Barnvänliga stadsdelar

Publicerad den

På uppdrag av HSB har Spacescape studerat var och hur barn bor i svenska städer och vad som är och upplevs barnvänligt. Omfattande geografiska analyser har genomförts av hela Sverige. Barntätast stadsdelar återfinns i innerstäder och miljonprogram. Barntätast (0–9 år) i Sverige är Möllevången, Örtagården/Rosengård i Malmö och Olivedal i Göteborg. Stadsdelar med högst andel barn återfinns i nybyggda stadsdelar, småhusområden och miljonprogram. Högst barnandel i Sverige har de nybyggda stadsdelarna Lindbacken i Uppsala, Järvastaden i Solna och Riksten i Botkyrka.

En enkätundersökning har genomförts i Stockholmsregionen och med hjälp av regressionsmodell och GIS har alla bostadsområden i Stockholms län klassats i barnvänlighet (0–10). Småhusområden med högst barnvänlighet i Stockholm enligt modellen är Silverdal, Södra Ängby och Höglandet. Flerbostadsområden med högst barnvänlighet är medeltäta förorter i innerstadens krans: Gröndal, Abrahamsberg och Björkhagen. En medelhög täthet på 3–6 våningar där det finns rikligt med friytor, service och begränsad biltrafik är gemensamma nämnare för barnvänliga stadsdelar.

Stadsliv på hemmaplan

Publicerad den

Med distansarbetet under covidpandemin förändrades städerna: stadsdelar med många arbetsplatser tömdes på folk när människor stannade hemma i stället för att resa till arbetet. Det rubbade stadslivets själva essens – koncentrationen av människor minskade i vissa lägen och ökade i andra. Denna studie beskriver den här förändring med hjälp av finskaliga data över var olika yrkesgrupper bor och arbetar. Förändringar av befolkningen dagtid före och under pandemin jämförs med förändringar i omsättning för restauranger och gångflöden. Studien visar att områden med en viss boendetäthet och hög socioekonomi har fått en ökad koncentration av befolkningen dagtid som i vissa fall även påverkat restaurangers omsättning. Glesa villaområden har påverkats i liten grad, medan områden med stor koncentration av arbetsplatser och samtidigt få bostäder har fått en lägre befolkningskoncentration. Genom att modellera upp scenarier för olika grader av distansarbete studeras hur olika stadsdelar skulle kunna påverkas av fortsatt distansarbete.

Stockholms Framtidsgator

Publicerad den

Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.

Yteffektiva marknära bostäder

Publicerad den

Inom Uppsala kommun är efterfrågan på olika former av marknära bostäder stor. Samtidigt finns det ett behov av att veta om bostadsproduktionen svarar upp mot efterfrågan på marknära boende. Syftet med projektet ”Yteffektiva marknära bostäder” var att undersöka vilka läges- och bostadskvaliteter som efterfrågas bland dem som söker en marknära bostad inom framför allt den del av Uppsala tätort som förväntas växa mest och i vilken grad som denna efterfrågan går att kombinera med stadens mål om ett yteffektivt, sammanhållet och socialt integrerande stadsbyggande. Resultatet av undersökningen visade bland annat på att många uppsalabor förefaller vilja bo i småhus inom nära avstånd från stadens utbud. Samtidigt visade sig tomtstorlek vara av underordnad betydelse i förhållande till läge. I projektet redovisas också exempel på lägen där fler yteffektiva marknära bostäder vore lämpliga.

Smarta gator

Publicerad den

Svensk gatupolicy bygger på en femtio år gammal teori och praktik om stadens trafik. Nya trender och behov som urbanisering, digitalisering, miljö- och samhällsförändringar ställer nya krav på gatorna och en ny svensk gatupolicy. Inom projektet Smarta gator har Spacescape tillsammans med KTH, Chalmers, VTI, Sweco och White undersökt gatornas potential. Kunskap och forsknings om olika gatutypers mångfunktionalitet har sammanställts. Modeller framtidens smarta gator har tagits fram i samråd med fokusgrupper från stat, landstig, kommun, konsulter, byggföretag, fastighetsägare, och brukare. Ett gatufunktionalitetsindex togs fram. En gatusimulator testades. Slutligen togs en designguide fram för smarta gator i svenska tätorter som täcker in ombyggnads- och nybyggnadsprocesser samt lista möjliga testbeds i svenska tätorter.

