Sturehöjden Utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för parken Sturehöjden med syftet att undersöka hur den bättre kan kopplas till omgivande stadsdelar, ett lokalt centrum, närliggande skola och staden i stort.

Parken har idag en begränsad användning och ligger omgiven av vägar och gator som upplevs som barriärer. Det saknas kvalitativa vistelseplatser och parken upplevs som otrygg.

Utifrån en gedigen rumslig analys identifieras Sturehöjdens kvaliteter, utmaningar och potential och koncept för fem olika platser föreslås. I utvecklings-PM identifieras utbyggnadsetapper för parken i både temporär och permanent form där en allaktivitetsyta samt mindre tillskott i parken föreslås som ett första steg för att koppla samman skolan och parken samt minska Sturegatans barriäreffekt. Eventuell bebyggelse föreslås i två lägen som stärker de offentliga rummen och skapar informell övervakning mot parken. På längre sikt identifieras ombyggnad av den större Skogstorpsvägen till stadsgata som viktig för att knyta Sturehöjden närmare staden och göra den till en stadspark för alla.

Värtahamnens bottenvåningar

Publicerad den

Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.

Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.

SVA Centralstationsområdet

Publicerad den

Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.

Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.

Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.

Tidig dialog kring Storvreta Centrum

Publicerad den

Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.

Väsby stationsområde

Publicerad den

Kring Upplands Väsbys station pågår två omfattande detaljplaner, Östra Runby med Väsby Stationsområde och Optimus. Tillsammans med andra pågående projekt planeras för cirka 5 700 bostäder och 2 000 arbetsplatser i Väsby stationsområde till år 2040.

Den planerade utvecklingen analyserades utifrån olika stadsbyggnads- och stadslivsperspektiv för att ge underlag för den fortsatta planeringen. Utredningen innefattade analyser och prognoser inom täthet, funktionsblandning, gång- och gatunätets struktur, gång-, och cykelflöden, servicebehov, servicelägen och levande stadsmiljöer.

Slutsatser och rekommendationer handlade bland annat om vilka stråk och platser som behöver utformas för stora flöden eller som mångfunktionella gaturum med plats för flera olika färdmedel samt hur innehåll och utformning kan bidra till att förbättra servicelägen och skapa levande stadsmiljöer på olika platser i området.

Gotlands framtida utbyggnad

Publicerad den

I anslutning till arbetet med en ny översiktsplan och en regional utvecklingsstrategi för Gotland har Spacescape tagit fram kunskapsunderlag om förutsättningar för bostadsbyggande och utveckling av service. Studien innefattar en statistisk analys om vilka lägeskvaliteter som driver bostadsvärden för flerbostadshus och för småhus, en analys av det lokala marknadsdjupet på bostadsmarknaden och en analys av den framtida utbyggnadspotentialen utifrån de begränsningar och drivkrafter att bygga som identifierats.

Resultaten visar att det i Visby med omnejd samt tätorterna Hemse, Slite, Klintehamn, Roma, Fårösund och Burgsvik finns potential att bygga cirka 10 000 bostäder. Det innebär att det med rådande utbyggnadstakt på 250 bostäder per år är möjligt att prioritera utbyggnad till lägen där potentialen för värdeskapande tätortsutveckling är särskilt stor och samtidigt uppfylla de bostadspolitiska målen. Analysresultat och slutsatser har summerats i en strukturbild som ger en bild av den framtida utvecklingens mest betydelsefulla riktvärden för Gotland.

Guide för höga hus i Eskilstuna

Publicerad den

Eskilstuna växer och det finns ett intresse för att bygga högre hus. Spacescape har därför hjälpt kommunen med att ta fram en guide för höga hus som ska visa en övergripande inriktning för höga hus i kommunens två städer Eskilstuna och Torshälla, med fokus på det höga husets påverkan på stadsrummen. Guiden togs fram i två steg: i en första del studerades policyers för höga hus i andra städer i Sverige och internationellt och i steg två utvecklades en guide för just Eskilstunas förutsättningar.

