätter och hyresrätter (i flerbostadshus) samt småhus (radhus och villor som är äganderätt).
För bostadsrätter och småhus har vi utgått ifrån bostadspriser från alla överlåtelser mellan år 2018 och 2021 uppräknat till 2023 års nivå. För bostadsrätter inkluderar boendekostnader bolåneräntor, amorteringar, bostadsrättsavgifter samt elkostnader. För småhus inkluderar kostnaderna bolåneräntor, amorteringar och driftkostnader. För hyresrätter inkluderar kostnaderna hyra och elkostnader.
Transportkostnader
Den data som använts kommer från de stora resvaneundersökningar som genomfördes i Stockholms län 2015, från resvaneundersökningen i Västra Götalands län 2017 inom ramen för Västsvenska paketet samt från Uppsala kommuns resvaneundersökning från 2015. Här finns data på stadsdelsnivå för resta kilometer per person och antal resor, för bil respektive kollektivtrafik. Regressionsanalyser har genomförts som identifierat vilka lägesegenskaper som förklarar resandet. Där framkom bland annat att långa bilresor skapas av perifera lägen i regionen, låg befolkningstäthet och brist på kollektivtrafik, medan kollektivtrafikresor bland annat förklaras av ett stort utbud av kollektivtrafik inom gångavstånd.
Transportkostnader kan delas upp i olika delar som beror på bilinnehav, reslängd med bil, antal kollektivtrafikresor, reslängd med kollektivtrafik samt restidskostnad. Data om bilinnehav är hämtat från SCB och innefattar både ägda bilar samt privat- och företagsleasade bilar. Bilinnehav är starkt kopplat till lägesfaktorer och kan förklaras till ca 90 % av faktorer såsom befolkningstäthet, servicetillgång, centralitet och bostadstyp. Till kostnader för bilinnehav inkluderas försäkring, fordonsskatt, service, reparationer och värdeminskning. Parkeringskostnader läggs till i de områden där det finns parkeringsavgifter för boende i flerbostadshus, medan boende i småhus antas ha tillgång till egen parkering. Drivmedelskostnad läggs till baserat på skattat antal resta fordonskilometer per år med bil. Kollektivtrafiktaxa beräknas som en genomsnittlig kostnad per resa i Stockholmsregionen där det är enhetstaxa, men som en genomsnittlig kostnad per km i Göteborg och Uppsala där det finns zontaxa. Statistiken är hämtad från Trafikanalys (Regional linjetrafik, 2019). Även restidskostnad ges ett monetärt värde baserat på den metod som används av Trafikverket i samhällsekonomiska kalkyler (Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 7.0, Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid (Version 2020-06-15).
Resultat
Här redovisas resultatet från analyserna stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Uppsala; boendekostnader, transportkostnader och dessa sammanslagna.
Boendekostnader och transportkostnader störst för småhus
Småhusägare, som också har störst genomsnittlig inkomst, lägger störst andel, ca 50%, av sin inkomst på boende och transporter. Generellt både bor de större samt äger och reser med bil i högre grad. Boende i hyresrätter lägger ca 30% av sin inkomst på boende och transporter. Bostadsrätter ligger mellan 30-40%. Det är störst skillnad på hur mycket av inkomsten som läggs på transportkostnaderna i Uppsala mellan småhus, 19% och bostadsrätter, 8%.
Boende och transportkostnader störst och lägst i halvcentrala förorter
I Stockholm finns de högsta boende- och transportkostnaderna, 60-70% av den genomsnittliga hushållsinkomsten, i halvcentrala mycket attraktiva villaområden. Relativt höga kostnader, 50-60% har även stora delar av den storstadsnära landsbygden. Lägst kostnader, 20-30%, finns i halvcentrala förortsområden med flerbostadshus. Låga kostnader finns även i perifera miljonprogramsförorter med pendeltåg. Innerstaden har, trots höga boendekostnader, relativt låga totalkostnader, kring 35%, tack vare låga transportkostnader. I Göteborg är boende- och transportkostnader relativt jämna 30-40% i centrala tätorten, i både innerstad och närförorter. De riktigt höga kostnaderna finns i perifera villaförorter, i synnerhet de som ligger mot havet. I Uppsala är mönstret mer monocentriskt, billigast i centrum och dyrast i periferin.
Boende- och transportkostnader som andel av genomsnittlig inkomst i Stockholm.
Boende- och transportkostnader som andel av genomsnittlig inkomst i Göteborg.
Boende- och transportkostnader som andel av genomsnittlig inkomst i Uppsala.
Boendekostnader och transportkostnader vill balansera varandra
Kartorna bekräftar att boendekostnaderna är störst i centrala och täta områden, medan transportkostnaderna är störst i avlägsna och glesa områden. Längst ut i vissa periferier utgör transportkostnaderna faktiskt en större andel av hushållets utgifter än boendekostnaderna.
Boendekostnader för småhus, bostadsrätter och hyresrätter (kr/hushåll/månad) i relation till avståndet till stadens centrum i Stockholmsregionen.
