Gatuprojekt främjar stadsliv och lokal ekonomi

Publicerad den

En ny forskningsstudie analyserar hur olika typer av gatuprojekt i Stockholms innerstad – från temporära sommargågator till permanenta ombyggnationer – påverkar stadsliv, lokal ekonomi och fastighetsvärden. Resultaten visar att gatuprojekten skapar mer stadsliv direkt och att de efter 1–2 år kan ge signifikanta ekonomiska värden, särskilt för restaurangnäringen.

Rapporten bygger på ett omfattande datamaterial: näringslivsstatistik, stadslivsobservationer, bostadsprisdata samt enkätundersökningar med företagare och medborgare. Studien är framtagen av Spacescape, Evidens och Handelshögskolan i Stockholm, med stöd av Stockholms stad, Fastighetsägarna Stockholm, City i Samverkan Stockholm och Stockholms Handelskammare.

Resultat: Gatuprojekten gav mer folkliv och starkare lokal ekonomi över tid

Rapporten visar att gatuprojekten ger följande effekter:

  • Ökade gångflöden och mer vistelse: Exempelvis ökade gångflödena på Skånegatan med cirka 40 % och vistelsen med omkring 50 % efter införandet av stadsmiljözonen. I Gamla stan ökade gångflöden på flera stråk med 30–50 %, samtidigt som vistelsen på torg och gator mer än fördubblades.
  • Brett stöd bland boende och företag: 80–90 % av tillfrågade medborgare uppger att gatorna upplevs som tryggare och trivsammare. 70–80 % av företagarna anser att platsen blivit bättre efter omvandlingen. Kritiken av projekten rör främst parkering och leveranslogistik.
  • Ökad restaurangomsättning: Restauranger längs både temporära och permanenta gatuprojekt visar en tydlig omsättningsökning över tid jämfört med innerstaden. Temporära gatuprojekt utvecklas 30-40 % bättre än övriga innerstaden, även under pandemin. För sällanköpshandel syns större variationer och i vissa citylägen nedgångar, medan projekt i kombination med fastighetsutveckling, som Malmskillnadsgatan, visar stark utveckling.
  • Indikationer på ökade fastighetsvärden: Bostadspriserna längs själva gatorna följer i stort innerstadens utveckling, men inom 200 meter syns en ökning dubbelt så stor som innerstaden i genomsnitt under perioden 2014–2024.

Slutsats: Attraktivare gator skapar social och ekonomisk hållbar stadsutveckling

Sammantaget pekar rapporten på att investeringar i trevligare gator ger fler besökare, starkare lokal ekonomi och ökad attraktivitet även i tider präglade av pandemi och inflation. Effekterna varierar mellan lägen, men trenden är tydlig: gatuprojekt fungerar som en långsiktig stadsutvecklingsstrategi som stärker platsers och stadsdistriktens robusthet, konkurrenskraft och livskvalitet.

Ladda ner rapporten här

För mer information: Alexander Ståhle, projektledare och VD Spacescape Telefon: 070-6995319 E-post: alexander.stahle@spacescape.se

Rapporten presenteras på ett branschseminarium 17 april.

10, 20, 30 km/h i tätort?

Publicerad den

Städer och länder runt om i Europa sänker hastigheter, inför nya bashastigheter och bygger om gator för att prioritera stadsliv i stället för biltrafik. Två starka drivkrafter ligger bakom: efterfrågan på trafiksäkerhet och ökad livskvalitet. Flera svenska kommuner har också börjat använda modellen Smarta gator (www.smartagator.se) för att omvandla trafikmiljöerna till lågfart (30 km/h), cykelfart (20 km/h) och gångfart (10 km/h).

Är du trafikplanerare på svensk kommun? Då vill vi veta hur du ser på en ny svensk hastighetsreform som innefattar skyltning av 10 km/h och 20 km/h, samt en sänkt bashastighet från 50 km/h till 30 km/h i tätort, genom en kort enkät (tar ca 3 min): https://www.placetoplan.se/102030

Spacescape genomför just nu en studie om svensk hastighetsreglering i samarbete med Trafikverket. Vi har bland annat funnit att ju större andel av svenska tätorters gatunät som är skyltat med 30 km/h eller lägre (data från NVDB), desto färre trafikolyckor med gång- och cykeltrafikanter (data från Strada). En topplista kommer publiceras senare i år.

Har du frågor om vårt projekt? Kontakta vera.esaiasson@spacescape.se

Kollektivtrafiken är värdeskapande

Publicerad den
Spacescape har påuppdrag av Västtrafik tagit fram en rapport som visar hur kollektivtrafiken spelar en central roll för stadens, regionens och samhällets utveckling. Den bygger på internationell forskning, empiriska studier och jämförande statistik och beskriver hur kollektivtrafik skapar värden som rörelsefrihet, närhet, tillväxt, livskvalitet, hälsa och social inkludering. Beräkningar har även genomförts av konsekvenserna av ett scenario där andelen kollektivtrafikresor ökar med 25 % i Göteborg (Göteborg-Mölndal-Partille), vilket är Göteborgs stads målsättning till 2035.

