10, 20, 30 km/h i tätort?

Publicerad den

Städer och länder runt om i Europa sänker hastigheter, inför nya bashastigheter och bygger om gator för att prioritera stadsliv i stället för biltrafik. Två starka drivkrafter ligger bakom: efterfrågan på trafiksäkerhet och ökad livskvalitet. Flera svenska kommuner har också börjat använda modellen Smarta gator (www.smartagator.se) för att omvandla trafikmiljöerna till lågfart (30 km/h), cykelfart (20 km/h) och gångfart (10 km/h).

Är du trafikplanerare på svensk kommun? Då vill vi veta hur du ser på en ny svensk hastighetsreform som innefattar skyltning av 10 km/h och 20 km/h, samt en sänkt bashastighet från 50 km/h till 30 km/h i tätort, genom en kort enkät (tar ca 3 min): https://www.placetoplan.se/102030

Spacescape genomför just nu en studie om svensk hastighetsreglering i samarbete med Trafikverket. Vi har bland annat funnit att ju större andel av svenska tätorters gatunät som är skyltat med 30 km/h eller lägre (data från NVDB), desto färre trafikolyckor med gång- och cykeltrafikanter (data från Strada). En topplista kommer publiceras senare i år.

Har du frågor om vårt projekt? Kontakta vera.esaiasson@spacescape.se

Kollektivtrafiken är värdeskapande

Publicerad den
Spacescape har påuppdrag av Västtrafik tagit fram en rapport som visar hur kollektivtrafiken spelar en central roll för stadens, regionens och samhällets utveckling. Den bygger på internationell forskning, empiriska studier och jämförande statistik och beskriver hur kollektivtrafik skapar värden som rörelsefrihet, närhet, tillväxt, livskvalitet, hälsa och social inkludering. Beräkningar har även genomförts av konsekvenserna av ett scenario där andelen kollektivtrafikresor ökar med 25 % i Göteborg (Göteborg-Mölndal-Partille), vilket är Göteborgs stads målsättning till 2035.

Kollektivtrafik ger rörelsefrihet för alla

Städer med stark kollektivtrafik har lägre bilberoende och högre tillgänglighet för alla grupper i samhället. Världens mest bilfria städer är de med bäst kollektivtrafik, som t.ex. Zurich, Singapore, Wien, Bern. Över hälften av variationen i bilresande mellan städer kan förklaras av kollektivtrafikandelen. När kollektivtrafiken prioriteras på vägar och gator minskar restider och bilberoendet. Om andelen kollektivtrafikresor ökar med 25 % skulle Göteborg få liknande resemönster och färdmedelsfördelning som nämnda världsstäder, som också rankas som världens bästa städer mätt i livskvalitet (quality of life).

Kollektivtrafik kan halvera transportkostnaderna

Hushåll i kollektivtrafiknära lägen kan lägga mycket mindre av inkomsten på transporter än hushåll i bilberoende områden. Kollektivtrafik kan halvera både hushållens transportkostnader och bilinnehav. Bilberoende skapar ekonomisk sårbarhet som drabbar låginkomsttagare hårdast, där kollektivtrafiken blir en trygghetsförsäkring. Med 25 % ökat kollektivtrafikresande kan göteborgbilisterna spara 1,6 miljarder kr per år bara i bränslekostnader, i snitt 6 500 kr/bilägare/år tack vare minskat bilresande. Ett hushåll som säljer bilen kan spara 50 000–100 000 kr per år.

Kollektivtrafik är avgörande för regionens produktivitet och tillväxt

Välfungerande kollektivtrafik utvidgar arbetsmarknaden och ökar företagens tillgång till kompetens. Storstäder med stort kollektivtrafikresande hör till världens mest produktiva och ekonomiskt konkurrenskraftiga regioner. Mindre bilberoende frigör tid, mark och resurser som stärker ekonomisk tillväxt. Med 25 % ökat kollektivtrafikresande kan Göteborg minska sina totala transportkostnader med 15 miljarder kr per år, alltså 150 miljarder kr på 10 år.

