Spacescape har på uppdrag av Uppsala kommun gjort en sociotopkarta för Uppsala tätort.  Sociotopkartan är ett kunskapsunderlag för den offentliga utemiljön, som visar hur den används och upplevs av Uppsalaborna. Uppsalabornas sociotopkarta syftar till att vara ett underlag för arbetet med den ’sociala grönstrukturen’, dvs sociala aspekter på grönstrukturen vilka innefattar t.ex. rekreation, lek och mötesplatser. Uppsalabornas sociotopkarta ska fungera som ett planeringsunderlag i kommunens översiktsplanarbete och planarbete, samtidigt som det är ett underlag för Fritids- och naturvårdsnämndens prioriteringar. Det omfattande arbetet med att observera och fråga Uppsalaborna innefattar 814 platsobservationer, 72 fokusgrupper och en enkät har genomförts som ett samarbete mellan Fritid- och naturkontoret och Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad.

De värden som framkommit i undersökningarna har sammanfattats i 20 begrepp som torde vara grundläggande i all socialt medveten park- och naturplanering i Uppsala. Dessa är; Park och naturlek, Lekplatslek, Ro, Grönska, Skogskänsla , Vattenkontakt, Utblick, Promenad, Bollsport, Sällskapslek, Vintersport, Bad, Picknick, Folkliv, Evenemang, Hänga, Trädgårdskänsla, Naturupplevelse, Djurhållning, och Kulturhistoria. Sociotopkartan visar var dessa värden finns i Uppsalas offentliga utemiljö.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de populäraste platserna ofta är de som har många värden, så som t.ex. Gottsundagipen, Stadsträdgården, Källparken, och Stabbyskogen. Dessa parker är också av ansenlig storlek, oftast minst 10 hektar. Uppsala är också karaktäristiskt uppdelat i skogslandskapet i väster och slättlandskapet i öster. Detta har inneburit större parksatsningar i öster för att kompensera för bristen på natur. Området i centrum kring centralstationen är påtagligt begränsat vad gäller parkutbud. Fyrisån utgör självklart en särskild kvalitet för de platser och parker som infogar åns vattenspeglar.

Tillgångsanalyserna visar att verksamhetsområdena Kungsängen och Boländerna mindre offentlig grönyta än innerstaden, men tittar man på friyta per invånare så är siffran allra lägst för Innerstaden, samt flera av de centrala stadsdelarna. En viktig slutsats är att stadsutveckling i verksamhetsområdena kräver parkutveckling. En annan slutsats av resultaten är att det kan finnas stort förtätningsutrymme i stadsdelar med mycket offentlig friyta per invånare, som exempelvis Polacksbacken, Ulleråker, Berthåga, Liberobäck, och Nåntuna-Vilan. För att säkert uttala sig om detta krävs mycket noggrannare analyser.

Analyserna av gångavstånd till närmaste grönområde visar att stora delar av Uppsala tätort ligger inom 300 meter från grönområde. Stadsdelar som har längre är Kungsängen, Boländerna och Fyrislund. Här krävs parkutveckling om stadsutveckling skall ske. Analyserna för gångavstånd till närmaste lekområde visar brister i nämnda verksamhetsområden samt i innerstaden. Även här krävs parkutveckling om stadsförbättring skall ske. Analyserna för gångavstånd till närmaste skogsområde visar en stark snedfördelning i Uppsala på grund av naturförutsättningarna. Resultaten pekar på stadsskogens stora betydelse för Uppsalas stadskärna. Utan stadsskogen skulle stora delar av invånarna i Uppsala sakna ett större friluftsområde inom gångavstånd.