Alexander Ståhle är en av redaktörerna bakom den nya boken Mer muralkonst – en handbok, som ges ut av Arwidssonstiftelsen 2025. Tillsammans med Anna Charlotta Johansson, Mikael Rickman och Katharina Huttner har han medverkat till en praktisk vägledning för hur muralmålningar kan bli en mer självklar del av stadsutvecklingen.

Boken riktar sig till kommuner, fastighetsägare, konstnärer, politiker och andra aktörer som vill skapa mer levande, inkluderande och meningsfulla offentliga rum. Utgångspunkten är att muralkonst kan vara mer än utsmyckning. Den kan bidra till platsers identitet, öka trygghet och trivsel, skapa lokal stolthet och fungera som en katalysator för social, kulturell och ekonomisk utveckling.

Mer muralkonst beskriver både muralkonstens historia och dess samtida roll i svenska städer. Exempel lyfts från bland annat Borås, Malmö, Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Nacka, Lund och Örebro, där muralmålningar har blivit verktyg för platsutveckling, dialog och konstnärlig förnyelse.

En central del av handboken är den konkreta guiden från idé till färdig mural. Den går igenom frågor som val av vägg, dialog med fastighetsägare och kommun, skissarbete, bygglov, projektplan, produktion, kommunikation, förvaltning och eventuell avveckling. Boken betonar också vikten av tydliga roller, rimliga arbetsvillkor för konstnärer och långsiktigt ansvar för underhåll och upphovsrätt.

Bakom initiativet står Arwidssonstiftelsen och The Artitects. Visionen är att sänka trösklarna för fler muralmålningar och ge aktörer i stadsutvecklingen ett gemensamt språk och en tydligare process för att förverkliga konst i det offentliga rummet.

Mer muralkonst – en handbok visar hur väggar kan bli bärare av berättelser, möten och lokal identitet – och hur muralkonst kan ta plats som en naturlig del av framtidens stad.

Beställ boken från Arwidssonstiftelsen: https://arwidssonstiftelsen.se/ny-handbok-vill-gora-fler-vaggmalningar-mojliga/

Lyssna på podden om boken med Alexander och Mikael : https://soundcloud.com/user-462386387/5-muralkonst-tar-plats-i-vara

En ny forskningsstudie analyserar hur olika typer av gatuprojekt i Stockholms innerstad – från temporära sommargågator till permanenta ombyggnationer – påverkar stadsliv, lokal ekonomi och fastighetsvärden. Resultaten visar att gatuprojekten skapar mer stadsliv direkt och att de efter 1–2 år kan ge signifikanta ekonomiska värden, särskilt för restaurangnäringen.

Rapporten bygger på ett omfattande datamaterial: näringslivsstatistik, stadslivsobservationer, bostadsprisdata samt enkätundersökningar med företagare och medborgare. Studien är framtagen av Spacescape, Evidens och Handelshögskolan i Stockholm, med stöd av Stockholms stad, Fastighetsägarna Stockholm, City i Samverkan Stockholm och Stockholms Handelskammare. Studien är medfinansierad av Vinnova, Energimyndigheten och Viable Cities inom ramen för forskningsprogrammet STOLT.

Resultat: Gatuprojekten gav mer folkliv och starkare lokal ekonomi över tid

Rapporten visar att gatuprojekten ger följande effekter:

• Ökade gångflöden och mer vistelse: Exempelvis ökade gångflödena på Skånegatan med cirka 40 % och vistelsen med omkring 50 % efter införandet av stadsmiljözonen. I Gamla stan ökade gångflöden på flera stråk med 30–50 %, samtidigt som vistelsen på torg och gator mer än fördubblades.
• Brett stöd bland boende och företag: 80–90 % av tillfrågade medborgare uppger att gatorna upplevs som tryggare och trivsammare. 70–80 % av företagarna anser att platsen blivit bättre efter omvandlingen. Kritiken av projekten rör främst parkering och leveranslogistik.
• Ökad restaurangomsättning: Restauranger längs både temporära och permanenta gatuprojekt visar en tydlig omsättningsökning över tid jämfört med innerstaden. Temporära gatuprojekt utvecklas 30-40 % bättre än övriga innerstaden, även under pandemin. För sällanköpshandel syns större variationer och i vissa citylägen nedgångar, medan projekt i kombination med fastighetsutveckling, som Malmskillnadsgatan, visar stark utveckling.
• Indikationer på ökade fastighetsvärden: Bostadspriserna längs själva gatorna följer i stort innerstadens utveckling, men inom 200 meter syns en ökning dubbelt så stor som innerstaden i genomsnitt under perioden 2014–2024.