Kollektivtrafik höjer fastighetsvärdena mest

Investeringar i kollektivtrafik ökar fastighetsvärden, internationellt mellan 10–30 % nära spårstationer och hållplatser för stombussar. Svenska studier visar liknande effekter. I Göteborg förklarar närheten till kollektivtrafik omkring 10 % av bostadspriserna. Kollektivtrafiktillgängligheten är här dubbelt så värdeskapande på kontorsmarknaden jämfört med biltillgängligheten. Kollektivtrafiken bidrar idag med 12 miljarder kr till bostadsrätternas värde i Göteborg. En ökning av kollektivtrafikens servicenivå med 25 % skulle kunna innebära ytterligare 3 miljarder kr.

Kollektivtrafik räddar liv och hälsa

Kollektivtrafik bidrar till färre trafikrelaterade skador, ökad fysisk aktivitet och därmed minskad dödlighet. Städer med bra kollektivtrafik har bättre luftkvalitet och högre nivåer av vardagsrörelse. Socialt fungerar kollektivtrafiken som mötesplats i samhället och kan minska segregationen. 25 % ökat kollektivtrafikresande och minskad biltrafik kan innebära 210 färre skadade och ett mindre dödsfall i trafikolyckor per år i Göteborg.  Kort sagt. Kollektivtrafiken förbättrar ekonomin för hushåll och regioner, ökar fastighetsvärden, stärker social sammanhållning och höjer livskvaliteten.  För Göteborgsregionen innebär detta att en modern prioriterad kollektivtrafik är en av de mest kraftfulla investeringarna för ett mer hållbart, inkluderande och ekonomiskt starkt samhälle.
Ladda ner rapporten: https://www.vasttrafik.se/info/nyttan-med-kollektivtrafiken/
Kontakta rapportredaktör Alexander Ståhle alexander.stahle@spacescape.se
 

Malmö blir först ut med en barnstadsdel!

Publicerad den

Under 2025 arbetade Spacescape tillsammans med Växtvärket och Malmö stad för att ta fram en nulägesanalys för Norra Sofielund, som kompletterades med en omvärldsanalys och en vision för Sveriges första barnstadsdel. Under våren 2026 blir visionen verklighet med temporära insatser för att begränsa biltrafiken och föra in mer grönska och lekfullhet i området, både för att stärka grannskapskänslan och öka barns rörelsefrihet.

Vi är tacksamma över att ha varit en del av arbetet och följer med spänning hur barnstadsdelen utvecklas från temporära tester till permanent gestaltning de kommande åren. Vi hoppas också få se liknande tester i fler städer framöver!

Så blir Sveriges första barnstadsdel på Norra Sofielund – Sydsvenskan

Barnstadsdel Norra Sofielund – Malmö stad

Gatuutvecklingsplan antagen!

Publicerad den

Sundbybergs stad (Stadsmiljö- och trafiknämnden) har antagit gatuutvecklingsplanen för centrala Sundbyberg, som Spacescape har tagit fram i samarbete med kommunens planerare och i tät dialog med medborgarna. ”Riktlinjerna ska vara underlag för kommande investeringsprojekt i stadsmiljön med ett 2050-perspektiv och samordnas med nedgrävningen av Mälarbanan, nya kopplingar och Järnvägspromenaden. De börjar gälla den 10 mars 2026 och ska möjliggöra ’passa på-projekt’ vid exempelvis ledningsomläggningar.”

Utgångspunkten för gatuutvecklingsplanen är att dagens gator inte bara ska fungera för transporter, utan också bidra till stadsliv, möten och livskvalitet. Därför föreslås en tydligare prioritering av gång, cykel, kollektivtrafik och grönska, samtidigt som genomfartstrafiken får en mer begränsad roll i centrum. I planen delas gatorna in efter smarta gatutyper, som gångfartsgator, lågfartsgator och högfartsgator. Tanken är att varje gata ska utformas efter sin roll i staden. På så sätt skapas bättre framkomlighet, ökad trafiksäkerhet och en mer trivsam stadskärna. Planen beskriver också vilka effekter förändringarna kan få för stadsmiljö, näringsliv och tillgänglighet. Den övergripande ambitionen är att stärka Sundbybergs småstadskaraktär och göra centrum till en mer levande plats för både boende, besökare och verksamheter.

