Bästa mötesplatsen i Almedalen

Publicerad den

I sin kärna är Almedalen en mötesplats. En fantastisk plats för möten mellan medborgare, näringsliv, föreningsliv och politik.

Spacescape genomförde 2015 en stadslivsanalys av Almedalen, där vi observerade gångflöden, möten och aktiviteter. Då kunde vi konstatera att den bästa mötesplatsen i Almedalen är torget Donners plats, tack vare sitt läge och sitt folkliv. Om man vill träffa någon att prata med är det lättast att stå här och vänta, vilket många i praktiken gör. Här kan du läsa om stadslivsanalysen.

Mötesplatser likt Almedalen är också är grund för en levande demokrati. Den levande stadsmiljön sänker tröskeln mellan makt och medborgare. Beslutsfattare blir mer närvarande och åtkomliga, samtidigt som olika grupper får möjlighet att mötas över yrkesmässiga, politiska och sociala gränser. Det stärker den offentliga samtalskulturen och gör det lättare att pröva idéer, skapa förtroende och förstå andra perspektiv. Om detta skrev Alexander Ståhle i Arwidssonstiftelsens blog, läs här. 

Spacescapes VD Alexander Ståhle kommer som vanligt att vara på plats i Almedalen, i år på följande seminarier:

 

Vad är en trädgårdsstad – och varför är den tillbaka i stadsplaneringen?

Tisdag 10.30 – 11.00

Arrangör: Stiftelsen Byggekologi

Plats: Hamnplan, plats 212, Tält vid gästhamnen nära korsningen Strandgatan — Kaserngatan

Info: Trädgårdsstaden lyfts fram som en modell för småskaligt byggande, grönska och stadskvaliteter. Samtidigt väcker den frågor om täthet, kostnader, klimat och segregation.

 

Kollektivtrafik – en motor för tillväxt och attraktiva städer

Onsdag 16.20 – 16.50

Arrangör: Dagens industri

Plats: Strandvägen 4.3, Dagens industris arena – Di-scenen

Info: Kollektivtrafikens klimatnytta är välkänd – men dess betydelse för ekonomin diskuteras mer sällan. En ny rapport visar hur kollektivtrafik bidrar till tillväxt, stärker stadskärnor och ökar tillgängligheten till jobb, kunder och marknader.

 

Stabil tillväxt med tre ben i marken – vad är hållbar stadsutveckling 2026?

Torsdag 13.00 – 13.45

Arrangör:E.ON

Plats: Klockgränd 4, Stadsutvecklingsdagarna

Info: När städer växer följer både möjligheter och utmaningar. Hur kombineras tillväxt, social hållbarhet och klimatomställning i praktiken?

 

Stor satsning på forskning

Publicerad den

 

Spacescape kommer från forskning, startades av en forskargrupp på KTH Arkitekturskolan, och har under de senaste tio åren drivit flera stora forskningsprojekt. Kanske har du hört talas om Smarta gator, Klimatkalkylen, Bostadsläget, Superlines, Kulturstationen och Streetmeter. Läs mer om dem här.

Vi fick nyligen besked om flera nya forskningsprojekt där vi är initiativtagare eller samarbetspartner. Vi är väldigt glada och peppade för dessa och ser fram emot kreativa samarbeten med våra projektparter.

Smarta gröna gatunät

Projektet ska utforska gatunätsanalyser, gatunätsplanering, gatudesign med återbruk, och bygga gröna testgator i stadsutvecklingsområdet Nyhamnen i Malmö.

Projektparter: Spacescape, Kaminsky, Sydväst, Malmö stad, Chalmers, Vegtech

Tid: maj 2026 – maj 2029

Läs mer här

Maxa mobiliteten i centrum

Projektet ska utforska hur mobiliteten i Sickla handels- och arbetsområde i Nacka kan omvandlas mot mer hållbart resande genom mobiltetsstrategier, interaktiv gatudesign och mobilitetskampanjer.

