Bilar per hushåll i Region Stockholm (källa: SCB).
Bilar per hushåll i Västra Götalandsregionen (källa: SCB).
Bilar per hushåll i Uppsala kommun (källa: SCB).
Vid Kungsholms strand finns 0,19 bilar per hushåll (källa: Google maps).
I södra Djursholm finns 1,75 bilar per hushåll (källa: Google maps).
Forskningsprojektet Bostadsläget som drivs av Spacescape tillsammans med Trivector, Valueguard och Evidens med finansiering från Energimyndigheten inleddes i slutet av förra året och har under våren varit inne i ett skede av datainsamling. Nyligen har bilinnehav sammanställts på DeSO-områden för Stockholmsregionen, Västra Götalandsregionen och Uppsala kommun. Sammanställningen innefattar förutom ägda personbilar också förmånsbilar och privatleasade bilar, vars andel har ökat kraftigt de senaste 10 åren. Sammanställningen visar att det totalt finns 795 107 personbilar i trafik i Stockholmsregionen, 787 029 i Västra Götalandsregionen och 85 383 i Uppsala kommun. Bilinnehavet per hushåll är störst i Västra Götalandsregionen, följt av Uppsala kommun och Region Stockholm. Det varierar kraftigt inom de tre regionerna, men mönstret är det samma med ökande bilinnehav längre ifrån centralortens stadskärna.
De områden med lägst bilinnehav är områden med studentbostäder som exempelvis Lappkärsberget (0,02) i Stockholm, Olofshöjd (0,08) i Göteborg och Flogsta (0,02) i Uppsala. Utöver studentområden finns det lägsta bilinnehavet i centrala områden som Kungsholms strand (0,19) och Hornstull (0,21) i Stockholm, Heden (0,31) i Göteborg och Luthagen (0,32) i Uppsala. De områden med högst bilinnehav finns i glesbygden eller i villaområden längre ut i tätorterna, som i Vallentuna (1,76) och Danderyd (1,75) i Region Stockholm, Ale (1,89) och Kungälv (0,77) i Västra Götalandsregionen och i Norra och Västra omlandet kring Uppsala tätort (1,78 och 1,72).
Kartläggningen visar variationen inom regionerna och åskådliggör lägets stora betydelse för bilinnehavet. I centrala lägen finns en stor del av stadens utbud inom gång- och cykelavstånd och det är nära till turtät kollektivtrafik för att resa längre sträckor. Att dessa lägeskvaliteter påverkar både bilinnehav och bilresande är väletablerat inom forskning om stadsform och resvanor (Ewing & cervero 2010, Naess 2012 m. fl.). Att även småhusägande är förknippat med bilinnehav är också välkänt. Det beror delvis på en livsstil starkt förknippat med bilägande och bilresande, men även på lägesfaktorer som låg täthet, långa avstånd till stadens utbud och god tillgång till parkering.
Medan bostadspriserna är högre i centrala lägen är generellt transportkostnaderna större i lägen där avstånden är större. Transportbehov och bostadspriser påverkar följaktligen hushållets ekonomi i olika grad beroende på var i staden man väljer att bo. Särskilt bilinnehav är förenat med stora kostnader och kan det leda till att betydligt större andel av hushållets utgifter går till transporter. Hur bilinnehav, resvanor och bostadspriser hänger samman med geografi och lägeskvaliteter i Stockholm, Göteborg och Uppsala och hur det kan leda till kostnader både för enskilda hushåll och för samhället är något som kommer att utforskas under det kommande året. Håll utkik efter fler nyheter om Bostadsläget!
Spacescape har sedan 2018 bistått Jernhusen och staden med att analysera och formulera effektmål för socialt värdeskapande stadsutveckling i Centralstationsområdet. Under våren kommer Spacescape delta i expertgruppen som utvärderar de fyra arkitektteamen. Från Spacescapes sida ligger fokus på hur byggd miljö och markanvändning kan stötta sociala värden. Spacescape kommer även sammanställa en social konsekvensanalys av stadens kommande detaljplaneförslag under hösten 2021.
