På uppdrag av AMF Fastigheter har Spacescape genomfört en platsanalys av Marievik som underlag för utvecklingen av en ny, blandad stadsdel med levande stadsliv. Utgångspunkten har varit AMF:s planer att omvandla området från ett kontorsdominerat läge till en attraktiv stadsdel med bostäder, service och kultur och hur rätt mix av funktioner och utformning kan skapa en dynamisk och attraktiv miljö. Analysen genomfördes med hjälp av platspyramiden – en analysmodell för framgångsfaktorer i platsutveckling – i kombination med gångflödesprognoser, analyser av service- och kulturpotential utifrån befolkningsunderlag och stadens utbud, samt en serie workshops om framtida stråk, bottenvåningar, kultur och aktörer. Analyser genomfördes även för olika skeden under byggtiden. Resultatet visar att ett färdigställt Marievik rymmer potential för cirka 7 700 kvm kommersiella lokaler, särskilt restauranger och caféer, samt cirka 3 800 kvm kulturlokaler såsom scener, gallerier och ateljéer. Genom strategisk placering av entréer, stråk och målpunkter kan gångflöden förstärkas och skapa en stadsdel där service, kultur och rekreation samverkar i en attraktiv helhet.
Knivsta kommun har i ett avtal med staten och regionen åtagit sig att möjliggöra 15 000 bostäder i kommunen i samband med utbyggnad av järnvägsspår och ny station i Alsike. För att förstå vilka möjliga alternativ för utbyggnad som kan vara möjliga har Spacescape tillsammans med Evidens genomfört en utredning som visar scenarier med olika bebyggelsetyper i kommunen. Konsekvenser utifrån bland annat serviceunderlag och trafikflöden analyseras. Stort fokus ligger också på ekonomiska konsekvenser för både kommunala kostnader och bostadsmarknaden. Utredningen rymmer också ett fokus på stadsmiljöerna i och kring stationerna, med analyser av stråk och gatustrukturer.
Scenarierna har utvecklats i GIS och möjliggör kvantitativa analyser av bostadsvolymer i olika lägen, bland annat kan mängden kommunal mark som exploateras beräknas. Med hjälp av nyckeltal för kostnader för infrastruktur kan en kommunalekonomisk kalkyl av de olika scenarierna genomföras. En förenklad analys av marknadsdjupet för olika bostadstyper används för att beräkna utbyggnadstakt i de olika scenarierna.
Som en del i Västerås stads arbete med en ny översiktsplan har Spacescape arbetat med analyser och förslag till strategier för innerstaden. Utredningen fokuserar på analyser av den byggda och planerade miljön utifrån flera olika teman. Utredningen hanterar bland annat frågor om stadsbild, trafik, utbud, grönstruktur och platskvaliteter.
I ett första skede genomfördes analyser och kartläggningar av dessa teman, både utifrån ett nulägesperspektiv och i en framtidsbild där de omfattande planprojekten i innerstaden är fullt utbyggda. Jämförelser med andra jämnstora svenska städer gjordes också. Analyserna bygger på både befintliga data och data som samlades in under uppdraget.
Med grund i analysarbetet skissades på möjliga strategier och åtgärder i stor och liten skala. Strategierna presenterades på kartor.
Arbetet används som underlag för samrådsförslaget till kommuntäckande översiktsplan.
På uppdrag av Arwidssonstiftelsen och Riksidrottsförbundet har Spacescape undersökt vilka trösklar som barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar upplever för att delta i föreningsidrott, trots relativt god tillgång till idrottsanläggningar. Studien baseras på 15 intervjuer med representanter från kommuner, idrottsföreningar och organisationer.
Fyra typer av trösklar har identifierats: mentala, strukturella, fysiska och organisatoriska. Goda exempel visar att det går att sänka trösklar till idrottsanläggningar i områden med socioekonomiska utmaningar genom att lokalisera dem där barn och unga redan rör sig – i närheten av skolor, bostäder och centrum. Men välkomnande entréer och genom att kombinera olika idrotter, lek, kultur, café och sociala ytor bjuds fler in. Tydlig information, bemanning och enkla bokningssystem gör det också lättare för mindre idrottsföreningar att använda ytorna. Genom att integrera fysisk aktivitet i samhällsplanering och arbeta med både arkitektur, organisation och innehåll kan idrottsanläggningar göras mer inkluderande.
De senaste decennierna har flera nya stadsdelar och bostadsområden byggts, och befintliga har förtätats. Samtidigt upplever idrottsrörelsen en brist på anläggningar och lokaler för idrott. För att få en djupare förståelse för hur dagens planeringsideal påverkar tillgången till idrott önskade Riksidrottsförbundet analysera tillgången till idrott i nybyggda områden och jämföra med områden från andra perioder.
Analysen har genomförts för stadsdelar i tätorter med mer än 5000 invånare. Baserat på när merparten av bostadsbyggnaderna tillkommit klassificeras stadsdelarna i olika byggperioder. Tillgång till bollplaner, idrottshallar och gymnastiksalar studeras genom att på finskalig geografisk nivå analysera avstånd och antal invånare per anläggning.
