Knivsta kommun har i ett avtal med staten och regionen åtagit sig att möjliggöra 15 000 bostäder i kommunen i samband med utbyggnad av järnvägsspår och ny station i Alsike. För att förstå vilka möjliga alternativ för utbyggnad som kan vara möjliga har Spacescape tillsammans med Evidens genomfört en utredning som visar scenarier med olika bebyggelsetyper i kommunen. Konsekvenser utifrån bland annat serviceunderlag och trafikflöden analyseras. Stort fokus ligger också på ekonomiska konsekvenser för både kommunala kostnader och bostadsmarknaden. Utredningen rymmer också ett fokus på stadsmiljöerna i och kring stationerna, med analyser av stråk och gatustrukturer.
Scenarierna har utvecklats i GIS och möjliggör kvantitativa analyser av bostadsvolymer i olika lägen, bland annat kan mängden kommunal mark som exploateras beräknas. Med hjälp av nyckeltal för kostnader för infrastruktur kan en kommunalekonomisk kalkyl av de olika scenarierna genomföras. En förenklad analys av marknadsdjupet för olika bostadstyper används för att beräkna utbyggnadstakt i de olika scenarierna.
Som en del i Västerås stads arbete med en ny översiktsplan har Spacescape arbetat med analyser och förslag till strategier för innerstaden. Utredningen fokuserar på analyser av den byggda och planerade miljön utifrån flera olika teman. Utredningen hanterar bland annat frågor om stadsbild, trafik, utbud, grönstruktur och platskvaliteter.
I ett första skede genomfördes analyser och kartläggningar av dessa teman, både utifrån ett nulägesperspektiv och i en framtidsbild där de omfattande planprojekten i innerstaden är fullt utbyggda. Jämförelser med andra jämnstora svenska städer gjordes också. Analyserna bygger på både befintliga data och data som samlades in under uppdraget.
Med grund i analysarbetet skissades på möjliga strategier och åtgärder i stor och liten skala. Strategierna presenterades på kartor.
Arbetet används som underlag för samrådsförslaget till kommuntäckande översiktsplan.
På uppdrag av Arwidssonstiftelsen och Riksidrottsförbundet har Spacescape undersökt vilka trösklar som barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar upplever för att delta i föreningsidrott, trots relativt god tillgång till idrottsanläggningar. Studien baseras på 15 intervjuer med representanter från kommuner, idrottsföreningar och organisationer.
Fyra typer av trösklar har identifierats: mentala, strukturella, fysiska och organisatoriska. Goda exempel visar att det går att sänka trösklar till idrottsanläggningar i områden med socioekonomiska utmaningar genom att lokalisera dem där barn och unga redan rör sig – i närheten av skolor, bostäder och centrum. Men välkomnande entréer och genom att kombinera olika idrotter, lek, kultur, café och sociala ytor bjuds fler in. Tydlig information, bemanning och enkla bokningssystem gör det också lättare för mindre idrottsföreningar att använda ytorna. Genom att integrera fysisk aktivitet i samhällsplanering och arbeta med både arkitektur, organisation och innehåll kan idrottsanläggningar göras mer inkluderande.
Såväl Riksidrottsförbundet (RF), som Sveriges idrottsförbund, föreningar och kommuner för kontinuerligt diskussioner om behovet av idrottsytor. RF har identifierat ett behov av ett verktyg för att räkna på behovet av idrottsanläggningstyper för att skapa ett gemensamt diskussionsunderlag.
Spacescape har i dialog med RF, några kommuner och berörda idrottsförbund tagit fram ett flexibelt och pedagogiskt verktyg i Excel som möjliggör behovsanalyser av bollplaner, gymnastiksalar, idrottshallar och ishallar. Beräkningarna bygger på befolkningsstatistik från SCB samt statistik och nyckeltal som är framtagna av Riksidrottsförbundet i samråd med berörda idrottsförbund. Verktyget består av två delar: en som räknar på en kommuns behov av idrottsanläggningar och en som räknar på enskilda föreningars behov av tränings- och tävlingstider. Resultat som redovisas inkluderar antal idrottare i olika åldersgrupper och inom olika idrotter samt behov och utbud av tävlings- och träningstimmar och idrottsanläggningar, både idag och prognostiserat för 5-årsintervaller fram till 2040.