Kollektivtrafik ger rörelsefrihet för alla

Städer med stark kollektivtrafik har lägre bilberoende och högre tillgänglighet för alla grupper i samhället. Världens mest bilfria städer är de med bäst kollektivtrafik, som t.ex. Zurich, Singapore, Wien, Bern. Över hälften av variationen i bilresande mellan städer kan förklaras av kollektivtrafikandelen. När kollektivtrafiken prioriteras på vägar och gator minskar restider och bilberoendet. Om andelen kollektivtrafikresor ökar med 25 % skulle Göteborg få liknande resemönster och färdmedelsfördelning som nämnda världsstäder, som också rankas som världens bästa städer mätt i livskvalitet (quality of life).

Kollektivtrafik kan halvera transportkostnaderna

Hushåll i kollektivtrafiknära lägen kan lägga mycket mindre av inkomsten på transporter än hushåll i bilberoende områden. Kollektivtrafik kan halvera både hushållens transportkostnader och bilinnehav. Bilberoende skapar ekonomisk sårbarhet som drabbar låginkomsttagare hårdast, där kollektivtrafiken blir en trygghetsförsäkring. Med 25 % ökat kollektivtrafikresande kan göteborgbilisterna spara 1,6 miljarder kr per år bara i bränslekostnader, i snitt 6 500 kr/bilägare/år tack vare minskat bilresande. Ett hushåll som säljer bilen kan spara 50 000–100 000 kr per år.

Kollektivtrafik är avgörande för regionens produktivitet och tillväxt

Välfungerande kollektivtrafik utvidgar arbetsmarknaden och ökar företagens tillgång till kompetens. Storstäder med stort kollektivtrafikresande hör till världens mest produktiva och ekonomiskt konkurrenskraftiga regioner. Mindre bilberoende frigör tid, mark och resurser som stärker ekonomisk tillväxt. Med 25 % ökat kollektivtrafikresande kan Göteborg minska sina totala transportkostnader med 15 miljarder kr per år, alltså 150 miljarder kr på 10 år.

Kollektivtrafik höjer fastighetsvärdena mest

Investeringar i kollektivtrafik ökar fastighetsvärden, internationellt mellan 10–30 % nära spårstationer och hållplatser för stombussar. Svenska studier visar liknande effekter. I Göteborg förklarar närheten till kollektivtrafik omkring 10 % av bostadspriserna. Kollektivtrafiktillgängligheten är här dubbelt så värdeskapande på kontorsmarknaden jämfört med biltillgängligheten. Kollektivtrafiken bidrar idag med 12 miljarder kr till bostadsrätternas värde i Göteborg. En ökning av kollektivtrafikens servicenivå med 25 % skulle kunna innebära ytterligare 3 miljarder kr.

Kollektivtrafik räddar liv och hälsa

Kollektivtrafik bidrar till färre trafikrelaterade skador, ökad fysisk aktivitet och därmed minskad dödlighet. Städer med bra kollektivtrafik har bättre luftkvalitet och högre nivåer av vardagsrörelse. Socialt fungerar kollektivtrafiken som mötesplats i samhället och kan minska segregationen. 25 % ökat kollektivtrafikresande och minskad biltrafik kan innebära 210 färre skadade och ett mindre dödsfall i trafikolyckor per år i Göteborg.  Kort sagt. Kollektivtrafiken förbättrar ekonomin för hushåll och regioner, ökar fastighetsvärden, stärker social sammanhållning och höjer livskvaliteten.  För Göteborgsregionen innebär detta att en modern prioriterad kollektivtrafik är en av de mest kraftfulla investeringarna för ett mer hållbart, inkluderande och ekonomiskt starkt samhälle.
Ladda ner rapporten: https://www.vasttrafik.se/info/nyttan-med-kollektivtrafiken/
Kontakta rapportredaktör Alexander Ståhle alexander.stahle@spacescape.se
 

Malmö blir först ut med en barnstadsdel!

Publicerad den

Under 2025 arbetade Spacescape tillsammans med Växtvärket och Malmö stad för att ta fram en nulägesanalys för Norra Sofielund, som kompletterades med en omvärldsanalys och en vision för Sveriges första barnstadsdel. Under våren 2026 blir visionen verklighet med temporära insatser för att begränsa biltrafiken och föra in mer grönska och lekfullhet i området, både för att stärka grannskapskänslan och öka barns rörelsefrihet.

Vi är tacksamma över att ha varit en del av arbetet och följer med spänning hur barnstadsdelen utvecklas från temporära tester till permanent gestaltning de kommande åren. Vi hoppas också få se liknande tester i fler städer framöver!

Så blir Sveriges första barnstadsdel på Norra Sofielund – Sydsvenskan

Barnstadsdel Norra Sofielund – Malmö stad