Mer info om planeringen av Centralstationsområdet finns här.
Spacescapes nulägesanalys kring socialt värdeskapande för Centralstationsområdet finns här.
Stockholms Framtidsgator är ett så kallat testbädd-projekt inom det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Smarta gator. Inom testbädden har tre lokalgator intill grundskolor med begränsad fordonstrafik, och där skolorna visat stort intresse för att vara med i projektet, valts ut. Testbädden har syftat till att undersöka hur gator, med hjälp av temporära tillägg, kan bli mer multifunktionella, attraktiva och säkra. Framtidsgatan på Hälsingegatan har funnits på plats mellan september och december 2020, medan Framtidsgatan på Tjärhovsgatan och Parmmätargatan finns på plats mellan september 2020 och maj 2021. Spacescape har ansvarat för dialog, uppföljning och framtagande av koncept och design. I projektet har även White arkitekter bistått som designstöd.
Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I rapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö.
Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.
Utredningen Samordning för bostadsbyggande har lämnat över ett betänkande till regeringen med benämningen Stärkt planering för en hållbar utveckling (SOU 2021:23). I betänkandet föreslås ändringar i plan- och bygglagen (PBL) som innebär att bilen inte längre ska ha en särställning i lagstiftningen och som möjliggör en normförskjutning vid planering av markanvändning. Utredningens förslag innebär ett tydligt beslutsstöd för kommunerna att i högre utsträckning än i dag kunna avstå från att kräva att tomter ska ordnas så att det finns utrymme för parkering av bil för enskilt bruk.
Spacescape har tagit fram rapporten Kunskapsunderlag om samband mellan bebyggelseplanering och trafikalstring som finns med som bilaga till betänkandet. Flera studier som Spacescape har lett eller deltagit i finns också med bland referenserna, bland andra rapporten Framtiden för parkering och nya bostäder som gjorts på uppdrag av Fastighetsägarna i Stockholm, Hyresgästföreningen och Naturskyddsföreningen samt forskningsprojektet Smarta gator som Spacescape driver med stöd från Vinnova i samarbete med KTH, Chalmers, VTI, Sweco och White.
Innebörden av utredningens förslag på ändringar i PBL kan sammanfattas så här:
”Förslagen innebär att bilens särställning i lagstiftningen ersätts med likvärdig tillgänglighet till olika mobilitets- och transportlösningar. Fokus kan flyttas från hur många parkeringsplatser som behövs i samband med nybyggnation till hur individens och samhällets behov av lösningar för mobilitet och varutransporter kan tillgodoses.” (SOU 2021:23)
Nyckelord är ”mobilitetsåtgärder” och ”mobilitetstjänster.” Mobilitetsåtgärder är utrymmen och anläggningar för parkering eller stannande för persontransporter samt lastning och lossning, leverans eller tillfällig förvaring av varor. Exempel är anläggningar för parkering och stannande med cykel, sparkcykel, moped, e-skoter och bil för enskilt bruk samt för delade fordon, bilpoolsbilar och cyklar.
Mobilitetstjänster är tjänster för persontransporter samt för leverans eller tillfällig förvaring av varor genom bokning, prenumeration, medlemskap eller betalning. Tjänsten kan tillhandahållas genom en fysisk anläggning eller digitalt system. Exempel är fordonspooler, samåkningssystem eller rabatterat kollektivtrafikkort. En mobilitetstjänst för varor kan vara hemleveranser och nyttjande av skåp.
Förslag till ändringar i PBL (enl SOU 2021:23)
Bebyggelse ska vara samlad så att behovet av person- och varutransporter hålls på en så låg nivå som möjligt och att befintlig infrastruktur utnyttjas. Lika god tillgänglighet med gång, cykel och olika energieffektiva och miljövänliga transportslag. Kommunen ska ta hänsyn till transporteffektivitet vid bedömningen av om det krävs detaljplan. (2 & 4 kap.)
