Ny rapport: Barnvänliga stadsdelar
85 procent av Sveriges invånare bor idag i tätorter och 23 procent av dessa är barn mellan 0 och 19 år. Det är över 2 miljoner barn som bor i stadsmiljö i Sverige. De har enligt barnkonventionen och svensk lag rätt till en god livsmiljö. HSB har gett Spacescape i uppdrag att studera var och hur barn bor i svenska städer och vad som är och upplevs barnvänligt. Omfattande geografiska analyser har genomförts av hela Sverige och en mer detaljerad analys och enkätundersökning har genomförts i Stockholmsregionen. Studien bekräftar säkert många föreställningar men den visar också på uppseendeväckande slutsatser och flera viktiga utmaningar för framtidens stadsplanering och fastighets- och bostadsutveckling.
Stadskärnor och miljonprogramsområden i förorten barntätast
Barntätast stadsdelar återfinns i innerstäder och miljonprogram. Barntätast (0–9 år) i Sverige är Möllevången, Örtagården/Rosengård i Malmö och Olivedal i Göteborg. Sveriges barntätaste miljöer är alltså dels täta innerstadsmiljöer med stadsgator, stadsparker och relativt höga inkomst- och utbildningsnivåer, ofta med intensiv biltrafik. Dels tättbebyggda förortsmiljöer med trafikseparering, grönområden och låga inkomst- och utbildningsnivåer, ofta med trygghetsutmaningar. Barntäthet kan ses som ett mått på antalet potentiella kompisar som finns inom gångavstånd.
Nybyggda stadsdelar, miljonprogram och småhusområden har högst andel barn
Stadsdelar med högst andel barn återfinns i nybyggda stadsdelar, småhusområden och miljonprogram. Högst barnandel i Sverige har de nybyggda stadsdelarna Lindbacken i Uppsala, Järvastaden i Solna och Riksten i Botkyrka. Att barnfamiljer söker sig till nybyggda stadsdelar och vissa småhusområden beror säkerligen på att dessa upplevs trygga och välplanerade, med ett utbud av grönytor och rekreationsområden. Att det finns en stor andel barn i miljonprogrammet kan bero på att barnrika familjer med låga inkomster har få andra bostadsval, samtidigt som dessa bostadsområden med sina parker, lekplatser och trafikseparering är barnvänliga.
Grönområden, förskola, skola, lite biltrafik och trygghet viktigast för barnvänligheten
En enkätundersökning med 1 000 stockholmare visar att upplevd barnvänlighet handlar om närhet till grönområden, skolor, förskolor, lite biltrafik och trygghet. Det visar både en kvantitativ betygsättning av stadsdelarnas barnvänlighet och kvalitativa enkätsvar. En geografisk GIS-analys och en statistisk regressionsanalys har genomförts som bekräftar sambandet mellan dessa faktorer (närhet till grönområden, skolor och förskolor, antal bilresor, inkomstnivå, utbildningsnivå, arbetslöshet) och enkätsvaren.
Stockholm är mycket barnvänligt
Med hjälp av regressionsmodell och GIS har alla bostadsområden i Stockholms län klassats i barnvänlighet (0–10). Generellt får alla stadsdelar i Stockholmsenkäten höga poäng (6–9) i barnvänlighet. Småhusområden med högst barnvänlighet i Stockholm enligt modellen är Silverdal, Södra Ängby och Höglandet. Flerbostadsområden med högst barnvänlighet är medeltäta förorter i innerstadens krans: Gröndal, Abrahamsberg och Björkhagen.
Bara småhus räcker inte
En vanlig föreställning är att barnfamiljer flyttar från lägenhet till villa eller radhus med egen trädgård. Detta stämmer i viss mån om vi tittar på flyttmönster och andel barn. Enkäten visar emellertid att det inte finns några signifikanta skillnader i barnvänlighet mellan de bästa småhusområdena och flerbostadsområdena. De har alla 8–9 i betyg i barnvänlighet. Det finns också många småhusområden som är väsentligt mindre barnvänliga än många flerbostadshusområden. Det räcker alltså inte att bara bygga småhusområden för att locka barnfamiljer utan för att skapa barnvänlighet krävs god planering av parker, lekplatser, skolor, förskolor, trygga trafiksäkra stadsmiljöer med lite biltrafik, samt stora bostäder. Detta har genomförts i flera nybyggda flerbostadsområden som exempelvis Hammarbysjöstad i Stockholm och Hyllie i Malmö, vilka också har en stor andel barn.