Projektparter: Spacescape, Urbio, Atrium Ljungberg, Nacka stad

Tid: juli 2026 – juli 2028

Läs mer här

Medborgardriven gatuomställning

Projektet ska utveckla en modell för medborgardriven gatuomställning tillsammans med tre kommuner, med förebild från samverkans modeller som Piazza Aperte i Milano, Oslo gater och New York Plaza Program. Testgator på medborgarinitiativ kommer att byggas och förvaltas.

Projektparter: Spacescape, Stockholms stad, Örebro Kommun, Vänersborgs Kommun

Tid: juli 2026 – december 2028

Läs mer här

Från parkering till stadsliv

Projektet ska utforska tre modeller för parkeringsavgifter, dynamisk taxa, progressiv taxa, och traditionell fast taxa. Projektet ska även undersöka hur parkeringsytor kan användas mer flexibelt för andra användningar.

Projektparter: Sustainable Innovation, KTH, Malmö stad, Spacescape

Tid: juli 2026 – oktober 2027

Läs mer här

Multimodala nätverk

Projektet ska utveckla och testa hur gång-, cykel- och vägnät kan tas fram och kvalitetssäkras automatiserat med hjälp av AI, för bättre planeringsunderlag till modellering och flödesprognoser. Metoden testas i Göteborgs stad och jämförs med befintliga nätverksunderlag. Projektparter: Simactis, Spacescape, Göteborgs stad, Lunds Universitet

Tid: maj 2026 – augusti 2027

Läs mer här

 

 

Kulturstationen i Karlstad!

Publicerad den

 

Delar av parkeringen vid Karlstads busstation omvandlas under sommaren till ett kulturtorg. Vi har kallat den Kulturstationen. Fokus är på rörelse, färg och kreativitet. Platsen ska bidra till att väcka liv i en del av staden som har pekats ut av Karlstadsborna som tråkig och otrygg.

Kulturstationen är en del av ett större forskningsprojekt som Spacescape driver i samarbete med Karlstad kommun. Tanken är att Tingvallastaden, som är området kring bussterminalen, ska bli en testbädd där lösningar för framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer och mobilitet utforskas. I detta ”omställningslabb” ska både Karlstadsbor och verksamheter få möjlighet att medskapa en plats för liv och rörelse. Målet är att bidra till både trivsel och långsiktig stadsutveckling genom att använda kultur som motor.

Kulturstationen byggs upp av en målad dansbana och en målad cycle pump track målad av Espen Henningsen och Daniel Tisell, en muralmålning som illustrerar Karlstads graffittihistoria, målad av konstnärerna David Kumlin och Martin Stråhle. De fina bokstäverna som bjuder in till området är gjorda av Karlstads byggymnasium och målade av Karlstads kulturskoleelever. Karlstadborna har bidragit med stolar och ett piano. En scen och sittmöbel har byggts av kommunen. Och sist men inte mist finns här en foodtrauck hela sommaren där man köpa glass, korv, dryck, godis och fika. Vi ser också fram emot all skön musik som kommer spelas på platsen.

Vi önskar alla varmt välkomna till Kulturstationen – Karlstads nya kulturtorg!

Följ Kulturstationen på Instagram för att se vad som händer: @kulturstationenikarlstad

Nu utvecklar vi Klimatkalkylen 2.0!

Publicerad den

I takt med att användningen av Klimatkalkylen ökat har vi under året sett ett tydligt behov av att göra verktyget ännu mer flexibelt och lättillgängligt. Med stöd från ett stort antal kommuner har vi nu möjlighet att vidareutveckla Klimatkalkylen till en 2.0-version — och den nya versionen beräknas vara klar redan före sommaren.

I den nya versionen kommer användare bland annat att kunna skapa och redigera planobjekt direkt i webbverktyget, utan att vara beroende av GIS-filer. Det blir också möjligt att genomföra mer detaljerade utsläppsberäkningar för exempelvis grundläggning, marksanering, ombyggnation och renovering samt att ange projektspecifika utsläppsvärden för olika anläggningar och verksamheter.

Vi ser fram emot att fortsätta utveckla Klimatkalkylen tillsammans med kommuner och andra aktörer som vill stärka klimatarbetet i samhällsbyggandet.