Kommunen får bestämma krav på mobilitetsåtgärder i detaljplan och i bygglov. Mobilitetsåtgärder kan vidtas för alla trafik- och fordonsslag. Kommunen kan avstå från att kräva att tomter ska ordnas så att det finns utrymme för parkering av bil för enskilt bruk. (4 kap.)
Möjlighet att i exploateringsavtal komma överens om mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster. Det ger kommunerna såväl som byggherrarna ett bättre stöd för samverkan om mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster. (4 kap.)
Bättre möjlighet för kommuner att reservera mark för verksamhet med energieffektiva gods- och persontransporter i form av anläggningar för leveranser, tex. gemensamhetsanläggningar. (4 kap.)
”Att kunna avsätta markreservat och avstå från att kräva utrymme för parkering av bil för enskilt bruk i detaljplan och att kunna ställa villkor i bygglov kan effektivisera kommunernas verktyg för att uppnå en hållbar utveckling.”
Ny lag om kartläggning av mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster som möjliggör uppföljning av åtgärder under förvaltningsskedet. Enligt lagen ska ägare till fastigheter (gäller ej småhus) med visst intervall kartlägga vilka mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster som finns inom fastigheten. Berörd kommun, Boverket och hyresgäster är mottagare av kartläggningarna.
Regeringen bör ta fram en nationell strategi för en hållbar samhälls- och bebyggelsestruktur. Syftet är att bryta en seglivad praxis genom att höja kunskapsnivån kring transporteffektivitet och rumslig struktur.
I Uppsala finns ambitiösa mål om att skapa attraktiva och långsiktigt hållbara stadsdelar. För att få bättre förståelse hur stadsbyggandet kan påverka attraktiviteten har Spacescape, på uppdrag av Uppsala kommun, genomfört en studie av lägets påverkan på bostadspriser.
Studiens resultat visar att de kvaliteter som skapar attraktiva stadsmiljöer i Uppsala avspeglar städers grundläggande funktion att skapa närhet till många olika kvaliteter: jobb, service, rekreation och andra människor. Uppsalaborna efterfrågar lägen med höga rekreationskvaliteter där det är lätt att gå och cykla till vardagsmålpunkter. Medan tillgång till butiker och service är viktigt för bostadsrättsköpare betalar småhusköpare mer för lägen med närhet till skolor med goda resultat. Studien visar också att dessa kvaliteter är ojämnt fördelade i staden.
Vi har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram en guide för höga hus. Guiden fokuserar på det höga husets påverkan på stadsrummet och beskriver principer för lokalisering och gestaltning. Guiden har tagits fram i samband med kommunens nya översiktsplan.
Spacescape har på uppdrag av Habo kommun tagit fram ett planprogram för Habo centrum med syfte att redovisa en målbild för hur ett framtida centrum kan se ut samt presentera en strategi för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av centrum. Arbetet med centrumutvecklingen påbörjades med en medborgardialog och planprogrammet är nu ute på samråd tom 31 mars 2021.
I planprogrammet presenteras ett förslag som bygger vidare på Habos karaktär. Ny bebyggelse berikar centrum och stärker det lokala marknadsunderlaget för verksamheter i Habo centrum. Bebyggelse med lokaler i bottenvåningarna samt bostadsentréer aktiverar Habo centrums olika platser och stråk.
Genom att effektivisera angöringen och markanvändningen kring stationen kan nya bostäder tillsammans med nya mötesplatser skapa en tryggare, tydligare och mer välkomnande entré till Habo centrum. Med ett mer attraktivt resecentrum är också förhoppningen att göra det mer tilltalande att resa hållbart, både lokalt och inom regionen.
På Habo kommuns sida för centrumutveckling kan du läsa planprogrammet, lämna synpunkter och ta del av en kortare interaktiv version av planprogrammet i form av en kartberättelse.
Spacescape har på uppdrag åt Fossilfritt Sverige (M 2016:05) och Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) varit med om att utveckla konceptet Plusstaden. Den 12 juni 2020 lämnade Samordning för bostadsbyggande tillsammans med Fossilfritt Sverige ett förslag till nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling, genom rapporten Plusstad Världsutställning 2030.
