Plusstaden

Publicerad den

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Kommersiell service i Steninge och Stångebro

Publicerad den

Områdena Steninge och Stångebro är Linköpings kommuns största utbyggnadsområden under de närmsta decennierna. Båda områdena ingår i kommunens arbete med att utvidga innerstaden. Att skapa bra förutsättningar för kommersiell service är en viktig del för att uppnå målen med områdenas utveckling. Spacescape har, i samarbete med Evidens, utrett förutsättningarna för kommersiell service samt tagit fram strategier för det kommande planarbetet.

Trender och data över nuläge studeras för att kartlägga de marknadsmässiga förutsättningarna. Rumsliga analyser av bland annat täthet, stråk och kluster används för att kartlägga stadsbyggnadsförutsättningar. Baserat på analyserna tas en modell fram för att beräkna hur många kvadratmeter kommersiell service som kan tillkomma i områdena, uppdelat i kategorierna dagligvaror, sällanköp, restaurang och övrig kommersiell service. Även längdmeter aktiv fasad, det vill säga fasader med kommersiella verksamheter i bottenvåningarna, beräknas. Som underlag till modellen analyseras även förutsättningar för nya kontor.

Sociala indikatorer i Uppsala

Publicerad den

Spacescape har tidigare bistått Uppsala kommun med att ta fram ett antal indikatorer för att följa den fysiska samhällsutvecklingen i kommunen, och detta arbete är en utveckling av dessa indikatorer. Som ett tillägg har indikatorer med bärighet på segregation, trygghet och jämlikhet analyserats. Syftet är att identifiera ett antal indikatorer som lyfts in i den kontinuerliga uppföljningen av översiktsplanen.

I projektet tas flera nya mått fram, bland annat ett entropiindex som mäter blandningen av olika socioekonomiska grupper i staden mått för att förstå i vilken grad gator kantas av entréer samt mått för vilken potential skolor har för att nå en blandning av olika socioekonomiska grupper. Dessutom studeras samband mellan olika socioekonomiska variabler och rumsliga variabler, till exempel socioekonomi och tillgång till olika typer av service, täthet och gröntillgång. Även trygghetsvariabler studeras.

Barnkonsekvensanalys av kvarteret Skridskon

Publicerad den

I samband med att HEBA Fastigheter planerar en förtätning av egen tomt med 48 bostäder har Spacescape genomfört en jämställdhets- och barnkonsekvensanalys av förslaget.

Störtloppsvägen är Västertorps mest centrala gata som samlar centrumfunktioner, service, restauranger och kollektivtrafik. De tillkommande bostäderna stärker stråket ytterligare och gör det tryggare, då den norra sträckan får en inramning med bebyggelse med entréer på båda sidor. Lägenheterna tillför också en större andel 1:or och 4:or, vilket svarar mot behovet i området och möjliggör för fler hushållstyper och -storlekar att bo i stadsdelen.

Inom stadsdelen och i närmiljön finns både förskola, grundskola och samlingslokaler. Lekplatser och parkmiljöer finns inom nära gångavstånd från planområdet. Förslaget innebär dock att Föräldrakooperativet Grodans lokaler och intilliggande bostäder kommer att få förändrad inomhusmiljö. Ökad tung trafik och höga ljudnivåer under byggtiden kan komma att begränsa föräldrakooperativets möjligheter att bedriva en säker verksamhet för barnen.

Social konsekvensanalys av Spelhagen

Publicerad den

På uppdrag av Nyköping kommun och Klövern AB har Spacescape genomfört en social konsekvensanalys av detaljplanen för Spelhagen 1:7 och 1:5.

Planområdet är en del av stadsdelen Spelhagen, ca 1 km söder om Nyköping centrum, och förslaget innebär ca 460 nya bostäder. Ett tillskott av boende, nya målpunkter i form av länsmuseet, verksamheter i magasinsbyggnaden och en upprustad kaj med aktiviteter kommer att öka genomströmningen av både lokal befolkning och besökare. Få entréer eller uteplatser planeras dock längs Västra Skeppsbron, som blir det mest välintegrerade stråket som tar sig vidare in i stadsdelen, vilket kommer att påverka hur tryggt och levande stråket upplevs över dygnet och året.

Rekommendationerna för fortsatt planering berörde barnperspektivet och att övergångsställen över intilliggande Hamnvägen bör hastighetssäkras. Den höga befolkningstätheten i relation till avstånd till kollektivtrafik kräver också mobilitetsåtgärder för att ge alternativ till bilen. Park- och servicetillgång (ex. förskoleplatser) bör studeras och säkerställas i takt med att verksamhetsområdet som helhet görs om till ett bostadsområde.

Internationella exempel på hållbar stadsutveckling

Publicerad den

Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) har uppdraget att underlätta planeringsprocesser för att få till stånd ett ökat och hållbart bostadsbyggande och de har även bildat Nätverket för nya stadsdelar. Nätverket omfattar idag c:a 30 kommuner som inom sina nya stadsutvecklingsområden planerar och bygger över 200 000 nya bostäder.