Mer muralkonst

Publicerad den

Alexander Ståhle är en av redaktörerna bakom den nya boken Mer muralkonst – en handbok, som ges ut av Arwidssonstiftelsen 2025. Tillsammans med Anna Charlotta Johansson, Mikael Rickman och Katharina Huttner har han medverkat till en praktisk vägledning för hur muralmålningar kan bli en mer självklar del av stadsutvecklingen.

Boken riktar sig till kommuner, fastighetsägare, konstnärer, politiker och andra aktörer som vill skapa mer levande, inkluderande och meningsfulla offentliga rum. Utgångspunkten är att muralkonst kan vara mer än utsmyckning. Den kan bidra till platsers identitet, öka trygghet och trivsel, skapa lokal stolthet och fungera som en katalysator för social, kulturell och ekonomisk utveckling.

Mer muralkonst beskriver både muralkonstens historia och dess samtida roll i svenska städer. Exempel lyfts från bland annat Borås, Malmö, Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Nacka, Lund och Örebro, där muralmålningar har blivit verktyg för platsutveckling, dialog och konstnärlig förnyelse.

En central del av handboken är den konkreta guiden från idé till färdig mural. Den går igenom frågor som val av vägg, dialog med fastighetsägare och kommun, skissarbete, bygglov, projektplan, produktion, kommunikation, förvaltning och eventuell avveckling. Boken betonar också vikten av tydliga roller, rimliga arbetsvillkor för konstnärer och långsiktigt ansvar för underhåll och upphovsrätt.

Bakom initiativet står Arwidssonstiftelsen och The Artitects. Visionen är att sänka trösklarna för fler muralmålningar och ge aktörer i stadsutvecklingen ett gemensamt språk och en tydligare process för att förverkliga konst i det offentliga rummet.

Mer muralkonst – en handbok visar hur väggar kan bli bärare av berättelser, möten och lokal identitet – och hur muralkonst kan ta plats som en naturlig del av framtidens stad.

Beställ boken från Arwidssonstiftelsen: https://arwidssonstiftelsen.se/ny-handbok-vill-gora-fler-vaggmalningar-mojliga/

Lyssna på podden om boken med Alexander och Mikael : https://soundcloud.com/user-462386387/5-muralkonst-tar-plats-i-vara

Gatuprojekt främjar stadsliv och lokal ekonomi

Publicerad den

En ny forskningsstudie analyserar hur olika typer av gatuprojekt i Stockholms innerstad – från temporära sommargågator till permanenta ombyggnationer – påverkar stadsliv, lokal ekonomi och fastighetsvärden. Resultaten visar att gatuprojekten skapar mer stadsliv direkt och att de efter 1–2 år kan ge signifikanta ekonomiska värden, särskilt för restaurangnäringen.

Rapporten bygger på ett omfattande datamaterial: näringslivsstatistik, stadslivsobservationer, bostadsprisdata samt enkätundersökningar med företagare och medborgare. Studien är framtagen av Spacescape, Evidens och Handelshögskolan i Stockholm, med stöd av Stockholms stad, Fastighetsägarna Stockholm, City i Samverkan Stockholm och Stockholms Handelskammare. Studien är medfinansierad av Vinnova, Energimyndigheten och Viable Cities inom ramen för forskningsprogrammet STOLT.

Resultat: Gatuprojekten gav mer folkliv och starkare lokal ekonomi över tid

Rapporten visar att gatuprojekten ger följande effekter:

  • Ökade gångflöden och mer vistelse: Exempelvis ökade gångflödena på Skånegatan med cirka 40 % och vistelsen med omkring 50 % efter införandet av stadsmiljözonen. I Gamla stan ökade gångflöden på flera stråk med 30–50 %, samtidigt som vistelsen på torg och gator mer än fördubblades.
  • Brett stöd bland boende och företag: 80–90 % av tillfrågade medborgare uppger att gatorna upplevs som tryggare och trivsammare. 70–80 % av företagarna anser att platsen blivit bättre efter omvandlingen. Kritiken av projekten rör främst parkering och leveranslogistik.
  • Ökad restaurangomsättning: Restauranger längs både temporära och permanenta gatuprojekt visar en tydlig omsättningsökning över tid jämfört med innerstaden. Temporära gatuprojekt utvecklas 30-40 % bättre än övriga innerstaden, även under pandemin. För sällanköpshandel syns större variationer och i vissa citylägen nedgångar, medan projekt i kombination med fastighetsutveckling, som Malmskillnadsgatan, visar stark utveckling.
  • Indikationer på ökade fastighetsvärden: Bostadspriserna längs själva gatorna följer i stort innerstadens utveckling, men inom 200 meter syns en ökning dubbelt så stor som innerstaden i genomsnitt under perioden 2014–2024.