Boendekostnader och transportkostnader för bostadsrätter (kr/hushåll/månad) i relation till avståndet till stadens centrum i Stockholmsregionen.
Alla hushåll kan tjäna på att flytta till centralt läge
Här är några exempel på boende- och transportkostnader för några vanliga hushållskonstellationer samt vad som skulle hända om de flyttade.
Ett par med två barn som bor i ett radhus i Stockholms ytterområden skulle om de flyttar till lägenhet i en av Stockholms närförorter sänka sina boende- och transportkostnader med 20%. En singel med ett barn som flyttar från en lägenhet i Göteborgs yttre förorter till en hyresrätt i innerstaden skulle sänka sina boende- och transportkostnader med 55%. En pensionär som bor i en stor villa utanför Uppsala och flyttade till en mindre lägenhet i innerstaden skulle också sänka sina boende- och transportkostnader med 55 %. Denna enkla räkneövning visar hur mycket bostadsläget kan betyda för hushållens privatekonomi.
Diskussion
Att ha nära till stadens utbud och vardagens målpunkter är uppskattad av många. Det syns i prisbilden och hushållens betalningsvilja. Det är mer eftertraktat att bo i städernas centrala och täta områden och det finns en stor betalningsvilja för att slippa långa transporter. Resultaten visar att förhållandet mellan boendekostnader och transportkostnader varierar över staden, men att de totala kostnaderna i hög grad jämnar ut sig. Det motsatta förhållandet mellan boendekostnader och transportkostnader gör att hushållens totala kostnader inte skiljer så mycket mellan centrala och perifera områden som många kanske skulle anta. Faktum är att hushållens transportkostnader ofta är lika stor eller ibland till och med större än boendekostnader i regionernas ytterområden.
Resultaten visar på vikten av att förstå hur läget i staden påverkar hushållens utgifter, men samma fenomen gäller även energianvändning och utsläpp av växthusgaser. De beror också på var och hur stort man väljer att bo och om man väljer att äga en bil eller inte. Solceller eller en luftvärmepump kan installeras för att effektivisera sin energianvändning och man kan välja att cykla även längre sträckor till jobbet. Men bostadslägets kvaliteter kommer alltid ha en avgörande betydelse på en aggregerad nivå. För att möta de kriser och utmaningar som våra samhällen står inför – ekonomiska, energimässiga, klimatmässiga – måste de som söker bostad bli mer medvetna. Men de måste också få de rätta förutsättningarna att göra mer hållbara val, att få möjlighet att välja ett minskat transportbehov och att billigt och bekvämt kunna välja hållbara färdmedel.
Tidigare analyser som genomförts inom ramen för forskningsprojektet Bostadsläget visar att täta och centrala miljöer är mer energieffektiva. Kortare resor och större andel hållbara transporter gör också att de som bor i dessa miljöer generellt har ett mindre klimatavtryck kopplat till boende och transporter. Det är bland annat detta som har givit upphov till det populära stadsbyggnadskonceptet 15-minutersstaden som introducerades av professor Carlos Moreno vid Sorbonne Business School i Paris. Det innebär enkelt uttryckt att stadsbor ska kunna nå det mesta de behöver i vardagen inom 15 minuters gång- eller cykelavstånd. För att möjliggöra det behöver planeringen inriktas på åtgärder som gör avstånd i staden kortare och som uppmuntrar till gång- och cykelresor i förmån för bil. Åtgärder som ökar täthet, funktionsblandning, serviceutbud och kollektivtrafiktillgång bidrar både till att minska utsläpp av växthusgaser och till att skapa attraktiva stadsmiljöer. Att bygga centralt belägna flerbostadshus är mer ekonomiskt hållbart, energieffektivt och klimatvänligt än att bygga småhusområden långt från stadskärnan.
Det är låginkomsttagare och ensamstående hushåll med barn som drabbas hårdast av den ekonomiska krisen. Utan ekonomiska medel tvingas man bo längre ifrån stadens centrum och man behöver resa längre i vardagen. Istället får man betala med transportkostnader, både i pengar och i restid. De hushåll som har det sämst ställt riskerar att behöva prioritera mellan en tillräckligt uppvärmd bostad, ha råd att resa i vardagen och ha råd med övriga omkostnader. I en stad med mindre transportbehov och mer hållbara färdmedel riskerar inte människor bli lika begränsade i framtida kriser. Vi får därför inte försumma möjligheten att utforma mer resilienta städer som är bättre rustade att möta samtidens och framtidens utmaningar vare sig det är ekonomiska kriser, energikriser eller klimatkriser.
Energianvändning i relation till avståndet till stadens centrum i Stockholmsregionen (MWh/hushåll/år).
Utsläpp av växthusgaser i relation till avståndet till stadens centrum i Stockholmsregionen (ton CO2e/hushåll/år).
Läs slutrapporten här.
Testa vår BETA-version av Bostadsläget.