Guiden är indelad i tre delar: först beskrivs principer för lägen för höga hus, därefter utformningsprinciper och slutligen beskrivs en process som ska säkra god arkitektonisk kvalitet. Lägen för höga hus analyseras i en modell där argument för höga hus vägs mot argument mot höga hus. En sammanvägd karta visar lägen som i olika grad lämpar sig för att pröva höga hus. Utformningsprinciperna sorteras efter höghusets olika delar: bottenvåning, mittdel och torn och krona. Slutligen beskrivs processen som en fördjupning av den samtalsguide som används i Eskilstunas arkitekturprogram.

 

Värdering av bostadsläget

Publicerad den

I Uppsala finns ambitiösa mål om att skapa attraktiva och långsiktigt hållbara stadsdelar. För att få bättre förståelse hur stadsbyggandet kan påverka attraktiviteten genomfördes en studie av lägets påverkan på bostadspriser. Med hjälp av statistiska analyser identifierades samband mellan olika lägeskvaliteter och priser på bostadsrätter och småhus.

Resultatet visar bland annat att närhet till stadskärnan, Fyrisån, stora parker och naturområden innebär högre priser på bostäder. Tillgång till butiker och service är viktigt för bostadsrättsköpare och småhusköpare betalar mer för lägen med närhet till skolor med goda resultat.

Sammanfattningsvis visar studien att Uppsalaborna efterfrågar lägen med höga rekreationskvaliteter där det är lätt att gå och cykla till vardagsmålpunkter. Studien visar också att dessa kvaliteter är ojämnt fördelade i staden. Ett viktigt medskick till den fortsatta planeringen handlar om att använda stadsbyggandet för att öka attraktiviteten i både nya och befintliga områden, och minska skillnaderna i tillgång till attraktiva lägen.

Social konsekvensanalys av Västerport

Publicerad den

På uppdrag av Varbergs kommun har Spacescape genomfört en social konsekvensanalys av området Västerport som är en helt ny stadsdel i Varberg. Syftet är att utvärdera sociala konsekvenser av den planerade bebyggelseutvecklingen i etapp 1-4 av Västerport och identifiera utvecklingsbehov på kort, mellanlång och lång sikt. Analysen visar att Västerport etapp 1-4 till stor del uppfyller ambitionen att utveckla ett myllrande, levande och blandat område som förstärker kopplingen mellan staden och havet. Men i analysens slutsatser framgår också brister som är viktiga att ta med sig i det vidare planarbetet. För att utveckla Västerport till en stadsdel för alla rekommenderas, bland annat, en ny grundskola, att förskolegårdar planeras så att de uppfyller krav på storlek och utformning samt att fler offentliga gröna friytor tillskapas i de norra delarna av Västerport. Det är också viktigt att tydliggöra de offentliga platsernas roll och att en stor del av bostadsutbudet görs tillgängligt genom hyresrätter med rimliga hyresnivåer.

Framtiden för parkering och nya bostäder

Publicerad den

Sveriges städer växer. I takt med att konkurrensen om marken ökar och markvärdena stiger behöver vi fatta kloka beslut för att minska negativa effekter som ökad trängsel och försämrad framkomlighet för att istället skapa en god stadsmiljö. Samtidigt finns ett bostadsförsörjningsbehov som behöver tillfredsställas och som påverkas av de beslut som fattas kring parkering. Modeller för parkeringsnormer håller på att förändras i dagsläget och de skiljer sig åt mellan svenska kommuner. Det finns inga krav i lagstiftningen på att kommunerna måste använda sig av parkeringsnormer. Hur parkering regleras är i många avseenden upp tillkommunerna. Idag finns det mer parkeringsyta än boyta i Sverige och parkeringskrav kan öka byggkostnader för nyproduktion av bostäder med 15 procent. Denna rapport visar bland annat att det som påverkar behovet och efterfrågan av parkeringsplatser är: utbudet av alternativ till egen bil, prissättningen av parkering samt närhet till kollektivtrafik och samhällsservice.