Slutsats: Attraktivare gator skapar social och ekonomisk hållbar stadsutveckling

Sammantaget pekar rapporten på att investeringar i trevligare gator ger fler besökare, starkare lokal ekonomi och ökad attraktivitet även i tider präglade av pandemi och inflation. Effekterna varierar mellan lägen, men trenden är tydlig: gatuprojekt fungerar som en långsiktig stadsutvecklingsstrategi som stärker platsers och stadsdistriktens robusthet, konkurrenskraft och livskvalitet.

Ladda ner rapporten här

Lyssna på intervju om projektresulatet  i P4 Stockholm här

För mer information: Alexander Ståhle, projektledare och VD Spacescape Telefon: 070-6995319 E-post: alexander.stahle@spacescape.se

Rapporten presenteras på ett branschseminarium 17 april.

Städer och länder runt om i Europa sänker hastigheter, inför nya bashastigheter och bygger om gator för att prioritera stadsliv i stället för biltrafik. Två starka drivkrafter ligger bakom: efterfrågan på trafiksäkerhet och ökad livskvalitet. Flera svenska kommuner har också börjat använda modellen Smarta gator (www.smartagator.se) för att omvandla trafikmiljöerna till lågfart (30 km/h), cykelfart (20 km/h) och gångfart (10 km/h).

Är du trafikplanerare på svensk kommun? Då vill vi veta hur du ser på en ny svensk hastighetsreform som innefattar skyltning av 10 km/h och 20 km/h, samt en sänkt bashastighet från 50 km/h till 30 km/h i tätort, genom en kort enkät (tar ca 3 min): https://www.placetoplan.se/102030

Spacescape genomför just nu en studie om svensk hastighetsreglering i samarbete med Trafikverket. Vi har bland annat funnit att ju större andel av svenska tätorters gatunät som är skyltat med 30 km/h eller lägre (data från NVDB), desto färre trafikolyckor med gång- och cykeltrafikanter (data från Strada). En topplista kommer publiceras senare i år.

Har du frågor om vårt projekt? Kontakta vera.esaiasson@spacescape.se

Kollektivtrafik ger rörelsefrihet för alla

Kollektivtrafik kan halvera transportkostnaderna

Kollektivtrafik är avgörande för regionens produktivitet och tillväxt

Kollektivtrafik höjer fastighetsvärdena mest

Kollektivtrafik räddar liv och hälsa

Ladda ner rapporten: https://www.vasttrafik.se/info/nyttan-med-kollektivtrafiken/

DI Debatt med Handelskammaren och Fastighetsägarna: https://www.di.se/nyheter/ny-rapport-15-miljarder-skal-for-goteborg-att-satsa-pa-kollektivtrafiken/

Kontakta rapportredaktör Alexander Ståhle alexander.stahle@spacescape.se

 

Under 2025 arbetade Spacescape tillsammans med Växtvärket och Malmö stad för att ta fram en nulägesanalys för Norra Sofielund, som kompletterades med en omvärldsanalys och en vision för Sveriges första barnstadsdel. Under våren 2026 blir visionen verklighet med temporära insatser för att begränsa biltrafiken och föra in mer grönska och lekfullhet i området, både för att stärka grannskapskänslan och öka barns rörelsefrihet.

Vi är tacksamma över att ha varit en del av arbetet och följer med spänning hur barnstadsdelen utvecklas från temporära tester till permanent gestaltning de kommande åren. Vi hoppas också få se liknande tester i fler städer framöver!

Så blir Sveriges första barnstadsdel på Norra Sofielund – Sydsvenskan

Barnstadsdel Norra Sofielund – Malmö stad

Sundbybergs stad (Stadsmiljö- och trafiknämnden) har antagit gatuutvecklingsplanen för centrala Sundbyberg, som Spacescape har tagit fram i samarbete med kommunens planerare och i tät dialog med medborgarna. ”Riktlinjerna ska vara underlag för kommande investeringsprojekt i stadsmiljön med ett 2050-perspektiv och samordnas med nedgrävningen av Mälarbanan, nya kopplingar och Järnvägspromenaden. De börjar gälla den 10 mars 2026 och ska möjliggöra ’passa på-projekt’ vid exempelvis ledningsomläggningar.”

