Slussen: Stadslivsanalys av fem förslag

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av staden analyserat och utvärderat de förslag som tagits fram av de fem arkitektkontoren Spacescape have analyzed the five new proposals for Slussen – the most complex urban space in Stockholm.Nouvel/HabiterAutrement (No), BIG (B), Fosters/Berg (F), Nyrens (Ny) och Wingårdh/Tema (W). Spacescapes utredning har utgått från stadens dokumenterade målsättningar för stadslivet på Slussen och i Stockholm och grundas på olika läges-, områdes- och rumsanalystekniker, vilka i största utsträckning är förankrade i samtida arkitektur-, stadsbyggnads- och stadslivsforskning.

De fem tävlingsförslagen visar på varierande förmåga att svara upp till de målsättningar staden har för det framtida Slussen. Det finns inget förslag som omedelbart kan sägas ha löst denna svåra uppgift i alla dess delar men alla förslag har funnit och visat på viktiga och utvecklingsbara möjligheter att nå olika delar av dessa målsättningar. Nedan har vi i punktform ställt upp det vi funnit vara de allra viktigaste av dessa, vilka vi anser bör integreras i stadens vidare arbete med Slussen.

• En direktkoppling mellan Järntorget och korsningen Götgatan-Hornsgatan skapar den starkaste och enklaste passagen mellan Södermalm och Gamla stan-Norrmalm. (W, F)

• Förutsättningarna för kajplanet att bli en genomströmmad passage och därmed få större betydelse som mötesplats ökar om lyftet från kajplan till torgplan sker inom bebyggelsefronten. Om lyftet sker redan vid Munkbron riskerar södra kajen att frikopplas. En frikopplad södra kaj skapar även sämre förutsättningar för framtida ambitioner att ta Söder Mälarstrand och Stadsgården i anspråk för nya stadsutvecklingsprojekt. (W, No)

• Södra kajen kan integreras lokalt genom en framflyttad front med många lokala kopplingar till torgplan och i kajplan under mark. (F, No)

• En direkt förlängning av Götgatan och Hornsgatan ned till kajplan integrerar kajerna med övriga Södermalm. (Ny)

• En direktanslutning från Skeppsbron rakt in i t-banehall/bussterminalen och nedgång till t-banehall/bussterminalen i korset Hornsgatan/Katarinavägen skapar närhet till och mellan kollektivtrafikpunkter. (B, F, No, Ny, W)

• Mellanplanet och plannivåer ovanför torgplanet är svåra att integrera i stadens naturliga rörelsemönster och är kanske inte väsentliga för att skapa stadslivskvalitet på Slussen. (F)

• En framflyttad stadsfront från Södermalm innebär mindre glapp i bebyggelsen, mer kontinuerliga entrézoner och där igenom ett mer aktiverat offentligt rum. En framflyttad stadsfront innebär också större lokal täthet men det krävs att nya byggnader lokaliseras inom ett gatunät som är integrerat med omgivningen. (B, F, W)

• En direkt koppling invid eller ovanpå tunnelbanebron, helst i Katarinavägens förlängning, innebär en ny potentiell stark förbindelse med Tegelbacken och Centralstationen. (No)

• En öppen dalgång kan skapa rofyllda rekreationsytor i kajplanet med stark vattenkontakt och panoramautsikt. (F, No, W)

• Terrasser eller ramper ut mot vattenrummen kan skapa stora utsiktskvaliteter men kan eventuellt vara svåra att integrera med stadens gatunät i branten mot Saltsjön. (B, Ny)

Dessa slutsatser kan också summeras i lite mer övergripande strategier och där de flesta förslag företräder någon av dessa. Även dessa strategier kan värderas mot stadens uppsatta mål och därmed bilda underlag för stadens vidare arbete. Det har också blivit tydligt hur dessa strategier bottnar i olika angreppssätt för att överbrygga de ursprungliga naturförutsättningarna vid Slussen och därmed går att härleda tillbaka genom stadens hela historia.

Läs mer om projektet