Spacescape och Gävle kommun tog även fram en gatutvecklingsplan för centrala Gävle 2023 som ej ännu är antagen av politiken men som utgör planeringsunderlag för förvaltningen. Arbetet utgår från principerna i forskningsprojektet Smarta gator.

Läs Sundbybergs Gatuutvecklingsplan här: https://opengov.360online.com/Meetings/Sundbyberg/File/Details/1112093.PDF?fileName=F%C3%B6rslag%20till%20riktlinjer%20f%C3%B6r%20gatuutveckling%20i%20centrala%20Sundbyberg&fileSize=44234378

Se medborgardialogen i Placetoplan: https://www.placetoplan.se/forslag-till-sundbybergs-framtida-gator

Artikel i Mitt i: https://www.mitti.se/nyheter/bilar-kan-tvingas-halla-gangtempo–i-halva-stadskarnan-6.3.348518.1139d9a1d4

Läs mer om hur vi arbetar med gatuutvecklingsplaner: https://www.spacescape.se/gatuutvecklingsplaner-formar-framtidens-stad/

Läs mer om Smarta gator och Snabba gator: www.smartagator.se

Kontakta Vera Esaiasson vera.esaiasson@spacescape.se om du vill veta mer.

 

 

Kulturdriven stads- och platsutveckling

Publicerad den

Kultur spelar en viktig roll för såväl samhället i stort som för stadsmiljö och stadsliv. Den bidrar till upplevelser, möten, trygghet, identitet och lokal attraktionskraft och är därför ofta avgörande för hur en plats fungerar över tid.

På Spacescape arbetar vi med kulturdriven stads- och platsutveckling på flera nivåer. Från regionala kartläggningar och kommunala kunskapsunderlag till platsnära analyser och strategier i enskilda stadsutvecklingsprojekt. En viktig del av arbetet är att synliggöra kulturens förutsättningar och betydelse i planeringen, så att kultur inte kommer in först i ett sent skede, utan integreras i stadsutvecklingsprocessen från början.

Det handlar ofta om att ta fram gemensamma kunskapsunderlag: var kulturen är lokaliserad idag, vilken typ av lokaler och verksamheter som finns, vilka grupper som har tillgång till kultur och var det finns brister eller utvecklingsmöjligheter. När kulturens infrastruktur synliggörs i kartor och gemensamma planeringsunderlag kan kulturfrågorna ta större plats i planeringen, samtidigt som nya kunskapsunderlag skapar möjligheter för fördjupade analyser och fortsatt kunskapsutveckling.

Stockholmsregionens kultur- och fritidskarta är ett regionalt GIS-baserat kunskapsunderlag som synliggör den grundläggande infrastrukturen för kultur och fritid över kommungränserna och ger en gemensam begreppsmodell för planering och samverkan. Kartan har tagits fram av Spacescape i samarbete med Region Stockholm och regionens kommuner och används som stöd i både kommunal och regional planering. Läs mer här: Stockholmsregionens kultur- och fritidskarta

Kulturanalys synliggör tillgång, brist och jämlika möjligheter

En viktig del av en kulturdriven plats- och stadsutveckling är att analysera invånarnas tillgång till kultur och fritid. Geografiska närhets- och tillgångsanalyser gör det möjligt att förstå hur kulturutbudet är fördelat, vilka områden och grupper i samhället som har sämre tillgång, och hur planeringen kan bidra till mer jämlika möjligheter att uppleva, delta i och skapa kultur.

Vi arbetar också med att analysera förutsättningarna för att kulturella och kreativa branscher ska kunna etablera sig och utvecklas. Det handlar om att förstå både strukturella förutsättningar och olika aktörers behov, liksom eventuella organisatoriska, juridiska och ekonomiska hinder. Sådana analyser kan användas både i tidiga planeringsskeden och i mer konkreta stadsutvecklingsprojekt, till exempel för att bedöma vilka typer av kulturverksamheter som har goda förutsättningar att etablera sig, vilka hinder som finns och vilka åtgärder som kan stärka möjligheterna över tid.