Utgångspunkten för gatuutvecklingsplanen är att dagens gator inte bara ska fungera för transporter, utan också bidra till stadsliv, möten och livskvalitet. Därför föreslås en tydligare prioritering av gång, cykel, kollektivtrafik och grönska, samtidigt som genomfartstrafiken får en mer begränsad roll i centrum. I planen delas gatorna in efter smarta gatutyper, som gångfartsgator, lågfartsgator och högfartsgator. Tanken är att varje gata ska utformas efter sin roll i staden. På så sätt skapas bättre framkomlighet, ökad trafiksäkerhet och en mer trivsam stadskärna. Planen beskriver också vilka effekter förändringarna kan få för stadsmiljö, näringsliv och tillgänglighet. Den övergripande ambitionen är att stärka Sundbybergs småstadskaraktär och göra centrum till en mer levande plats för både boende, besökare och verksamheter.

Spacescape och Gävle kommun tog även fram en gatutvecklingsplan för centrala Gävle 2023 som ej ännu är antagen av politiken men som utgör planeringsunderlag för förvaltningen. Arbetet utgår från principerna i forskningsprojektet Smarta gator.

Läs Sundbybergs Gatuutvecklingsplan här: https://opengov.360online.com/Meetings/Sundbyberg/File/Details/1112093.PDF?fileName=F%C3%B6rslag%20till%20riktlinjer%20f%C3%B6r%20gatuutveckling%20i%20centrala%20Sundbyberg&fileSize=44234378

Se medborgardialogen i Placetoplan: https://www.placetoplan.se/forslag-till-sundbybergs-framtida-gator

Artikel i Mitt i: https://www.mitti.se/nyheter/bilar-kan-tvingas-halla-gangtempo–i-halva-stadskarnan-6.3.348518.1139d9a1d4

Läs mer om hur vi arbetar med gatuutvecklingsplaner: https://www.spacescape.se/gatuutvecklingsplaner-formar-framtidens-stad/

Läs mer om Smarta gator och Snabba gator: www.smartagator.se

Kontakta Vera Esaiasson vera.esaiasson@spacescape.se om du vill veta mer.

Kultur spelar en viktig roll för såväl samhället i stort som för stadsmiljö och stadsliv. Den bidrar till upplevelser, möten, trygghet, identitet och lokal attraktionskraft och är därför ofta avgörande för hur en plats fungerar över tid.

På Spacescape arbetar vi med kulturdriven stads- och platsutveckling på flera nivåer. Från regionala kartläggningar och kommunala kunskapsunderlag till platsnära analyser och strategier i enskilda stadsutvecklingsprojekt. En viktig del av arbetet är att synliggöra kulturens förutsättningar och betydelse i planeringen, så att kultur inte kommer in först i ett sent skede, utan integreras i stadsutvecklingsprocessen från början.

Det handlar ofta om att ta fram gemensamma kunskapsunderlag: var kulturen är lokaliserad idag, vilken typ av lokaler och verksamheter som finns, vilka grupper som har tillgång till kultur och var det finns brister eller utvecklingsmöjligheter. När kulturens infrastruktur synliggörs i kartor och gemensamma planeringsunderlag kan kulturfrågorna ta större plats i planeringen, samtidigt som nya kunskapsunderlag skapar möjligheter för fördjupade analyser och fortsatt kunskapsutveckling.

Stockholmsregionens kultur- och fritidskarta är ett regionalt GIS-baserat kunskapsunderlag som synliggör den grundläggande infrastrukturen för kultur och fritid över kommungränserna och ger en gemensam begreppsmodell för planering och samverkan. Kartan har tagits fram av Spacescape i samarbete med Region Stockholm och regionens kommuner och används som stöd i både kommunal och regional planering. Läs mer här: Stockholmsregionens kultur- och fritidskarta

Kulturanalys synliggör tillgång, brist och jämlika möjligheter

En viktig del av en kulturdriven plats- och stadsutveckling är att analysera invånarnas tillgång till kultur och fritid. Geografiska närhets- och tillgångsanalyser gör det möjligt att förstå hur kulturutbudet är fördelat, vilka områden och grupper i samhället som har sämre tillgång, och hur planeringen kan bidra till mer jämlika möjligheter att uppleva, delta i och skapa kultur.