Bostadsstorlek spelar roll
Inte överraskande är det en större andel barn i bostadsområden där det finns större bostäder. Det finns stadsdelar med stor barnvänlighet, som borde locka många barnfamiljer, men som ändå har en låg andel barn på grund av brist på stora bostäder, exempelvis Årsta och Hammarbyhöjden i Stockholm. I tätare stadsdelar, stadskärnor och miljonprogramsområden, ökar dock barntrångboddheten. Där delar barnen på färre rum. Barntrångboddhet finns alltså både i stadsdelar som har en stark socioekonomi med höga bostadspriser (stadskärnor) och stadsdelar som har en svag socioekonomi med låga bostadspriser (miljonprogram).
Bostadspris avspeglar vuxenvänlighet mer än barnvänlighet
Det finns inga starka samband mellan kvadratmeterpriser på bostäder (bostadsrätt och småhus) och barntäthet, barnandel eller barnvänlighet. Det kan bero på att barnvänligheten är relativt god i hela staden samt att det är andra lägesfaktorer som avgör bostadsköparnas värdering. Säkerligen är detta faktorer som är ”föräldravänliga”, alltså förenklar vardagslivet för vuxna. När två personer som bor i samma bostad ska åka till arbetet är det mycket sannolikt att deras arbetsplatser ligger på olika platser i regionen. Detta driver upp bostadspriserna i centrala lägen, eftersom det förkortar det totala pendlingsavståndet för hela hushållet. Centralitet, servicetäthet och kollektivtrafik skapar störst bostadsvärden visar analyser av bostadsmarknaden för lägenheter och småhus som Spacescape och Evidens genomfört för flera stadsregioner i Sverige. Dessa analyser visar dock även att parker, gröna gårdar och bilfria gator är värdeskapande, vilket har en mer direkt relation till barnvänligheten.
Så skapas framtidens barnvänliga stad
Denna studie bekräftar mycket forskning om barnvänlighet och barn i stad, men konkretiserar hur det ser ut där barn bor och vad som skapar barnvänlighet i svenska tätorter. Här följer förslag på vad som kan göras för att skapa barnvänlig stad, både i befintlig bebyggelse och nybyggnation.
Barnforskaren Tim Gill konstaterar att alltför stora områden med låg täthet inte är barnvänliga eftersom de skapar bilberoende samhällen, samt att områden med alltför hög täthet inte heller är barnvänliga eftersom de har brist på friytor. En medelhög täthet på 3–6 våningar där det finns rikligt med friytor samt där biltrafiken är starkt begränsad är vad Tim Gill rekommenderar. Dessa råd överensstämmer med resultaten i denna studie.
Befintliga stadsdelar
- Minska biltrafik och bilparkeringar, sänk hastigheter och skapa mer parker och lekplatser, särskilt i de barntäta stadskärnorna.
- Öka tryggheten i miljonprogrammen, vilka i grunden är både gröna och trafiksäkra.
- Förtäta småhusområden med stora lägenheter så att skilda par, pensionärer och ungdomar kan bo kvar.
- Öka andelen stora bostäder i områden med brist.
- Tillskapa mer marknära boende med egen uteplats i befintliga flerbostadshus.
Nya stadsdelar
- Placera skolor och förskolor inom 300 meters gångavstånd. Prioritera stora gårdar för lek och pedagogik.
- Placera parker och lekplatser inom 200 meters gångavstånd. Prioritera ytor för fysisk aktivitet för både flickor och pojkar.
- Bygg lokalgator som gångfartsgator utan fasta parkeringsplatser. Prioritera trygg och trafiksäker gång- och cykeltrafik.
- Bygg en mångfald av bostadstyper och bostadsstorlekar. Prioritera stora gårdar och marknära boende med egen uteplats.
- Bygg blandad måttligt tät bebyggelse som ger serviceunderlag och bra kollektiv-trafik. Prioritera mångfald och tillgänglighet.
20 i topp-lista på Stockholms barnvänligaste stadsdelar:
- Silverdal (Sollentuna)
- Södra Ängby (Stockholm)
- Höglandet (Stockholm)
- Ålsten (Stockholm)
- Falkberget (Sollentuna)
- Hagaberg (Värmdö)
- Gröndal (Stockholm)
- Nordvästra Boo (Nacka)
- Skeppsdalsström (Värmdö)
- Enskedefältet (Stockholm)
- Viby (Sollentuna)
- Abrahamsberg (Stockholm)
- Björkhagen (Stockholm)
- Fredhäll (Stockholm)
- Hjorthagen-Norra Djurgårdsstaden (Stockholm)
- Järvastaden (Solna)
- Norra Bergshamra (Solna)
- Hammarbyhöjden (Stockholm)
- Gubbängen (Stockholm)
- Södra Bergshamra (Solna)