Spacescape har på uppdrag av Habo kommun tagit fram ett planprogram för Habo centrum med syfte att redovisa en målbild för hur ett framtida centrum kan se ut samt presentera en strategi för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av centrum. Arbetet med centrumutvecklingen påbörjades med en medborgardialog och planprogrammet är nu ute på samråd tom 31 mars 2021.

I planprogrammet presenteras ett förslag som bygger vidare på Habos karaktär. Ny bebyggelse berikar centrum och stärker det lokala marknadsunderlaget för verksamheter i Habo centrum. Bebyggelse med lokaler i bottenvåningarna samt bostadsentréer aktiverar Habo centrums olika platser och stråk.

Genom att effektivisera angöringen och markanvändningen kring stationen kan nya bostäder tillsammans med nya mötesplatser skapa en tryggare, tydligare och mer välkomnande entré till Habo centrum. Med ett mer attraktivt resecentrum är också förhoppningen att göra det mer tilltalande att resa hållbart, både lokalt och inom regionen.

På Habo kommuns sida för centrumutveckling kan du läsa planprogrammet, lämna synpunkter och ta del av en kortare interaktiv version av planprogrammet i form av en kartberättelse.

Läs mer om projektet här.

Spacescape har på uppdrag åt Fossilfritt Sverige (M 2016:05) och Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) varit med om att utveckla konceptet Plusstaden. Den 12 juni 2020 lämnade Samordning för bostadsbyggande tillsammans med Fossilfritt Sverige ett förslag till nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling, genom rapporten Plusstad Världsutställning 2030.

Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

I en debattartikel i DN (30/11) presenteras världsutställningen och dess stadsexpon som ett 30-tal kommuner och nyckelaktörer inom samhällsbranschen har ställt sig bakom. I artikeln står:

”Hundra år efter Stockholmsutställningen står samhället inför nya utmaningar och hur vi bygger våra städer de kommande tio åren är avgörande för hur vi klarar av att möta klimatkrisen och samtidigt säkra välfärden. Sverige har återigen möjlighet att gå före och exportera fossilfri teknik och klimatsmarta lösningar som kan bidra till hållbara städer i hela världen. Nu vill vi att regeringen tar ledningen för en nationell kraftsamling på innovativ och hållbar stadsutveckling där vi än en gång går före. Vi föreslår därför en serie stadsexpon med finalen i en stor internationell utställning 2030 där vi visar upp fossilfria och attraktiva boendemiljöer.”

Läs mer om projektet här.

Uppsala kommuns näst största tätort Storvreta växer och med fler invånare är det viktigt med ett centrum som rymmer mötesplatser och service. Bygg- och fastighetsbolaget Botrygg har förvärvat ett antal tomter i Storvreta centrum och önskar utveckla dessa i linje med kommunens utvecklingsplaner och vision för området. För en långsiktigt hållbar tillväxt av Storvreta centrum inleds nu en utvecklingsprocess som innebär ett nytt detaljplanearbete för området. I detta projekt genomför Spacescape tillsammans med Placetoplan webbdialoger med allmänheten som kommer ligga till grund för en strukturskiss av området. Detta kommer sedan att fungera som ett lokalt förankrat kunskapsunderlag till planeringen. Bara under de första dagarna har det kommit in över 100 synpunkter från allmänheten. Enkäten ligger öppen under november. Planen förväntas gå ut på samråd under hösten 2021.

Energimyndigheten har nyligen beviljat ett större anslag inom ramen för programmet Transporteffektivt Samhälle till Spacescape för att studera relationen mellan stadsform, attraktivitet och transporteffektivt resande. Projektet genomförs tillsammans med Region Stockholm, Göteborgsregionen, Uppsala kommun, Trivector, Evidens, Infostructure och On A Wednesday Afternoon.