Vi arbetar också med att analysera förutsättningarna för att kulturella och kreativa branscher ska kunna etablera sig och utvecklas. Det handlar om att förstå både strukturella förutsättningar och olika aktörers behov, liksom eventuella organisatoriska, juridiska och ekonomiska hinder. Sådana analyser kan användas både i tidiga planeringsskeden och i mer konkreta stadsutvecklingsprojekt, till exempel för att bedöma vilka typer av kulturverksamheter som har goda förutsättningar att etablera sig, vilka hinder som finns och vilka åtgärder som kan stärka möjligheterna över tid.

Tillsammans ger dessa analyser underlag för att ta fram strategier och åtgärdsförslag som stärker kulturens roll i stads- och platsutvecklingen. Det kan handla om prioriteringar i planering och investeringar, utveckling av lokalförsörjning, eller samverkan mellan kommun, fastighetsägare och kulturaktörer.’

Invånarnas tillgång till utställningslokaler i Östergötland. Läs mer här: Kultur och besöksmål i Östergötland – Spacescape

Kultur är värdeskapande

Kulturverksamheter bidrar till sociala värden genom att skapa mötesplatser, sammanhang och delaktighet, och kan samtidigt stärka trygghet och lokal förankring. Det skapar möten mellan människor med olika bakgrund, ålder och från olika områden, och kan bidra till social sammanhållning och integration genom att överbrygga sociala och geografiska barriärer.

Stadsteatern i Husby genererar resor över staden som annars inte hade gjorts och bidrar till att besökare kommer från områden med andra socioekonomiska förutsättningar. Läs mer här: Idrott och kultur som sociala platser – Spacescape

Men kultur skapar inte bara sociala värden. Kulturverksamheter bidrar även till sysselsättning och lokal ekonomi, och kan påverka ett områdes attraktivitet och utveckling på ett mer direkt ekonomiskt sätt. Spacescape har arbetat med att synliggöra och kvantifiera sådana samband, bland annat genom analyser av hur kulturutbud hänger samman med bostadsvärden, kontorshyror och restaurangomsättning. Det gör det möjligt att föra mer konkreta samtal om kulturens roll i stadsutveckling, inte bara som ett kvalitativt mervärde, utan också som en ekonomisk drivkraft.

På uppdrag av Stockholms stads kulturförvaltning har Spacescape tagit fram webbverktyget Kulturkalkylen, som synliggör kulturens ekonomiska värden. Ett liknande verktyg utvecklas nu även för Göteborgsregionen. Med Kulturkalkylen har det bland annat kunnat visas att scenen Fylkingens närvaro i fastigheten höjer bostadsvärdena i närområdet med 131 kronor per kvadratmeter och kontorsvärdena med 24 kronor per kvadratmeter, vilket enbart för kontorsytorna motsvarar drygt en miljon kronor per år. Läs mer här: Kulturkalkylen

Kultur bör vara en drivande del av stads- och platsutveckling

I stadsutvecklingsskeden kan kultur spela en viktig roll genom tillfälliga etableringar. Temporära kulturverksamheter kan aktivera platser tidigt, skapa identitet och ge människor en relation till ett område innan den permanenta strukturen är på plats. Med testbäddar för framtida innehåll kan detta bidra till kännedom, användning och förankring över tid. För oss handlar kulturdriven stadsutveckling därför både om analys, dialog och genomförande. Vi kombinerar kartläggning och datadrivna analyser med intervjuer, workshops och andra dialogformer för att fånga olika perspektiv och förankra arbetet i lokala förutsättningar och skeden.

På så sätt kan kulturens betydelse synliggöras och omsättas i planering, samverkan och konkreta vägval. Kultur skapar sammanhang, delaktighet och värden, och bör därför vara en drivande kraft i stads- och platsutvecklingen.