Gränby mobilitetskoncept

Publicerad den

Spacescape har i uppdrag av Rikshem tagit fram ett mobilitetskoncept för området kring författargatorna i Gränby i Uppsala. Stadsdelen har idag många utmaningar, sociala såväl som rumsliga, som kan förbättras genom mobilitet och stadsbyggnad. Syftet med uppdraget var att ge underlag till den planerade utvecklingen av området och skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor samt att ge ökade valmöjligheter för mobilitet i vardagen för Rikshems hyresgäster. En kartläggning och nulägesanalys av förutsättningarna i området genomfördes bland annat med hjälp av flödes- och stadslivsobservationer, parkeringsinventering och webbdialog med hyresgästerna.

Med utgångspunkt i slutsatser från analysen, kommunens riktlinjer samt erfarenheter från tidigare mobilitetsarbeten och forskningsprojekt föreslogs övergripande mobilitetsmål samt strategier för att uppnå målen. Ett helhetskoncept togs fram som innefattar delkoncept med förslag på åtgärder och lösningar för parkering, mobilitetstjänster, mobilitetshubbar, trafiknät och smarta gator (smartagator.se).

Holmbergsparken utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.

Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.

Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.

Friyteguiden

Publicerad den

Stockholms stad utgör navet i en expansiv storstadsregion med en uttalad ambition att bygga ett stort antal nya bostäder i en tät och grön stad. För att uppnå stadens parkriktlinjer finns ett behov av en enhetlig metod för att analysera tillgång till parker och grönområden, i befintliga stadsdelar och i planer.

Friyteguiden beskriver en lättillgänglig metod för att analysera tillgång till parker och grönytor. Analyserna genomförs i GIS med grund i stadens sociotopkarta. Med hjälp av fyra indikatorer fångas tillgången till grönytor i en stadsdel. Guiden innehåller också en översikt över mått och riktlinjer för gröntillgång i Sverige och internationellt samt analyser av referensstadsdelar i Stockholms stad. Guiden utvecklas i nära samarbete med Stockholms stad, bland annat med förvaltningsövergripande workshops.

Friyteguiden kan användas i flera delar av tidiga planskeden: för att beskriva nuläget och identifiera brister, för att utvärdera och utveckla skisser, för att samrådsskedet beskriva konsekvenserna av föreslagen planering och för att utvärdera ett genomfört projekt.

Utbyggnadsanalys Eskilstuna

Publicerad den

I samband med revideringen av kommunens översiktsplan genomförde Spacescape en analys av planens utbyggnadspotential. Det främsta syftet var att svara på om planen rymmer tillräckligt med bostäder. Analysen genomfördes parallellt med revideringen av översiktsplanen och fungerade också som ett verktyg för att identifiera oklarheter och konflikter i planens strategier och ställningstaganden.

Utbyggnadsanalysen genomfördes med Spacescapes utbyggnadsmodell, en GIS-baserad modell som baserat på drivkrafter och begränsningar för utbyggnad modellerar byggbar mark. Drivkrafter och begränsningar identifierades genom samrådsversionen av planen samt i workshops och diskussioner med tjänstepersoner. Dessa diskussioner bidrog också till att utveckla och tydliggöra översiktsplanen.

Analysen visar att kommunen med råge rymmer de bostäder planen tar höjd för. Resultatet visar att det finns ett tydligt behov av att prioritera lägen för utbyggnad för att i första hand bygga i lägen som bäst uppfyller kommunens mål om bland annat mer hållbara transporter och bättre stadsmiljö.

Stadsrumsanalys Fröslunda, Råbergstorp, Lagersberg

Publicerad den

Eskilstuna kommun vill i projektet Stadsläkning bidra till ökad livskvalitet genom attraktiva, hållbara stadsdelar. Inom stadsläkningsprojektet ingår Utvecklingsplan för Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg, som föreslår en förändrad struktur i södra Eskilstuna med 3800 nya bostäder och 1750 nya arbetstillfällen.
Spacescape har analyserats planens möjligheter att bidra till stadsläkningsprojektets mål om att skapa en integrerad stadsdel med god servicetillgång. Analyserna har genomförts med hjälp av GIS-analyser av bland annat täthet, stråk och korsningstäthet.
Analysen resulterar i en karta med lägen för lokaler och identifierar behovet av att tydliggare gestalta ett centralt grönområden som en grön mötesplats. Analysen visar också på en målkonflikt mellan snabb kollektivtrafik längs huvudstråket, och gående och cyklisters upplevelse längs samma stråk. Genom att prioritera kollektivtrafiken högt riskerar man att missa möjligheter till en integrerad stadsdel med god servicetillgång.