Åkersbergas fysiska strukturbild är en planeringsstrategi för att utveckla en hållbar struktur för bebyggelse, gatunät och parkstruktur. Syftet är att samordna stadens planprogram, detaljplaner och projekt för att möjliggöra planering i den takt som krävs för Sverigeförhandlingen och samtidigt främja en sammanhängande och värdeskapande stadsutveckling.
Bakgrunden är bland annat kommunens mål att utvecklas till en modern småstad med en levande stadskärna till 2040, mot bakgrund av en förväntad befolkningsökning från 45 000 till 75 000 invånare. Arbetet inbegrep GIS-baserade analyser av befintlig stadsstruktur och tillgänglighet samt analyser av framtidsscenarier utifrån potential för stadskvaliteter, arbetsplatser och kommersiell service.
Arbetet innebar också en bred process med olika kompetenser inom kommunen för att förankra förslag och säkerställa en integrerad utveckling. Slutsatserna lyfter bland annat fram behovet av att fokusera förtätningen till centrala områden och spårstationer samt att bevara grönytor för att främja en sammanhängande och mångfunktionell stadsmiljö.
På uppdrag av Hyresgästföreningen har Spacescape tillsammans med Evidens undersökt de ekonomiska, sociala och miljömässiga avtrycken för olika bebyggelsetyper. Sveriges byggda miljöer i städer delas in i fyra typer: kvartersstad, modernistisk stad, trädgårdsstad och villaområde. Dessa jämförs med varandra i sina anspråk på mark, investeringskostnader, kommunala driftkostnader, segregation, klimatavtryck, folkhälsa och transportkostnader.
Rapporten visar att villaområden har genomgående högst investerings- och driftkostnad ur ett kommunalt perspektiv. De har störst klimatpåverkan, är mest bilberoende, kräver högst kostnader för kollektivtrafik och tar överlägset upp mest skogs- och jordbruksmark. Betyder det att vi måste välja bort småhusdrömmen när vi i allt högre utsträckning samlas i städer?
I rapportens avslutande del beskrivs fördelarna med trädgårdsstaden som den ursprungligen var tänkt, en blandad bebyggelse med småhus, radhus och låga flerbostadshus som möter önskningar om både marknära boende och gröna kvaliteter och samtidigt erbjuder närhet till stadens målpunkter.
Rapporten beskriver också vilka verktyg planeringen kan använda för att skapa större mångfald i bostadsbeståndet och samtidigt skapa en livskraftig stad och hållbar stadsutveckling.
Riksidrottsförbundet bedriver ett arbete för att öka kunskapen hos kommuner och andra aktörer om metoder och verktyg som kan bidra till goda förutsättningar för idrott och rörelse. En del av detta är att visa vilka möjligheter geografiska analyser erbjuder för att förstå hur tillgången till idrott varierar i en kommun eller region.
Spacescape har på uppdrag av riksidrottsförbundet och i samarbete med Göteborgs stad genomfört en studie som visar på ett antal analyser som sätter ljuset på den geografiska aspekten av tillgänglighet till idrott. Fokus ligger på tre typer av anläggningar: idrottshallar, ridhus och ishallar. Tillgången till dessa utifrån både avstånd, kapacitet och brist analyseras med hjälp av finskaliga geografiska data.
I utredningen studeras också samband mellan barns och ungas aktivitet inom idrottsföreningar, och olika geografiska aspekter, med särskilt fokus på tillgång till idrottsanläggningar. Avstånd till idrottsanläggning visar sig ha viss påverkan på hur aktiva barn och unga är. Samband med hushållens tillgång till bil finns också, liksom socioekonomiska variabler.
Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram en strukturplan och ett planprogram som visar hur området Odlaren beläget i direkt närhet till Eskilstunas stadskärna liksom naturreservat med stora frilufts- och motionskvaliteter kan utvecklas till en nära och hållbar trädgårdsstad. Projektet har hög relevans i och med regeringens stimulans för ökat småhusbyggande och den debatt som följer detta. I projektet redovisas en tät trädgårdsstad som till skillnad från en traditionell villamatta är en blandstad med olika varianter av bostadshus och inslag av offentliga byggnader såsom affärer, skolor och äldreboenden. Bebyggelsen och gatorna är terränganpassade och skapar i kombination med parker, små torg, platsbildningar och gröna gårdar en småskalig bebyggelse med stora inslag av gröna kvaliteter. Bebyggelsen förhåller sig till gatan och vänder sina entréer mot denna, vilket ramar in de gemensamma gårdarna och skapar tydligt offentliga rum i stor och liten skala.
I ett inledande skede arbetades en framtidsbild över tänkt framtida utveckling i området fram. Tillsammans med tre övergripande mål med tillhörande strategier sattes inriktningen för området: En nära trädgårdsstad som fungerar som entré till idrott och friluftsliv och som tar tillvara på lugnet i skogen. Strukturplanen består av ett finmaskigt nät som binder ihop den nya strukturen med centrala Eskilstuna och de befintliga villagatorna i Odlaren. Bebyggelsen koncentreras framför allt längs huvudgatorna, med något högre exploatering längs större gator och noder och lägre mot lokalgator och gränder. Gränderna i området utgörs av bostadsnära gröna gator med lokala platsbildningar för lek och vistelse. Utvecklingen i Odlaren möjliggör även förbättringar i befintlig infrastruktur som tillsammans med nya kollektivtrafiklinjer prioriterar och förenklar aktivt resande. Säkra gång- och cykelbanor möjliggör för barn och unga att tryggt kunna gå och cykla till och från skolan och fritidsaktiviteter. Samtidigt tillgängliggörs natur- och friluftsområden i Odlaren och motionsspår och promenadslingor förbättras. Planen föreslår ett tillskott av en mångfald av mötesplatser så som parker, odlingslotter, grillplatser, naturentréer, lekplatser och idrottsplatser.
Stadsdelen Nyhamn planeras som en utbyggnad av centrala Gävle ut mot havet längs med Gavleån och som en första etapp i det stora stadsutvecklingsområdet Näringen.
Spacescape fick tillsammans med det lokala kontoret Skoog Arkitekter uppdraget att ta fram vision, strategier och hållbarhetsindikatorer inför det kommande planprogrammet för den nya stadsdelen. Workshops genomfördes med kommunen för att forma innehållet i linje med kommunens övegripande mål och riktlinjer.
Hållbarhetsprogrammet bygger på samtida forskning och erkända certifieringsmodeller. Programmet ger tydliga mål och ramar för den kommande planeringen och ett hållbart byggande.
Under 2009 inleddes arbetet med en ny detaljplan för Slussen där Spacescape var stadens konsult ansvarig för stadsliv och gångtrafik. Observationer genomfördes av gamla Slussen och flera gångflödesprognoser togs fram. Förutom Nobel Center, som 2020 beslutades placeras på Slussen, har flera gestaltningsbeslut tagits sedan detaljplanen vilka påverkar stadsliv och gångflöden på Slussen. Därför har Nobelstiftelsen och fastighetsägaren Atrium Ljungberg givit Spacescape i uppdrag att uppdatera gångflödesprognos och stadslivsanalyser för Slussen, för att ge underlag till fortsatt arkitektarbete och platsutveckling.
Gångflödesprognosen har gjorts i fyra steg: 1) Resealstring – från var kommer flödena och hur stora är de, 2) Resval – hur stora är flödena mellan olika start- och målpunker, 3) Ruttval – vilken väg i gångnätet väljs, 4) Flödesprognos – hur stora blir flödena på de olika segmentet i gångnätet.
Slussen är och kommer bli en av de mest komplexa platserna och stadsrummen i Norra Europa. Här finns stora möjligheter att göra forskning som kan bidra till kunskap om hur städer och stadsmiljöer och arkitektur fungerar.
