Den täta staden kräver minst energi

Publicerad den

Sverige och Europa står inför en allvarligt och sannolikt långvarig energikris. I projekt Bostadsläget, som finansieras av Energimyndigheten, analyseras hur bostadsbebyggelse och stadsstruktur påverkar bostadspriser, transportkostnader, koldioxidutsläpp och energianvändning. I denna artikel redovisar vi de modeller som beskriver energianvändningen från bostäder och persontransporter i olika stadsdelar i Stockholmsregionen, Göteborgsregionen och Uppsala kommun. Beräkningarna baseras på nyckeltal från Energimyndigheten, boyta och befolkningsdata från SCB samt resvaneundersökningar genomförda i de olika regionerna. Beräkningsmodellerna och kartor har utvecklats av Spacescape i samarbete med Trivector. Analyserna innefattar inte energianvändningen från byggande, verksamheter eller infrastrukturen i sig. Energianvändningen har mätts i kWh/boende/år, vilket rekommenderas i samtida energiforskning (von Platten, Mangold & Mjörnell 2020).

Så gjorde vi analysen

Bostadsbebyggelsen har indelats i småhus (villor, radhus) och flerbostadshus. Den genomsnittliga energianvändningen 2021 för uppvärmning och varmvatten i småhus var 103 kWh/kvm/år och för flerbostadshus 106 kWh/kvm/år. Energianvändningen i flerbostadshusen har beräknats genom att multiplicerat 132 kWh per kvm BOA med 0,8, vilket motsvarar den genomsnittliga andelen BOA av total BTA, vilket dessutom överensstämmer ungefär med relationen mellan energianvändningen för BOA och Atemp (beskriver arean för våningsplan som uppvärms och befinner sig inom byggnadens klimatskärm). Analysen tar inte hänsyn till byggår utan räknar endast på det svenska genomsnittet. Det kan tyckas anmärkningsvärt att småhus använder mindre energi trots att de har fler ytterväggar att värma per bostad. En förklaring kan vara att småhusägare har större kontroll över sin energianvändning, både vad gäller investeringar och daglig användning, emedan hyresrättsinnehavare och bostadsrättsägare får energikostnaden inbakad i hyra eller månadsavgift. En studie i Norge visar emellertid att energianvändningen i småhus är signifikant högre, 109 kWh/kvm, per kvadratmeter än i flerbostadshus, 95 kWh/kvm (Sve Rokserth & Manum 2021). En förklaring till denna skillnad kan vara bostadsstorlekar eller att värmepumpar är vanligare i Sverige eller att lägenheter i Norge är äganderätter där boende har bättre möjlighet att kontrollera sin energianvändning. Energianvändningen för uppvärmning och varmvatten med fjärrvärme per kvadratmeter i nybyggda småhus i Sverige är dock något högre än i nybyggda flerbostadshus.

Den genomsnittliga hushållselanvändningen i Sverige är ca 40 kWh/kvm/år 2021 är samma för både småhus och flerbostadshus. Den totala energianvändningen i bostadsbebyggelsen räknas här som uppvärmning, varmvatten och el per boende. Boarean i kvadratmeter och antal boende i de olika bostadstyperna har hämtats från SCB (2021).

Persontransporterna har beräknats utifrån de resvaneundersökningar som genomförts i de tre regionerna. Här finns data på stadsdelsnivå för resta kilometer per person, för bil respektive kollektivtrafik. Regressionsanalyser har också genomförts som förklarar resandet, där det bland annat framkom att långa bilresor skapas av perifera lägen i regionen, låg täthet och brist på kollektivtrafik. Energianvändningen för bilresor är 0,58 kWh/personkilometer (Trafikverket 2022). Beroende på de olika kollektivtrafiksystemen är det olika energianvändning per personkilometer i de olika regionerna. Ett genomsnitt innefattar alla typer av kollektivtrafik, spårbunden och buss. I Stockholm är det 0,27 kWh/pkm, i Göteborg 0,33 kWh/pkm och i Uppsala 0,25 kWh/pkm.

Den sammanslagna energianvändningen för bostadsbebyggelsen (småhus och flerbostadshus) och persontransporterna (bil och kollektivtrafik) har beräknats och visualiserats på stadsdelsnivå, demografiska statistikområden (DeSO), en geografisk enhet framtagen av SCB.