Slutsats: Attraktivare gator skapar social och ekonomisk hållbar stadsutveckling

Sammantaget pekar rapporten på att investeringar i trevligare gator ger fler besökare, starkare lokal ekonomi och ökad attraktivitet även i tider präglade av pandemi och inflation. Effekterna varierar mellan lägen, men trenden är tydlig: gatuprojekt fungerar som en långsiktig stadsutvecklingsstrategi som stärker platsers och stadsdistriktens robusthet, konkurrenskraft och livskvalitet.

Ladda ner rapporten här

Lyssna på intervju om projektresulatet  i P4 Stockholm här

För mer information: Alexander Ståhle, projektledare och VD Spacescape Telefon: 070-6995319 E-post: alexander.stahle@spacescape.se

Rapporten presenteras på ett branschseminarium 17 april.

10, 20, 30 km/h i tätort?

Publicerad den

Städer och länder runt om i Europa sänker hastigheter, inför nya bashastigheter och bygger om gator för att prioritera stadsliv i stället för biltrafik. Två starka drivkrafter ligger bakom: efterfrågan på trafiksäkerhet och ökad livskvalitet. Flera svenska kommuner har också börjat använda modellen Smarta gator (www.smartagator.se) för att omvandla trafikmiljöerna till lågfart (30 km/h), cykelfart (20 km/h) och gångfart (10 km/h).

Är du trafikplanerare på svensk kommun? Då vill vi veta hur du ser på en ny svensk hastighetsreform som innefattar skyltning av 10 km/h och 20 km/h, samt en sänkt bashastighet från 50 km/h till 30 km/h i tätort, genom en kort enkät (tar ca 3 min): https://www.placetoplan.se/102030

Spacescape genomför just nu en studie om svensk hastighetsreglering i samarbete med Trafikverket. Vi har bland annat funnit att ju större andel av svenska tätorters gatunät som är skyltat med 30 km/h eller lägre (data från NVDB), desto färre trafikolyckor med gång- och cykeltrafikanter (data från Strada). En topplista kommer publiceras senare i år.

Har du frågor om vårt projekt? Kontakta vera.esaiasson@spacescape.se

Kollektivtrafiken är värdeskapande

Publicerad den
Spacescape har påuppdrag av Västtrafik tagit fram en rapport som visar hur kollektivtrafiken spelar en central roll för stadens, regionens och samhällets utveckling. Den bygger på internationell forskning, empiriska studier och jämförande statistik och beskriver hur kollektivtrafik skapar värden som rörelsefrihet, närhet, tillväxt, livskvalitet, hälsa och social inkludering. Beräkningar har även genomförts av konsekvenserna av ett scenario där andelen kollektivtrafikresor ökar med 25 % i Göteborg (Göteborg-Mölndal-Partille), vilket är Göteborgs stads målsättning till 2035.

Kollektivtrafik ger rörelsefrihet för alla

Städer med stark kollektivtrafik har lägre bilberoende och högre tillgänglighet för alla grupper i samhället. Världens mest bilfria städer är de med bäst kollektivtrafik, som t.ex. Zurich, Singapore, Wien, Bern. Över hälften av variationen i bilresande mellan städer kan förklaras av kollektivtrafikandelen. När kollektivtrafiken prioriteras på vägar och gator minskar restider och bilberoendet. Om andelen kollektivtrafikresor ökar med 25 % skulle Göteborg få liknande resemönster och färdmedelsfördelning som nämnda världsstäder, som också rankas som världens bästa städer mätt i livskvalitet (quality of life).

