Nya Årstafältet

Publicerad den

Spacescape har för stadsbyggnadskontoret och Archi5 under hösten 2009 genomfört stadsbyggnadsanalyser till projektet Nya Årstafältet.

Spacescapes analyser finns redovisade i rapporten Stadsbyggnadsanalyser för Nya Årstafältet. En sammanfattning av rapporten följer nedan.

STRÅK: Med den föreslagna planstrukturen för Nya Årstafältet skapas starka stadsdelsövergripande stråk genom Årstafältet som knyter ihop den nya stadsdelen med omgivningen. Årstafältet blir en korsningspunkt som knyter ihop långa viktiga stråk som Johanneshovsvägen från Globen-Gullmarsplan, Huddingevägen från Älvsjö-Örby, Sockenvägen från Enskede, Göta Landsväg från Liseberg-Östberga, och Årstabergsvägen från Liljeholmen-Årstaberg. I detta perspektiv blir Årstafältet en naturlig knutpunkt i den sk. Söderstaden som är den framtida visionen för Södermalms utvidgning utanför tullarna. Östberga får starka lokala kopplingar till Nya Årstafältet. Det viktigaste stråket går från Göta landsväg och Valla rakt in i Östbergas centalaste delar. Detta stråks integrationseffekter stärks av de målpunkter som planeras här så som sporthall och bollplaner.

TÄTHET: Enligt planen föreslås fastighetsexploateringstalet 2 samt 3 i fastigheter längs de centralaste stråken. Detta innebär en kvartersexploatering (fastighet plus halva gatan) blir ca 1,5 respektive 2.. Detta är dubbelt så tätt som Stockholms nuvarande närförorter Årsta, Hammarbyhöjden och Traneberg. Det är dock 50-75% av innerstadens exploateringsgrad på kvarterssnivå. Denna exploateringsgrad är tillräcklig för att medge stora gårdar, bra utemiljö och ljusa lägenheter. Den totala exploateringen resulterar i ca 510 000 BTA. Med antagandet att 25% avsätts till lokaler för service, handel och kontor innebär det ca 380 000 kvm bostadsyta, eller ca 3800 lägenheter. Detta innebär ungefär 7600 nya boende. Antalet boende motsvarar ungefär så många som idag bor i Skapnäck, Midsommarkransen, Aspudden eller Bredäng, och dubbelt så många som idag bor i Östberga. Ca 130 000 kvm lokalyta innebär ca 2600 arbetsplatser.

FUNKTIONSBLANDNING: Förutsättningarna för blandstad är med föreslagen exploatering, övergripande och lokala stråk samt den stora parken mycket goda. Tätheten är tillräckligt hög för att skapa ett intressant folkliv och underlag för lokala butiker, caféer och restauranger. Läget nära Södra länken och Huddingevägen gör att här finns attraktioner för näringsliv och kontor att lokalisera sig. Det finns goda förutsättningar för verksamheter i gatuplan längs flera gatustråk. Om det inte är handel så kan det vara andra verksamhets och kontorslokaler, vilket skulle stärka upplevelsen av blandstad i den nya stadsdelen. Den starkaste kommersiella noden ligger vid det norra parktorget nära Årstafältets tvärbanestation och i anslutning till avfarten för Södra länken. Men det är även viktigt att det kan skapas lokaler längs stråken in mot Östberga och Valla.

STADSRUM: Det största och viktigaste stadsrummet i denna planstruktur är givetvis fältet. Med sin storlek och attraktivitet skapar den en regional offentlighet som ger den nya stadsdelen en alldeles särskilt central roll i Söderort och den framtida Söderstaden. I kombination med det nya huvudgatunät som föreslås ges stadsdelen som helhet en central roll och i mötet med huvudstråk och fältet skapas flera offentliga platser som kommer att få betydelse som både lokala och regionala mötesplatser. Till att börja med handlar det om parkens entréplatser på aktivitetsbryggorna som har stor social potential. Bryggorna kan förväntas bli en sekvens av små lokala mötesplatser för tex lek. I den föreslagna planstrukturen redovisas inte entréer explicit. Däremot har planen en kvartersstruktur som medger att varje sida ut mot omgivande stadsrum, gata eller park, kan få entréer. Detta skulle i sin tur ge en grundpotential för ett tryggt aktiverat och ett tydligt offentligt stadsrum.

GRÖNSTRUKTUR: Årstafältet har som rekreations- och friluftsområde ett strategiskt läge i Söderort. Enligt riktlinjerna i Stockholms parkprogram så behövs det ett stort grönområde, helst mer än 50 ha, där Årstafältet nu ligger. Även om Årstafältets användbarhet och regionala värden är begränsade idag så har den en stor potential för att utvecklas till en regional stadspark. Med föreslagen utbredning blir den nya Årstafältsparken ca 50 ha, vilket i Stockholms Parkprogram är att betrakta som ett stort natur- och friluftsområde. Ytan innefattar fältet på ca 30 ha, bryggor och parktorg på ca 10 ha och skogsslänter på ca 10 ha. De flesta boende i den nya stadsdelen kommer inte att ha längre än 300 meters gångavstånd till fältet. Tack vare de radiella gatorna kommer också fältet vara väl visuellt tillgängligt, orienterbart och mycket närvarande i omgivande bebyggelse. Detta är självklart en mycket stor boendekvalitet, som delvis kommer att stärkas även för boende i Östberga, Valla och Årsta. Inom den nya stadsdelen kommer man inte ha längre en 200 meter till närmaste park eller rekreativt grönområde. Tack vare det stora gröna fältet och den rimliga exploateringsgraden kommer grönytan per person inom Nya Årstafältet vara acceptabel. Detta är också givet den låga tätheten och stora parktillgången i omgivande stadsdelar. Det skall i detta sammanhang också beaktas att det ökade trycket på Årstafältet kommer att frigöra en stor mängd resurser och intressenter som kommer att utveckla fältet kvalitativt. Trycket och därmed slitaget förväntas inte bli så högt som tex. i Tantolunden utan kanske mer likna den skötselsituation som är att finna vid Trekantsparken i Liljeholmen eller Nytorpsgärde i Björkhagen.

Om utbyggnaden av ytterstaden historisk har avlastat den äldre stadskärnan men samtidigt skapade en ny stad som riskerade bli alltför gles och avskild så är det nya planförslaget till Årstafältet en modell för det omvända, nämligen hur man kan skapa närhet till möten och utbyten i ytterstaden utan att förlora de kvaliteter av avskildhet och återhämtning den så ofta erbjuder. Det vill säga lära av historien hur städer behöver skapa både rumslig närhet och avskildhet för att individer och samhället i stort både skall kunna förnya och utveckla sig men även finna återhämtning och arbetsro.

Läs mer om projektet