Utredningen innehåller en översiktlig inventering av internationella exempel på hållbara och innovativa stadsutvecklingsprojekt i syfte att inspirera och lyfta fram ett antal projekt i verklig framkant.

De valda projekten är intressanta för svenska aktörer, då de visar höga ambitioner avseende social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Inom projekten finns exempel på såväl nya och innovativa tekniker, utvecklade affärsmodeller och processer samt nya former för samverkan och dialog med medborgare och andra aktörer.

En särskilt stor utmaning för svenska stadsutvecklingsprojekt sett från detta internationella perspektiv bedöms vara att skapa stadsmiljöer med en blandning av bostäder och lokaler i olika prisnivåer.

Public Space Making

Publicerad den

Studien ”Public Space Making – Searching for Best Practice from Planning to Management” har undersökt framgångsrika modeller för utveckling av offentliga rum genom att söka efter lyckade projekt och platser globalt.

I studien har djupintervjuer genomförts med stadsplanerare, fastighetsekonomer, platsutvecklare, fastighetsägare, och forskare i New York, Tokyo, London, Paris, San Francisco och Stockholm.

De internationella lyckade exemplen visade sig följa olika modeller och var både finansierade av det offentliga, genom samarbeten mellan det offentliga och det privata eller enbart genom privata aktörer. ”Public Space Making Cycle” visar processen bakom platskapande och hur värden skapas, stärks och bibehålls.

Projektet är genomfört med stöd från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse i samarbete med UN Habitat Finance Branch och Public Space Unit.

Västra esplanaden i Lund

Publicerad den

Centralt i Lund ligger ett verksamhetsområde som ska integreras med övriga Lund. Förslaget, med 3-4 000 bostäder arbetades fram i workshop-form med kommunen och berörda fastighetsägare för att skapa samsyn kring den önskvärda utvecklingen.

Analyser visade att ett mycket tillgängligare stråk kunde stärkas centralt genom området än vad det tidigare planarbetet antagit. Denna Västra Esplanaden bevarar en stor andel stora träd och blir det nya områdets ryggrad och koppling till Lunds stadskärna och spårvägsnät. Genom att skapa offentliga rum kring de mest kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna blir de tongivande trots att mycket industrihistoria ändå måste rivas.

Den strukturerande principen för grönstrukturen bygger på analyser av var grönytebrist uppstår med förtätning och tar höjd för detta. Ambitionen har varit att det överallt i strukturen ska finnas visuell kontakt med grönska. Gårdsstorlekar har varit viktiga att värna för att möjliggöra förskolor inom kvarter.

Kulturkalkylen

Publicerad den

Stockholms stad har velat utveckla möjligheterna att uppskatta såväl det ekonomiska värdet som samhällsnyttan av kulturetableringar i staden. De fastighetsekonomiska kalkyler som används som beslutsunderlag för investeringar behöver kompletteras med enkla och tydliga modeller för att inkludera kultur som en komponent i stadsutvecklingen. Spacescape har därför fått i uppdrag att ta fram ett webbaserat verktyg som synliggör effekterna av kulturetableringar på markpolitiken, stadsbyggandet och stadsplaneringen.

Med Kulturkalkylen kan du enkelt uppskatta hur stor kulturpotentialen är, dvs hur mycket kultur som kan skapas av underlaget i kringliggande bostäder och arbetsplatser – i befintliga stadsdelar eller för planerad stadsutveckling. Med Kulturkalkylen kan du också beräkna vilka sociala, samhällsekonomiska och fastighetsekonomiska värden som kan genereras av olika typer av kultur. Beräkningsmodellerna har tagits fram i samarbete med Evidens och bygger på omfattande statistik från Stockholms stad, SCB och olika kulturorganisationer.

Lägesindikatorer för hållbara resvanor

Publicerad den

För att aktivera stadsplanering som ett medel för ökad andel hållbara transporter har Göteborgsregionen med följande studie velat utveckla modeller som kan användas för att skatta resvanor och bilinnehav i nya planområden. Modellerna kan även kopplas till livscykelanalyser som beräknar CO2-utsläpp från vardagliga transporter i ett område.

Totalt har sju lägesindikatorer och en socioekonomisk kontrollvariabel (medianinkomst) identifierats som särskilt betydelsefulla i studien Summerat befäster resultatet tidigare forskning om hur stadsbyggandet påverkar trafikalstring och färdmedelsval.

Summerat visar studien på stor användningspotential när det kommer till övergripande utbyggnadsanalyser eller analyser av hur olika kollektivtrafiksatsningar kan tänkas påverka färdmedelsval inom regionen. I takt med att geografiskt mer detaljerad resvanedata blir tillgänglig skulle också mer precisa lägesindikatorer kunna utvecklas.