Tillsammans ger dessa analyser underlag för att ta fram strategier och åtgärdsförslag som stärker kulturens roll i stads- och platsutvecklingen. Det kan handla om prioriteringar i planering och investeringar, utveckling av lokalförsörjning, eller samverkan mellan kommun, fastighetsägare och kulturaktörer.’

Invånarnas tillgång till utställningslokaler i Östergötland. Läs mer här: Kultur och besöksmål i Östergötland – Spacescape

Kultur är värdeskapande

Kulturverksamheter bidrar till sociala värden genom att skapa mötesplatser, sammanhang och delaktighet, och kan samtidigt stärka trygghet och lokal förankring. Det skapar möten mellan människor med olika bakgrund, ålder och från olika områden, och kan bidra till social sammanhållning och integration genom att överbrygga sociala och geografiska barriärer.

Stadsteatern i Husby genererar resor över staden som annars inte hade gjorts och bidrar till att besökare kommer från områden med andra socioekonomiska förutsättningar. Läs mer här: Idrott och kultur som sociala platser – Spacescape

Men kultur skapar inte bara sociala värden. Kulturverksamheter bidrar även till sysselsättning och lokal ekonomi, och kan påverka ett områdes attraktivitet och utveckling på ett mer direkt ekonomiskt sätt. Spacescape har arbetat med att synliggöra och kvantifiera sådana samband, bland annat genom analyser av hur kulturutbud hänger samman med bostadsvärden, kontorshyror och restaurangomsättning. Det gör det möjligt att föra mer konkreta samtal om kulturens roll i stadsutveckling, inte bara som ett kvalitativt mervärde, utan också som en ekonomisk drivkraft.

På uppdrag av Stockholms stads kulturförvaltning har Spacescape tagit fram webbverktyget Kulturkalkylen, som synliggör kulturens ekonomiska värden. Ett liknande verktyg utvecklas nu även för Göteborgsregionen. Med Kulturkalkylen har det bland annat kunnat visas att scenen Fylkingens närvaro i fastigheten höjer bostadsvärdena i närområdet med 131 kronor per kvadratmeter och kontorsvärdena med 24 kronor per kvadratmeter, vilket enbart för kontorsytorna motsvarar drygt en miljon kronor per år. Läs mer här: Kulturkalkylen

Kultur bör vara en drivande del av stads- och platsutveckling

I stadsutvecklingsskeden kan kultur spela en viktig roll genom tillfälliga etableringar. Temporära kulturverksamheter kan aktivera platser tidigt, skapa identitet och ge människor en relation till ett område innan den permanenta strukturen är på plats. Med testbäddar för framtida innehåll kan detta bidra till kännedom, användning och förankring över tid. För oss handlar kulturdriven stadsutveckling därför både om analys, dialog och genomförande. Vi kombinerar kartläggning och datadrivna analyser med intervjuer, workshops och andra dialogformer för att fånga olika perspektiv och förankra arbetet i lokala förutsättningar och skeden.

På så sätt kan kulturens betydelse synliggöras och omsättas i planering, samverkan och konkreta vägval. Kultur skapar sammanhang, delaktighet och värden, och bör därför vara en drivande kraft i stads- och platsutvecklingen.

Bild 1: Kulturella inslag på Stockholms framtidsgator (2020).
Bild 2:
Analys av kulturpotential i Marievik och intervjustudie på Plåtparken (2024).
Bild 3:
Markmålning, utegym, bastun Art Sauna och Umbrella blossom på Söder Mälarstrand som en del i forskningsprojektet Street Forum (2024).
Bild 4:
Markmålning utanför skola i Vasastan i Stockholm där eleverna fick ha kreativa lektioner på gatan framför skolans entré (2024).

För frågor om kartläggning och analys av kulturtillgång: hör av dig till Joel Hernbäck, joel.hernback@spacescape.se.
För frågor om dialog och platsutveckling: hör av dig till Karin Lobo Lundgren, karin.lundgren@spacescape.se.