Jämför kvadratmeterpriserna i Stockholm, Göteborg och Uppsala

Publicerad den

I projektet Bostadsläget tar Spacescape tillsammans med samarbetspartners fram ett webverktyg som ska hjälpa planerare och allmänheten förstå hur lägesfaktorer påverkar bland annat bostadspriser. Vi har sammanställt bostadspriser mellan 2018 och 2021 för bostadsrätter och småhus i Region Stockholm, Göteborgsregionen och Uppsala kommun. Utifrån denna data, presenterad i sex kartor nedan över bostadspriser per kvadratmeter i DeSo-områden, kan vi göra några observationer.

Så mycket dyrare är Stockholm

I Stockholm är snittpriset för en bostadsrätt 65 000 kr/kvm och 56 000 kr/kvm för ett småhus. Motsvarande siffror för Uppsala är 42 000 respektive 40 000 kr/kvm medan man i Göteborg får betala i snitt 49 000 kr/kvm för en bostadsrätt och 46 000 kr/kvm för ett småhus.

I alla kartor är det tydligt att centralitet korrelerar starkt med pris. I Stockholm är denna effekt relativt jämnt koncentriskt utspridd medan vi kan se att i Göteborg finns de dyraste områdena i centrum och utåt mot sydväst. I Stockholm får man betala ungefär 100 000 kr/kvm för en bostadsrätt i innerstaden. Prisbilden för de dyraste innerstadsområdena i Göteborg ligger kring 80 000 kr/kvm. I Stockholm är innerstaden relativt väl täckt med avståndet 3 km från Centralen. I Göteborg är innerstaden mindre och på 3 km fågelvägen från Centralen kommer man exempelvis förbi Brunnsbo på Hisingen. I centrala Uppsala kostar de dyraste bostadsrätterna kring 60 000 kr/kvm, vilket är lägre en snittet för bostadsrätter i hela Stockholmsregionen.

Samma priser i lika lägen

Att Stockholm är en mycket större stad än Göteborg gör att variationen av bostadspris relativt avstånd till Centralen ser olika ut. Men letar vi lite kan vi hitta områden som har liknande lägen och prisbild i de båda städerna. Lite förenklat kan vi säga att de billigaste områdena i Stockholms innerstad har samma pris som de dyraste dito i Göteborg. Alltså kan vi se att Södra Stationsområdet på Södermalm i Stockholm är ungefär lika dyrt som Olivendal i Göteborg. Och tittar vi på vattennära områden som har exploaterats under 2000-talet kan vi se att Eriksberg på Hisingen i Göteborg har en liknande prisbild (och avstånd till Centralen) som Hammarby sjöstad i Stockholm.

På grund av den stora skillnaden i prisbild mellan Uppsala och Stockholm är det svårt att hitta områden med liknande bostadspris och läge. Men jämför vi i stället Uppsala med Göteborg kan vi hitta några exempel. Kungsgärdet är det område med högst kvadratmeterpris för småhus i Uppsala. I Göteborg ser vi att Örgryte har en liknande prisbild och läge i staden. På samma sätta kan vi se att man får betala ungefär lika högt kvadratmeterpris kring Domkyrkan i Uppsala som i Nordstaden i Göteborg.

Är mindre städer mer blandade?

I stadsbyggnadsdiskussioner diskuteras ofta mervärdet av blandade stadsmiljöer. I sådana diskussioner är det viktigt att vara tydlig med vilken blandning vi pratar om då det finns många olika sätt att mäta blandning på. Stadsmiljöer med en mångfald av funktioner kan exempelvis upplevas som mer dynamiska, levande och attraktiva medan en variation av bostadspriser kan antas påverka i vilken mån vi möter människor från olika samhällsgrupper i vardagen. I det sammanställda kartmaterialet kan vi se att bostadsrättspriserna inom 5 km från Centralen i Göteborg varierar genom hela spektrumet från cirka 100 000 kr/kvm till lägre än 36 000 kr/kvm. Och i Uppsala ser det ut på ett likande sätt där hela spridningen till och med finns inom 3 km. Detta mönster ser vi inte i Stockholm där det inom en radie på 5 km är endast ett fåtal områden som är blåa i kartorna. Inom normalt gångavstånd från Stockholms centralstation finns alltså en mycket liten variation. Så är centrala Uppsala och Göteborg mer blandade än centrala Stockholm? Det beror så klart på vilken blandning vi pratar om men som kartorna visar är spridningen av bostadsrätternas kvadratmeterpris i DeSo-områden inom 5 km från Centralen större i Uppsala och Göteborg än i Stockholm.

