Utvärdering av Stockholms framtidsgator

Publicerad den

Stockholms Framtidsgator är ett så kallat testbädd-projekt inom det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Smarta gator. Inom testbädden har tre lokalgator intill grundskolor med begränsad fordonstrafik, och där skolorna visat stort intresse för att vara med i projektet, valts ut.  Testbädden har syftat till att undersöka hur gator, med hjälp av temporära tillägg, kan bli mer multifunktionella, attraktiva och säkra. Framtids­gatan på Hälsingegatan har funnits på plats mellan sep­tember och december 2020, medan Framtidsgatan på Tjärhovsgatan och Parmmätargatan finns på plats mellan september 2020 och maj 2021. Spacescape har ansvarat för dialog, uppföljning och framtagande av koncept och design. I projektet har även White arkitekter bistått som designstöd.

Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I rapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö.

Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.

Vill du veta mer om projektet, kontakta gärna Tobias Nordström (tobias.nordstrom@spacescape.se).

Läs utvärderingsrapporten här.

 

Kunskapsunderlag om bebyggelseplanering, trafikalstring och parkering till Statens offentliga utredningar

Publicerad den

Utredningen Samordning för bostadsbyggande har lämnat över ett betänkande till regeringen med benämningen Stärkt planering för en hållbar utveckling (SOU 2021:23). I betänkandet föreslås ändringar i plan- och bygglagen (PBL) som innebär att bilen inte längre ska ha en särställning i lagstiftningen och som möjliggör en normförskjutning vid planering av markanvändning. Utredningens förslag innebär ett tydligt beslutsstöd för kommunerna att i högre utsträckning än i dag kunna avstå från att kräva att tomter ska ordnas så att det finns utrymme för parkering av bil för enskilt bruk.

Spacescape har tagit fram rapporten Kunskapsunderlag om samband mellan bebyggelseplanering och trafikalstring som finns med som bilaga till betänkandet. Flera studier som Spacescape har lett eller deltagit i finns också med bland referenserna, bland andra rapporten Framtiden för parkering och nya bostäder som gjorts på uppdrag av Fastighetsägarna i Stockholm, Hyresgästföreningen och Naturskyddsföreningen samt forskningsprojektet Smarta gator som Spacescape driver med stöd från Vinnova i samarbete med KTH, Chalmers, VTI, Sweco och White.

Innebörden av utredningens förslag på ändringar i PBL kan sammanfattas så här:

Förslagen innebär att bilens särställning i lagstiftningen ersätts med likvärdig tillgänglighet till olika mobilitets- och transportlösningar. Fokus kan flyttas från hur många parkeringsplatser som behövs i samband med nybyggnation till hur individens och samhällets behov av lösningar för mobilitet och varutransporter kan tillgodoses.” (SOU 2021:23)

Nyckelord är ”mobilitetsåtgärder” och ”mobilitetstjänster.”  Mobilitetsåtgärder är utrymmen och anläggningar för parkering eller stannande för persontransporter samt lastning och lossning, leverans eller tillfällig förvaring av varor. Exempel är anläggningar för parkering och stannande med cykel, sparkcykel, moped, e-skoter och bil för enskilt bruk samt för delade fordon, bilpoolsbilar och cyklar.

Mobilitetstjänster är tjänster för persontransporter samt för leverans eller tillfällig förvaring av varor genom bokning, prenumeration, medlemskap eller betalning. Tjänsten kan tillhandahållas genom en fysisk anläggning eller digitalt system. Exempel är fordonspooler, samåkningssystem eller rabatterat kollektivtrafikkort. En mobilitetstjänst för varor kan vara hemleveranser och nyttjande av skåp.

Förslag till ändringar i PBL (enl SOU 2021:23)

  1. Bebyggelse ska vara samlad så att behovet av person- och varutransporter hålls på en så låg nivå som möjligt och att befintlig infrastruktur utnyttjas. Lika god tillgänglighet med gång, cykel och olika energieffektiva och miljövänliga transportslag. Kommunen ska ta hänsyn till transporteffektivitet vid bedömningen av om det krävs detaljplan. (2 & 4 kap.)
  2. Kommunen får bestämma krav på mobilitetsåtgärder i detaljplan och i bygglov. Mobilitetsåtgärder kan vidtas för alla trafik- och fordonsslag. Kommunen kan avstå från att kräva att tomter ska ordnas så att det finns utrymme för parkering av bil för enskilt bruk. (4 kap.)
  3. Möjlighet att i exploateringsavtal komma överens om mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster. Det ger kommunerna såväl som byggherrarna ett bättre stöd för samverkan om mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster. (4 kap.)
  4. Bättre möjlighet för kommuner att reservera mark för verksamhet med energieffektiva gods- och persontransporter i form av anläggningar för leveranser, tex. gemensamhetsanläggningar. (4 kap.)
  5. ”Att kunna avsätta markreservat och avstå från att kräva utrymme för parkering av bil för enskilt bruk i detaljplan och att kunna ställa villkor i bygglov kan effektivisera kommunernas verktyg för att uppnå en hållbar utveckling.”
  6. Ny lag om kartläggning av mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster som möjliggör uppföljning av åtgärder under förvaltningsskedet. Enligt lagen ska ägare till fastigheter (gäller ej småhus) med visst intervall kartlägga vilka mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster som finns inom fastigheten. Berörd kommun, Boverket och hyresgäster är mottagare av kartläggningarna.
  7. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för en hållbar samhälls- och bebyggelsestruktur. Syftet är att bryta en seglivad praxis genom att höja kunskapsnivån kring transporteffektivitet och rumslig struktur.

Lyssna på ett inslag om betänkandet här.