Så blev resultatet

Bostadsbebyggelsen har en stor variation i energianvändning. Flerbostadshusen har generellt lägre energianvändning per boende än småhusen, framförallt för att det i flerbostadshusen bor 25-30% fler boende per kvadratmeter boarea. Småhusens fysiska byggnadsform, ofta konstituerade som enfamiljshus, gör det svårt att i lika stor utsträckning som lägenheter dela på mindre ytor. Därför är det generella mönstret att ju tätare bebyggelse, desto mindre energianvändning per boende. Miljonprogramsområden har dock lägre energianvändning per boende än tätare innerstadskvarter eftersom trångboddheten är större här.

Persontransporterna har en stor variation i energianvändning. Det finns ett tydligt samband mellan centralitet, täthet, tillgång till kollektivtrafik och energianvändning. Ju mer centralt bostaden ligger ju mindre energi används för transporter vilket i huvudsak beror av bilresandet.

Den sammanslagna energianvändningen visar att flerbostadshusområdena har 20-25% lägre total energianvändning än småhusområdena, dels på grund av resvanor och dels boendetäthet. Göteborg generellt något högre energianvändning per boende. Detta beror dels på regionens utspridda bebyggelsestruktur, i jämförelse med framför allt Stockholm, och ett mer mindre energieffektivt kollektivtrafiksystem. Göteborg har också en större andel småhus, vilket ökar energianvändningen per boende. Transporter utgör en större andel av energianvändningen längre ut i regionen.

Detta är våra slutsatser

Sammanfattningsvis visar analyserna att den glesa utspridda bilstaden är den som är mest energikrävande, dels på grund av långa avstånd, dels på grund av större boytor per boende. Detta stämmer väl överens med flera internationella vetenskapliga studier. Att bygga glest och utspritt skapar en sårbar stad för volatila energitillgångar och energipriser. Stora bilberoende villaområden långt från stadskärnan skapar energiberoenden och sårbarhet. Världsbanken, UN Habitat, OECD, Internationella energirådet (IEA), Energy Efficient Cities initiative, Energy Cities EU är några av de större internationella organisationer som betonat vikten av kompakta energieffektiva städer som bygger på täthet, kollektivtrafik och den så kallade 15-minuterssstaden. Boverkets vision 2025, Trafikverkets tillgänglighetsmål och Energimyndigheten har samma målsättningar för att sänka energiberoendet. Likadana strategier, att förtäta kring kollektivtrafikens noder, minska biltrafik och stadsutglesning, finns i svenska regionplaner och de flesta översiktsplanerna i kommunerna. Samhällsplaneringen på internationell, nationell, regional och kommunal nivå borgar således för en långsiktigt mer hållbar energihushållning i våra städer.

För att klara framtida energikriser behövs följande åtgärder:

  • Omfördela investeringar från bilinfrastruktur till kollektivtrafik, cykel och smarta gåvänliga gator. Inför smarta trängsel- och parkeringsavgifter som finansierar hållbart resande och grönare gator.
  • Förtäta centrala kollektivtrafiknära villaområden med energieffektiva flerbostadshus. Uppmuntra ombyggnad av kontor till bostäder. Nya småhus bör byggas kollektivtrafiknära och helst i form av radhus. Begränsa utbyggnaden av perifera villaområden.
  • Inför en mer direkt prissättning av energianvändningen i flerbostadshusen. Varje enskild lägenhet måste kunna se, förstå och styra sin egen energi- och elanvändning.
  • Skapa ekonomiska incitament för småhusägare att kunna dela upp boytor i flera lägenheter, samt få i gång flyttkedjor så att mindre småhushushåll lättare kan flytta till mindre boytor, och därmed ge plats åt större hushåll.

En tätare mer sammanhållen och mindre bilberoende stad kommer inte bara klara energikriser bättre, den är också enligt vetenskap och praxis mer socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar, samtidigt som den stämmer bättre med de trender som nu formar våra städer. Nämnda åtgärder borde vara fokus för att framtidssäkra våra städer.

 

Kvm per boende

 

Energianvändning per boende/år

 

Energianvändning och centralitet

 

Energianvändning och täthet