Vi vet att människors vardagsresande påverkas av hur våra städer och transportsystem utformas. Kompakta och blandade stadsstrukturer skapar mindre avstånd och minskar transportbehovet. Gång- och cykelvänliga stadsmiljöer och tillgång till kapacitetsstark kollektivtrafik skapar möjligheter att välja mer resurseffektiva trafikslag och bidrar också till ökad attraktivitet. För att påskynda omställningen syftar forskningsprojektet till att öka medvetenheten kring dessa samband, bland såväl kommuner och regioner som medborgare. För att vi ska kunna uppnå de uppsatta klimatmålen är nuvarande riktlinjer och teknikutveckling inte tillräckliga. Det är också av avgörande betydelse att människor ställer om till ett mer resurseffektivt resande i sin vardag, inte minst i våra storstadsregioner. Att kunna åskådliggöra transportkostnader för hushåll till följd av var de väljer att bosätta sig och ge möjligheten att jämföra olika lägen utifrån totala levnadskostnader är därför ett viktigt steg mot omställningen till ett mer transporteffektivt samhälle.

Inom projektet kommer modeller att utvecklas för Stockholm, Göteborg och Uppsala som visar samband mellan hur staden och dess transportsystem är byggda, hur mycket det kostar att bo och hur människor väljer att resa samt i vilken grad läget påverkar bilinnehav. En kommunikativ webbplattform kommer att utvecklas som redovisar resultaten i kartor där medborgare eller planerare enkelt kan få svar på frågor om bostadsvärden, boendekostnader, transportkostnader, bilinnehav och klimatpåverkan i olika delar av staden. Ambitionen är att modellerna också kommer att möjliggöra analys av planerade åtgärder i transportsystemet eller stadsplaner och prognostisera dess effekter.

Kontaktperson:
Tobias Nordström, projektledare Spacescape +46 (0)70-936 02 09

Spacescape har tillsammans med Trivector, Evidens och Theory In Practice sammanställt en rapport om parkeringens kostnader för samhället. Uppdragsgivare har varit Naturskyddsföreningen, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna. Utredningen visar att vi skulle kunna bygga upp till 20 procent fler bostäder till en lägre kostnad om kravet på antalet parkeringsplatser halveras.

I rapporten framgår hur dagens parkeringsregleringar är ett arv från en annan tid, när antalet bilar, bilinnehav och bilresande ständigt förväntades öka. Och när vissa kommuner i dag istället satsar på hållbara stadsmiljöer, står många andra still och stampar.

Läs mer om rapporten här.

Den 17:e september invigdes den första av tre Framtidsgator på Hälsingegatan i Stockholm med pompa och ståt! Elever från Gustav Vasa skola, som via workshops har varit med och tagit fram designen, fyllde gatan med lek och färg när de studsade på de nya studsmattorna och målade med gatukritor tillsammans med trafikborgarråd Daniel Helldén som klippte bandet. Utöver studsmatta och mandala som barnen kan måla på innehåller Hälsingegatan en sandstrand med solstolar och hammockar, en cykellekbana, mobilitetshubb, markmålning, uteklassrum och odlingslådor, träd, planteringar och sittplatser.

Stockholms Framtidsgator är ett delprojekt inom Smarta gator där tre gator i centrala Stockholm under hösten 2020 byggs om till platser för lek, vistelse och grönska. Nu pågår bygget för fullt av nästa gata, Tjärhovsgatan, som därefter följs av Parmmätargatan.

Gatorna, som temporärt görs om till gågator och i vissa fall gångfartsgator, väcker mycket uppmärksamhet bland barn, boende och allmänhet, som kan lämna synpunkter och idéer via dialogplattformen Placetoplan.

Se när barnen själva får tycka till om sin nya Framtidsgata! Klipp från invigningen (se hela livesändningen från invigningen här).

