Gatan är kanske den mest avgörande komponenten i hur våra städer används, upplevs och fungerar. Den upptar cirka 20 procent av stadens totala markyta och över 80 procent av det offentliga rummet, vilket understryker dess avgörande betydelse för stadens struktur och sociala liv. Trots detta saknas ofta en helhetsstrategi för hur stadens gator bör utvecklas.

För att möta denna utmaning har Spacescape tagit fram en ny metod för samordnad planering av gatorna. Genom att kombinera data, forskning, analys, medborgardialog och planeringsunderlag skapas en tydlig och kunskapsbaserad grund för beslut. Den övergripande principplanen ger kommuner och städer ett strategiskt verktyg för att optimera gatustrukturen. Den visar hur gatunätet kan utformas på bästa sätt, vilka projekt som bör prioriteras och vad de bör innehålla.

Metoden för gatuutvecklingsplanen fångar alla de steg som forskning har visat är centralt för att skapa goda förutsättningar för smart gatuutveckling:

• Medborgarnas behov, önskemål och prioriteringar
• Breda och tvärsektionella analyser av gatornas brister och potential
• Workshops med förvaltningar, aktörer och näringsliv
• Syntes av kommunens övergripande mål och planeringsunderlag

Med gatuutvecklingsplanen får kommuner och städer ett strukturerat verktyg som sammanför medborgarnas behov och önskemål med objektiva data och kommunala mål för att prioritera rätt insatser på rätt gator i rätt tid, vilket minskar dyra gatuombyggnader, sparar resurser och skapar störst möjliga nytta för alla som bor, arbetar, rör sig eller vistas där.

Traditionell gatuplanering kostar pengar och uppnår sällan målen

Gatuplaneringen i svenska kommuner har traditionellt sett vuxit fram som en direkt följd av andra tematiska dokument som cykelplaner, gångplaner, kollektivtrafikplaner, parkeringsplaner och olika framkomlighetsstrategier. Parallellt har andra dokument och gestaltningsprogram behandlat frågor om trygghet, grönstruktur, vistelsekvalitet, belysning och möblering, ofta inom ramen för centrumutveckling eller platsförbättringsprojekt.

Vad som faktiskt hamnar i gaturummet blir därför ofta ett resultat av tillfälliga temadrivna prioriteringar snarare än en sammanhållen strategi. En cykelplan kan till exempel peka ut viktiga stråk för ny cykelinfrastruktur, men längs dessa stråk kan det även finnas större behov av grönska, uteserveringar eller förbättrad vistelsemiljö. Inte sällan saknas det också förankring hos de som använder eller bor på gatan, vilket kan leda till missnöje och bristande förtroende hos medborgarna.

Forskning har visat att planering som bygger på just separata funktionsplaner kan begränsa möjligheterna att skapa integrerade och multifunktionella stadsmiljöer. Enligt en studie publicerad i Urban Planning International framhålls vikten av att kombinera subjektiva och objektiva metoder för att diagnostisera och förbättra kvaliteten på stadens gaturum, vilket kan bidra till bättre planeringsstrategier. Även svensk forskning, exempelvis från ArkDes, Spacescape och SLU, pekar på vikten av att se gatan som del av en komplex stadsmiljö – inte bara som en plats för transportinfrastruktur.

”Those cities that have failed to integrate the multi-functionality of streets tend to have lesser infrastructure development, lower productivity, a poorer quality of life [ …] social exclusion and generate inequalities in various spheres of life”

-UN-Habitat (Streets as Public Spaces and Drivers of Urban Prosperity report 2013)

Gatuutvecklingsplanen erbjuder en metod för att väga samman behoven och skapa en gemensam grund för beslut om framtida investeringar, prioriteringar och gestaltning, baserat på data, dialog och kommunala mål.

Gatuutvecklingen är en central del av stadsplaneringen

Utöver svårigheten att väga olika funktioner inom en och samma gata vittnar kommuner om att det ofta saknas ett systematiskt verktyg för att prioritera mellan olika gator och projekt. Vilka gator ska byggas om först? Vilka projekt ska vänta? Hur kan vi undvika att samma gata grävs upp igen kort efter ombyggnad på grund av ledningsarbeten eller andra ingrepp? I avsaknad av en övergripande planering kan det ibland vara närmast slumpmässigt vilka gatuprojekt som hamnar högt på prioriteringslistan. Projekt kan initieras av akuta skäl, för att de blivit tillfälligt medfinansierade eller tack vare att de råkar ansluta till ett närliggande projekt.

Planen innehåller:

• En sammansatt, överblickbar och förankrad principplan för ett optimalt gatunät med gatuhierarkier
• En projektplan med tydlig prioriteringsordning för vilka gator som ska byggas om, i vilken ordning, projekttyp och med vilken typ av insats
• Kartläggning och åtgärdsförslag för nyckelplatser som har potential att i förlängningen lösa andra brister i gatunätet
• Tydlig kommunikation kring vilka värden de olika projekten, såväl som planen i sin helhet, skapar

Aktuella gatuutvecklingsplaner

Gävle kommun ligger i framkant och har tillsammans med Spacescape tagit fram Sveriges första gatuutvecklingsplan. Planen grundas på systematiska analyser kombinerat med bred medborgardialog där över 900 gävlebor deltog med totalt 4 500 synpunkter. Gatuutvecklingsplanen är för närvarande under antagande och ännu inte beslutad men somliga idéer är redan under genomförande och fler är på gång. Hela planförslaget finns att studera här.

Just nu arbetar Sundbybergs stad tillsammans med Spacescape på en gatuutvecklingsplan för centrala Sundbyberg med målet att skapa ett gatunät som bättre speglar kommunens mål för mobilitet, trygghet och stadsliv. Det går att läsa mer och under sommaren 2025 även lämna synpunkter på den föreslagna planen via webbdialogen här.

Vill du veta mer om arbetet i Sundbyberg, eller höra om hur gatuutvecklingsplaner kan användas i andra kommuner? Hör av dig till Petter Streijffert!

petter.streijffert@spacescape.se

0707172257