Platsens attraktivitet nu ännu viktigare

Publicerad den

Före pandemin styrdes bostads- och kontorsefterfrågan av platsens attraktivitet. Vi har i flera studier sett likartade resultat för vilka lägeskvaliteter som påverkar efterfrågan på bostäder och kontor: bland annat närhet och gångavstånd till service, parker, vatten och kollektivtrafik. Läs mer om studierna här:

Stockholm
Köpenhamn
Oslo
Göteborg
Uppsala
Halmstad
Skåne
Visby

Pandemin innebar att både kontors- och bostadsmarknaden skakades om. Efterfrågan ökade på större bostäder och småhus, samtidigt som kontorstäta områden och vissa handelsområden tömdes på folk. Urbaniseringen av storstäderna avtog och en viss utflyttning har skett till vissa mindre kommuner med särskilt stor platsattraktivitet. I rekordfart fick vi lära oss att arbeta och handla digitalt. För många innebär digitaliseringen en större valfrihet: fler kan välja var de vill bo, arbeta och handla. Den nya valfriheten innebär att platsens attraktivitet nu alltså väger ännu tyngre, både för bostäder, arbetsplatser och handelsplatser. Vi vill inte bara ha tak över huvudet, ett skrivbord och köpa saker – vi vill också ha en bra upplevelse och en trivsam miljö där det mesta finns i närheten, där vi faktiskt är. Platsens kvaliteter har blivit ännu viktigare. Detta är vad våra stadskvalitetstudier har identifierat – platsattraktivitet som ger konkurrenskraft i framtidens urbana regioner.

Ny studie analyserar samband mellan livslängd och gröntillgång

Publicerad den

 

Forskare vid Barcelona Institute for Global Health har rankat 1000 europeiska städer utifrån hur mycket grönska det finns, både när det gäller offentligt tillgänglig grönska och privata grönytor. Måtten tar hänsyn till variationer mellan olika delar av städerna och mäter hur stor andel av befolkningen som når rekommenderade gränsvärden för grönska. Likt tidigare studier visar även denna att det finns tydliga kopplingar mellan hälsa och god gröntillgång: i det här fallet identifieras samband med livslängd och tillgång till grönska i närmiljön. 13 svenska städer finns med i studien, där Göteborg är den svenska stad med mest grönska. Malmö kommer längre ned på listan, här är det mer än 70 % av invånarna som inte uppnår WHO:s riktlinjer för god tillgång till parker och grönområden.

Vill du veta mer om hur man kan analysera gröntillgång? Kolla gärna våra projekt här nedanför eller kontakta oss!

Hur ser stockholmarnas tillgång till parker och gröna kvaliteter ut?

Hur kan vi kartlägga olika kvaliteter i parker och grönområden?

Hur kan vi förstå framtida gröntillgång i en ny stadsdel?

Vilka ekonomiska värden skapar parker och naturområden?

Vilka riktvärden säkrar god gröntillgång i planeringen?

 

Två nya stjärnor till Göteborgskontoret!

Publicerad den

Spacescapes Göteborgskontor växer med arkitekterna Louise Karlsson och Selma Sinanovic Gabrallah.

Louise är utbildad arkitekt vid CTH i Göteborg och BTH i Karlskrona. Hon har tidigare arbetat med fastighetsutveckling och förvaltning samt bostäder i tidiga skeden. Hennes huvudfokus på Spacescape är illustration, grafisk profil och layout men hon jobbar även med analys och design.

Selma är utbildad arkitekt och stadsplanerare vid CTH i Göteborg. Hon har tidigare arbetat med tävlingar samt stadsplanerings- och bostadsprojekt i tidiga skeden. Hennes huvudfokus på Spacescape är stadsbyggnadsanalyser i GIS, plandesign och illustrationer.

Både Louise och Selma är baserade på kontoret i Göteborg tillsammans med Malin Dahlhielm och Moa Rydell.