Kollektivtrafik kan halvera transportkostnaderna

Hushåll i kollektivtrafiknära lägen kan lägga mycket mindre av inkomsten på transporter än hushåll i bilberoende områden. Kollektivtrafik kan halvera både hushållens transportkostnader och bilinnehav. Bilberoende skapar ekonomisk sårbarhet som drabbar låginkomsttagare hårdast, där kollektivtrafiken blir en trygghetsförsäkring. Med 25 % ökat kollektivtrafikresande kan göteborgbilisterna spara 1,6 miljarder kr per år bara i bränslekostnader, i snitt 6 500 kr/bilägare/år tack vare minskat bilresande. Ett hushåll som säljer bilen kan spara 50 000–100 000 kr per år.

Kollektivtrafik är avgörande för regionens produktivitet och tillväxt

Välfungerande kollektivtrafik utvidgar arbetsmarknaden och ökar företagens tillgång till kompetens. Storstäder med stort kollektivtrafikresande hör till världens mest produktiva och ekonomiskt konkurrenskraftiga regioner. Mindre bilberoende frigör tid, mark och resurser som stärker ekonomisk tillväxt. Med 25 % ökat kollektivtrafikresande kan Göteborg minska sina totala transportkostnader med 15 miljarder kr per år, alltså 150 miljarder kr på 10 år.

Kollektivtrafik höjer fastighetsvärdena mest

Investeringar i kollektivtrafik ökar fastighetsvärden, internationellt mellan 10–30 % nära spårstationer och hållplatser för stombussar. Svenska studier visar liknande effekter. I Göteborg förklarar närheten till kollektivtrafik omkring 10 % av bostadspriserna. Kollektivtrafiktillgängligheten är här dubbelt så värdeskapande på kontorsmarknaden jämfört med biltillgängligheten. Kollektivtrafiken bidrar idag med 12 miljarder kr till bostadsrätternas värde i Göteborg. En ökning av kollektivtrafikens servicenivå med 25 % skulle kunna innebära ytterligare 3 miljarder kr.

Kollektivtrafik räddar liv och hälsa

Kollektivtrafik bidrar till färre trafikrelaterade skador, ökad fysisk aktivitet och därmed minskad dödlighet. Städer med bra kollektivtrafik har bättre luftkvalitet och högre nivåer av vardagsrörelse. Socialt fungerar kollektivtrafiken som mötesplats i samhället och kan minska segregationen. 25 % ökat kollektivtrafikresande och minskad biltrafik kan innebära 210 färre skadade och ett mindre dödsfall i trafikolyckor per år i Göteborg.  Kort sagt. Kollektivtrafiken förbättrar ekonomin för hushåll och regioner, ökar fastighetsvärden, stärker social sammanhållning och höjer livskvaliteten.  För Göteborgsregionen innebär detta att en modern prioriterad kollektivtrafik är en av de mest kraftfulla investeringarna för ett mer hållbart, inkluderande och ekonomiskt starkt samhälle.

Ladda ner rapporten: https://www.vasttrafik.se/info/nyttan-med-kollektivtrafiken/

DI Debatt med Handelskammaren och Fastighetsägarna: https://www.di.se/nyheter/ny-rapport-15-miljarder-skal-for-goteborg-att-satsa-pa-kollektivtrafiken/

Kontakta rapportredaktör Alexander Ståhle alexander.stahle@spacescape.se

 

Malmö blir först ut med en barnstadsdel!

Publicerad den

Under 2025 arbetade Spacescape tillsammans med Växtvärket och Malmö stad för att ta fram en nulägesanalys för Norra Sofielund, som kompletterades med en omvärldsanalys och en vision för Sveriges första barnstadsdel. Under våren 2026 blir visionen verklighet med temporära insatser för att begränsa biltrafiken och föra in mer grönska och lekfullhet i området, både för att stärka grannskapskänslan och öka barns rörelsefrihet.

Vi är tacksamma över att ha varit en del av arbetet och följer med spänning hur barnstadsdelen utvecklas från temporära tester till permanent gestaltning de kommande åren. Vi hoppas också få se liknande tester i fler städer framöver!

Så blir Sveriges första barnstadsdel på Norra Sofielund – Sydsvenskan

Barnstadsdel Norra Sofielund – Malmö stad