Läs om Framtidsgatorna i media:

SVT – Här har skolbarnen utformat gatumiljön

Stockholm Direkt – Här invigs Stockholms nya framtidsgator

Mitt i Stockholm – Skolbarnen får bestämma när staden satser på gator för lek

Dagens Industri – Studsmattor och stränder tar bilarnas plats på Stockholms första framtidsgata

Sveriges Radio – Gata övertagen av skolbarn

White Arkitekter – Smartare gator ger levande stadsmiljöer – nu testas framtidsgator

Smarta gator – Framtidsgatan blir verklighet

Läs mer om de tre gatorna och projektet nedan:

https://vaxer.stockholm/tjarhovsgatan

https://vaxer.stockholm/halsingegatan

https://vaxer.stockholm/parmmatargatan

Under hösten byggs tre gator i centrala Stockholm om till platser för lek, vistelse och grönska inom ramen för projektet Stockholms Framtidsgator. Den 17:e september invigs den första gatan, Hälsingegatan, därefter följt av Tjärhovsgatan och Parmmätargatan.

Projektet Stockholms Framtidsgator finansieras av Stockholms stad och Spacescape står för koncept, design och utvärdering. De utvalda gatorna, som befinner sig i anslutning till skolor med begränsade skolgårdar, fungerar som fullskaliga testbeds när de temporärt görs om till gågator. Biltrafiken begränsas och monofunktionella ytor som parkeringsplatser tas bort till förmån för bland annat uteklassrum, studsmattor, sandstrand och insektshotell. Den temporära utformningen av gatorna har tagits fram av Spacescape tillsammans med White i dialog med skolelever och sakägare som har fått önska vad deras framtidsgator ska innehålla.

Framtidsgatorna är en del av det Vinnova-finansierade projektet Smarta gator där Spacescape jobbar tillsammans med KTH och Chalmers. Framtidsgatorna kommer att utvärderas av Spacescape med före- och eftermätningar samt undersökning av upplevelsen på plats och även följas upp inom forskningsprojektet.

Läs mer om de tre gatorna och projektet nedan:

https://vaxer.stockholm/tjarhovsgatan

https://vaxer.stockholm/halsingegatan

https://vaxer.stockholm/parmmatargatan

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Centrala Liljeholmen kring Södertäljevägen planeras utvecklas till ett urbant och tryggt stadsrum med nya arbetsplatser, bostäder, handel, service och mötesplatser. Området ingår som en del i stadsutvecklingsområde Norra Liljeholmen. Projektets mål är att genom hållbar stadsutveckling skapa en urban stadsdel med goda vistelsemiljöer som en förlängning av Södermalm och förena Liljeholmen över Södertäljevägen. Södertäljevägen ska utvecklas för hållbart resande anpassad för kollektivtrafik, gång-, cykel- och nyttotrafik. I detta projekt genomför Spacescape tillsammans med Placetoplan webbdialoger med allmänheten. Detta kommer sedan att fungera som ett lokalt förankrat kunskapsunderlag till planeringen. Bara under de första två veckorna i juni har det kommit in mer än 700 synpunkter från allmänheten. Webbdialogen stängs 14 augusti. Programsamråd planeras hållas i början av 2022.

Läs mer om projektet här.

Klicka här för att se dialogen.

Spacescape har genomfört en utredning för Regeringskansliet och Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08). Utredningen som genomförts tillsammans med Actinate innehåller en översiktlig inventering av internationella exempel på hållbara och innovativa stadsutvecklingsprojekt i syfte att inspirera och lyfta fram ett antal projekt i verklig framkant. De valda projekten är intressanta för svenska aktörer, då de visar höga ambitioner avseende social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Inom projekten finns exempel på såväl nya och innovativa tekniker, utvecklade affärsmodeller och processer samt nya former för samverkan och dialog med medborgare och andra aktörer. En särskilt stor utmaning för svenska stadsutvecklingsprojekt sett från detta internationella perspektiv bedöms vara att skapa stadsmiljöer med en blandning av bostäder och lokaler i olika prisnivåer.

Ladda ner rapporten här.