Resultatet visar att invånare i nybyggda områden har sämre tillgång till idrottsanläggningar jämfört med invånare i andra områden. När fler byggperioder analyseras visar det sig att invånare i områden från 60- och 70-talen har bäst tillgång till idrottsanläggningar.
På uppdrag av Arwidssonstiftelsen har Spacescape kartlagt kultur- och idrottsanläggningar i fem stadsdelar i Järva i Stockholm. För att förstå hur dessa anläggningar fungerar som mötesplatser har observationer, intervjuer och analys av resdata in i Järva studerats.
Inventeringen och analysen av tillgång till anläggningar visar på en stor bredd i utbud av olika sorters platser för kultur och idrott. Data som visar inresor i studerade stadsdelar, i relation till statistik från besökare till kultur- och idrottsanläggningar, visar också att dessa målpunkter skapar resor och möten mellan boende i olika stadsdelar. Anläggningar med ett unikt utbud, låga trösklar för deltagande och som ligger i ett integrerat läge har störst potential att fungera överbryggande.
Vad som framgick av genomförda intervjuer var dock inte problem med att få folk att komma, utan snarare hur potentialen vid dessa möten tas tillvara på. För att få folk att stanna krävs en aktiv in- och utsida på anläggningarna och att det finns vistelsekvaliteter som skapar liv och möten mellan matcherna.
På uppdrag av Uppsala kommun har Spacescape agerat processtöd i genomförandet av platsutvecklingsprojektet Noor i Gottsunda.
Syftet var att öka seniorers delaktighet i platsutvecklingsprocesser och på så vis öka tillhörighet och ägandeskap över platser i deras närmiljö. Resultatet syftade även till att öka attraktiviteten och trivseln i skogsdungen mellan Linrepevägen och Bandstolsvägen.
På den lokala mötesplatsen Återfika fick deltagarna möjlighet att dekorera återbrukade belysningsbollar för att tillsammans skapa en gemensam installation i form av en ljusslinga. Tidigt i projektet lyftes också idén om att sprida upplyftande budskap till förbipasserande i skogsdungen, varför temat ljus och namnet NOOR växte fram.
Processen resulterade i en ljusslinga med 27 belysningsbollar med olika uttryck och budskap som invigdes den 7 november år 2024. Förhoppningen var att slingan skulle kunna hänga uppe under hela vintersäsongen 2024/25.
Som en inledande del av Nybro kommuns arbete med en ny översiktsplan har Spacescape genomfört en omvärldsanalys och två större workshoppar med representanter från hela kommunkoncernen för att tidigt få en samsyn kring översiktsplanens mål och inriktning.
För att förstå Nybros roll i regionen genomfördes flera jämförande analyser av kommunen i relation till andra liknande kommuner i Småland. Analyserna fokuserade på frågor relaterade till översiktsplanering och livsmiljö. Dessutom genomfördes en trendspaning där globala trender kopplades till Nybros kontext.
På workshopparna diskuterades först styrkor och svagheter i kommunen. För att fokusera diskussionerna på den fysiska miljön fick deltagarna beskriva möjligheter genom att skissa på karta. På workshop 2 diskuterades mål för den fysiska utvecklingen, och deltagarna bidrog också med framtidsscenarier genom att beskriva ett antal invånares liv i det framtida Nybro.
Syftet med studien har varit att identifiera vilka faktorer som är avgörande för framgångsrika platser och utifrån denna kunskap ta fram ett analysverktyg som kan hitta nya platser med utvecklingspotential i Stockholm.
Tio framgångsrika platser i Stockholm valdes ut för djupare analys där deras läge, utformning, innehåll, användning och värden har identifierats.
Analysverktyget Platspyramiden togs fram baserat på analysen och har som syfte att hjälpa alla aktörer i platsutvecklingen att identifiera framgångsfaktorer och lämpliga platsaktiviteter. Platspyramidens delar består av läget, stadsrummet, livet och bilden av platsen där varje nivå beskrivs med åtta kvaliteter och därtill kopplade indikatorer som kvantifierar kvaliteten. Nivåerna kan var och en påverkas av planering, design, aktivering och kommunikation.
Platserna med särskilt stor utvecklingspotential i Stockholm identifierades med hjälp av analysverktyget i dialog med en referensgrupp och kan bli inspiration till Stockholms framtida platsutveckling.
När Gamla stan i Stockholm blev en stadsmiljözon i maj 2024 genomfördes en rad förändringar av gator och torg. Med hjälp av ett stort antal observatörer har Spacescape genomfört en omfattande före- och efterstudie av stadslivet i området. Mätningarna innefattade dels gångflödesräkningar, dels observationer och mätningar kring hur länge, var, vilka och i vilken form människor vistades på tre torgytor under olika tider på dygnet, både vardag och helg. För att effektivisera arbetet samlades informationen in direkt via en digital, GIS-baserad programvara som minskade pappersarbetet avsevärt.
Människors upplevelse av platserna undersöktes genom 500 genskjuts-intervjuer med slumpvis utvalda besökare och förbipasserande. Därtill genomfördes en alternativ, öppen webbdialog med framför allt boende och arbetande som komplement.
Projektet är politiskt viktigt och resultaten kommer att användas och spridas brett. Spacescape sammanställde en illustrativ presentation som kommunicerar resultatet med hjälp av bilder och diagram.