Bild 1: Kulturella inslag på Stockholms framtidsgator (2020).
Bild 2: Analys av kulturpotential i Marievik och intervjustudie på Plåtparken (2024).
Bild 3: Markmålning, utegym, bastun Art Sauna och Umbrella blossom på Söder Mälarstrand som en del i forskningsprojektet Street Forum (2024).
Bild 4: Markmålning utanför skola i Vasastan i Stockholm där eleverna fick ha kreativa lektioner på gatan framför skolans entré (2024).

Efter tydliga och mätbara positiva effekter väljer Stockholms stad nu att utöka stadsmiljözonen på Södermalm. Beslutet baseras på den omfattande stadslivsanalys som Spacescape genomfört under 2025, där stadslivet före och efter införandet av Stadsmiljözon Söder har följts upp med både kvantitativa mätningar och kvalitativa dialoger.

Utvärderingen visar att vistelsen inom stadsmiljözonen ökade med 50 procent, motsvarande cirka 2 000 fler personer, redan under den första säsongen. Samtidigt minskade motorfordonsflödena inom zonen med 44 procent och medelhastigheten sjönk med i genomsnitt 4 km/h.

Upplevelsemätningarna visar att omvandlingen även har ett starkt stöd bland stockholmarna. Sju av tio boende och besökare, och åtta av tio näringsidkare, anser att kvarteren har blivit bättre efter omvandlingen.

Det här är ett tydligt exempel på hur omfördelning av gaturummet från biltrafik till människor ger snabba och påtagliga effekter. Kombinationen av minskad trafik, mer grönska, sittplatser och tydlig gestaltning har skapat gator som används mer och upplevs trevligare.

Mot bakgrund av resultaten väljer Stockholms stad nu att ta nästa steg och utöka stadsmiljözonen med ytterligare en gata till nästa år. Satsningen ses som en del av ett långsiktigt arbete för att skapa mer hållbara, attraktiva och människovänliga stadsmiljöer – där stadslivet får ta större plats.

Spacescape fortsätter att stödja kommuner i hela Sverige med analys och utvärdering av platsomvandlingar. Utöver Stadsmiljözon Söder har Spacescape även utvärderat stadsmiljözonen i Gamla stan två år i rad och inom kort kommer en rapport om hur gatuomvandlingar påverkar den lokala ekonomin. Tillsammans bidrar arbetet till en fördjupad kunskap om effekter av stadsutveckling på både kort och lång sikt.

Läs hela utvärderingen här.

Juliga hälsningar från Gamla stan, där vårt Stockholmskontor numera huserar!

PS. Trädgårdsstadstomten viskar om en kommande inflyttningsfest i de nya lokalerna. Håll utkik i våra kanaler!

Parkeringsfrågan spelar en större roll för stadsutvecklingen än många tror. I Sverige upptar parkeringsytor idag mer mark än den totala bostadsytan, och den billiga tillgången till parkering vid bostäder och arbetsplatser bidrar enligt forskningen till 20–30 procent mer bilresande. För kommuner och fastighetsägare innebär parkering dessutom betydande kostnader, både i form av markanvändning och investeringar. Samtidigt saknas ofta ett gemensamt verktyg som ger en samlad bild av hur olika parkeringslösningar påverkar mobilitet, ekonomi, energi och klimat.

Nu startar vi projektet Parkeringsplattformen, finansierat av Energimyndigheten, som ska utveckla ett öppet webbverktyg för att göra just detta. Målet är att ge kommuner och fastighetsägare ett lättillgängligt beslutsstöd som tydliggör hur val av parkeringsutbud, avgifter, subventioner, mobilitetsåtgärder och andra styrmedel påverkar bilinnehav, energianvändning, klimatpåverkan och möjligheten att använda marken mer effektivt. Verktyget ska bidra till samsyn i planeringen och minska behovet av kostsamma parkeringsutredningar i varje nytt projekt.

Arbetet genomförs av ett brett konsortium med expertis inom stadsutveckling, mobilitet, energi, fastighetsekonomi och digital teknik: Spacescape, Sveriges Allmännytta, Stockholms stad, Halmstads kommun, Evidens, IVL Svenska Miljöinstitutet, OAWA och OurGreenCar. Tillsammans utvecklar vi ett verktyg som ska hjälpa städer och bostadsaktörer att ställa om mot mer hållbara, yteffektiva och klimatvänliga mobilitetslösningar.