Mer om våra gamla värderingsstudier kan du läsa här.

Här är webbplatsen för projektet Bostadsläget.

Frågor om projektet skickas till joel.hernback@spacescape.se

Trafikplanerare till Spacesape

Publicerad den

 

Spacescapes Stockholmskontor växer med civilingenjören och trafikplaneraren Vera Esaiasson.

Vera är utbildad civilingenjör med inriktning på trafik- och stadsplanering vid LTH i Lund och Universidad Politécnica de Madrid. Hon har tidigare arbetat som gatuprojektör på Norconsult där hon bl.a. varit involverad i forskningsprojektet Smarta gator. Hennes examensarbete var en jämförande studie av Sveriges sommargågator som sammanställde olika framgångsfaktorer och möjliga fallgropar inom konceptet. På Spacescape kommer Vera att arbeta med trafikplanering, gatudesign och nya stadsplaneringsprojekt. Hon kommer fortsatt vara vår trafikexpert i projekt Smarta gator samt i det nya projektet Framtidsgatan, som syftar till att ta fram strategier och principer för snabb gatuomvandling i stor skala, modeller för enkla gatuprojekt, bygga prototyper på plats i Stockholm, Göteborg och Umeå.

Välkommen Vera!

Nya Centralstadens sociala värden ska utvecklas

Publicerad den

Vinnaren av parallella uppdragen för Centralstaden är korade och nu fortsätter detaljplaneringen för Stockholms mest centrala stadsbyggnadsprojekt. På uppdrag av Jernhusen och Stockholms stad kommer Spacescape under våren 2022 att utvärdera detaljplaneförslaget för Centralstaden i Stockholm. Utvärderingen görs mot bakgrund av den tidigare SVA-process (socialt värdeskapande analys) som Spacescape arbetat med. Inom processen har både nulägesanalys och sociala effektmål tagits fram i nära samarbete med kommunen och Jernhusen. De sociala effektmålen fanns också med i programmet inför de parallella uppdragen. Det är nu dessa effektmål som ska utvärderas efter att det utvalda teamets förslag har bearbetats vidare under våren.

Mer information om nulägesanalysen hittar du här.

Mer information om Centralstaden hittar du här.

Frågor? Kontakta tobias.nordstrom@spacescape.se

Spacescape kartlägger Uppsalas kulturpotential

Publicerad den

För att ge utrymme för kultur och kreativitet i stadsbyggnadsprocessen behövs insikt om hur stadens kulturella utbud och förutsättningarna för dess utveckling ser ut. Spacescape har fått i uppdrag av Kulturförvaltningen i Uppsala kommun att kartlägga kulturpotentialen i staden. Syftet är att skapa ett tydligt planeringsunderlag för utvecklingen av fritids- och kulturverksamhet samt att utveckla förvaltningens behovsanalys. Utredningen kommer att utgöra en viktig grundpelare inför framtida mer ingående analyser och ska bidra till att fånga upp fritids- och kulturfrågor så att dessa integreras i kommunens tidiga planeringsskeden. På så sätt blir utredningen en viktig grund i arbetet med översiktsplanen samt kulturhuvudstadsåret och BoExpo 2029.

Tidigare har Spacescape genomfört ett antal utredningar för kulturförvaltningen i Stockholms stad. Läs mer om Stockholms kulturpotential här och om Kulturkalkylen här.

För mer information eller frågor om Spacescapes arbete med kulturfrågor kontakta Joel Hernbäck joel.hernback@spacescape.se eller Staffan Swartz staffan.swartz@spacescape.se