Här föreslås en satsning i tre delar:
1) En världsutställning i Sverige år 2030
2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande
3) En stafett av plusstadsexpon
I en debattartikel i DN (30/11) presenteras världsutställningen och dess stadsexpon som ett 30-tal kommuner och nyckelaktörer inom samhällsbranschen har ställt sig bakom. I artikeln står:
”Hundra år efter Stockholmsutställningen står samhället inför nya utmaningar och hur vi bygger våra städer de kommande tio åren är avgörande för hur vi klarar av att möta klimatkrisen och samtidigt säkra välfärden. Sverige har återigen möjlighet att gå före och exportera fossilfri teknik och klimatsmarta lösningar som kan bidra till hållbara städer i hela världen. Nu vill vi att regeringen tar ledningen för en nationell kraftsamling på innovativ och hållbar stadsutveckling där vi än en gång går före. Vi föreslår därför en serie stadsexpon med finalen i en stor internationell utställning 2030 där vi visar upp fossilfria och attraktiva boendemiljöer.”
Uppsala kommuns näst största tätort Storvreta växer och med fler invånare är det viktigt med ett centrum som rymmer mötesplatser och service. Bygg- och fastighetsbolaget Botrygg har förvärvat ett antal tomter i Storvreta centrum och önskar utveckla dessa i linje med kommunens utvecklingsplaner och vision för området. För en långsiktigt hållbar tillväxt av Storvreta centrum inleds nu en utvecklingsprocess som innebär ett nytt detaljplanearbete för området. I detta projekt genomför Spacescape tillsammans med Placetoplan webbdialoger med allmänheten som kommer ligga till grund för en strukturskiss av området. Detta kommer sedan att fungera som ett lokalt förankrat kunskapsunderlag till planeringen. Bara under de första dagarna har det kommit in över 100 synpunkter från allmänheten. Enkäten ligger öppen under november. Planen förväntas gå ut på samråd under hösten 2021.
Energimyndigheten har nyligen beviljat ett större anslag inom ramen för programmet Transporteffektivt Samhälle till Spacescape för att studera relationen mellan stadsform, attraktivitet och transporteffektivt resande. Projektet genomförs tillsammans med Region Stockholm, Göteborgsregionen, Uppsala kommun, Trivector, Evidens, Infostructure och On A Wednesday Afternoon.
Vi vet att människors vardagsresande påverkas av hur våra städer och transportsystem utformas. Kompakta och blandade stadsstrukturer skapar mindre avstånd och minskar transportbehovet. Gång- och cykelvänliga stadsmiljöer och tillgång till kapacitetsstark kollektivtrafik skapar möjligheter att välja mer resurseffektiva trafikslag och bidrar också till ökad attraktivitet. För att påskynda omställningen syftar forskningsprojektet till att öka medvetenheten kring dessa samband, bland såväl kommuner och regioner som medborgare. För att vi ska kunna uppnå de uppsatta klimatmålen är nuvarande riktlinjer och teknikutveckling inte tillräckliga. Det är också av avgörande betydelse att människor ställer om till ett mer resurseffektivt resande i sin vardag, inte minst i våra storstadsregioner. Att kunna åskådliggöra transportkostnader för hushåll till följd av var de väljer att bosätta sig och ge möjligheten att jämföra olika lägen utifrån totala levnadskostnader är därför ett viktigt steg mot omställningen till ett mer transporteffektivt samhälle.
Inom projektet kommer modeller att utvecklas för Stockholm, Göteborg och Uppsala som visar samband mellan hur staden och dess transportsystem är byggda, hur mycket det kostar att bo och hur människor väljer att resa samt i vilken grad läget påverkar bilinnehav. En kommunikativ webbplattform kommer att utvecklas som redovisar resultaten i kartor där medborgare eller planerare enkelt kan få svar på frågor om bostadsvärden, boendekostnader, transportkostnader, bilinnehav och klimatpåverkan i olika delar av staden. Ambitionen är att modellerna också kommer att möjliggöra analys av planerade åtgärder i transportsystemet eller stadsplaner och prognostisera dess effekter.
