Klara Andén – Spacescape

Välkommen Filip!

Publicerad den 15 september, 2026

Vi välkomnar Filip Andersson till kontoret i Göteborg!

Filip Andersson är utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med inriktning mot hållbar stadsutveckling. Han har tidigare arbetat som projektingenjör vid Trafikverket inom Nationellt program buller, där arbetet huvudsakligen omfattade bullerdämpande åtgärder för fastighetsägare. Filip har även varit projektanställd som trafikplanerare vid Karlskrona kommun, där han medverkade i utvecklingen av kommunens GIS-baserade kartläggning av gång- och cykelinfrastruktur.

På Spacescape kommer han arbeta med stadsplanering och flera av våra trafikrelaterade forksningsprojekt.

Omställning i små städer

Publicerad den 15 september, 2026

Det är lätt att tro att gatuomställningar kräver stora städer och stora resurser. De senaste årens utveckling av temporära omvandlingar i Sverige visar att det är långt ifrån sant.

Små kommuner präglas ofta av närheten mellan politiken, förvaltningar och medborgare. Det riskerar i många fall leda till en opinionskänslighet bland både beslutsfattare och tjänstepersoner som gör det svårt att få förändring till stånd. I testbaserade omvandlingsprojekt kan däremot just närheten, rätt tillvaratagen, vändas till en styrka.

Fysisk närhet mellan kommunala tjänstepersoner och invånare skapar goda förutsättningar för förankring
Färre invånare och aktörer ökar chansen att alla kan och hinner bli hörda
Inte sällan finns redan en upparbetad, mer eller mindre formell, dialog mellan kommun, invånare och lokala aktörer att bygga vidare på
Kommunanställdas bredare ansvarsområde, större mandat och kortare kommunikationsväg till kollegor gör att beslut kan fattas snabbare än i större kommuner
Ofta finns bättre möjligheter att bygga och anlägga i egen regi vilket sparar tid och pengar, samtidigt som flexibiliteten ökar
Skalan gör att även mindre förändringar kan få stor effekt i staden

Kungsgatan i Åmål är ett sådant exempel. Gatan, med den tudelade funktionen genomfartsled och centrumgata, har debatterats i många år utan att man lyckats komma överens om någon åtgärd. Den temporära omvandling som genomfördes under sommaren tillsammans med Spacescape kan ses därför som något av ett genombrott.

Som vanligt var parkeringsfrågan den mest känsliga och förankringsarbetet påbörjades tidigt. Projektledarnas lokalkännedom gjorde att de redan från början visste vad olika fastighetsägare och näringsidkare hade för grundinställning och de valde att gruppera dialogträffarna därefter. Eftersom kommunhuset ligger på Kungsgatan har tjänstepersonerna sedan tidigare en vana av att vistas och möta invånarna ute på gatan. Att kommunens representanter fanns nära till hands och gatans aktörer många gånger kunde framföra sina synpunkter direkt till de ansvariga. På så vis lyckades man få acceptans för att test en förändrad användning över en sommar.

Själva testet innebar att gatan omvandlades till en ”flexgata”. Körbanan smalnades av och vägrenar tillskapades för att förbättra cykelvänligheten. Närmare en tredjedel av gatans 40 gatuparkeringar ersattes av grönska och sittplatser. Plantering och möbelbygge skötte de egna förvaltningarna med de material som fanns till hands.

Enligt kommunen har responsen efter genomförandet över lag varit positiv. Grönskan har varit mycket uppskattad och den mest kritiske fastighetsägaren är nu en förkämpe. En del cyklister har fortsatt att cykla på trottoaren men medelhastigheten sänktes från 28 till 22 km/h. Nu väntaren utvärdering med 600 slumpvist utvalda åmålsbor som underlag till beslut om fortsättningen.

Det viktiga i Åmåls fall har dock inte varit att uppnå en perfekt lösning utan att komma vidare i diskussionen om vad gatan kan bli. Genom att låta politiker, förvaltningar och medborgare få uppleva någon form av förändring har man skapat en gemensam erfarenhet att bygga vidare på. Och Åmål är som sagt långt ifrån ensamma om att arbeta på det här sättet bland Sveriges mindre kommuner. Härnösand, Hultsfred, Ronneby och Hedemora är bara några andra orter som de senaste åren genomfört liknande temporära omvandlingar.

Är ni en mindre kommun som har testat er fram? Hör gärna av er och berätta för oss så kan vi samla exempel och erfarenheter tillsammans!

Superlines på Konstakademien 10 sept

Publicerad den 1 september, 202614 september, 2026

Stockholms Arkitektförening bjuder in till en kväll om bilen, staden och Stockholms framtida gatunät. Henrik Nerlund från Skönhetsrådet ger en tillbakablick och berättar om hur bilen förändrade och blev den moderna staden. Alexander Ståhle från Spacescape och Krister Lindstedt från White presenterar Stockholm Superlines – ett förslag till ett förnyat esplanadsystem där stadens stora gator får en ny roll och där en central idé är omvandla Centralbron till en stadsboulevard. Kvällen avslutas med två politiska perspektiv. Lars Strömgren (MP) och Nike Örbrink (KD) berättar om konkreta arbeten för att förändra bilens roll i Stockholm – vilka möjligheter som finns, vilka problem som återstår och vad som faktiskt går att genomföra.

Plats: Konstakademien, Fredsgatan 12 i Stockholm.
Tid: Mingel med dryck från 17.30. Föreläsningen börjar kl.18:00.

Evenemanget är kostnadsfritt och ingen föranmälan krävs.

Läs rapporten här!

Hastighetsreformen ’10-20-30 i tätort’

Publicerad den 19 augusti, 202620 augusti, 2026

Frågan om lämplig hastighet inom tätbebyggt område har förändrats i takt med trafikplaneringens ideal. Efterkrigstidens bilorienterade planering etablerade 50 km/h som bashastighet i tätort. Därefter anpassades regleringen stegvis till gående och cyklister genom bland annat gångfartsområden och cykelgator, och senare till Nollvisionen och trafiksäkerhetsforskningen, där 30 km/h har gått från undantag till norm. Nu pågår ett fjärde skifte där gatan alltmer ses som livsmiljö och offentlig plats. I denna utveckling blir även 10 och 20 km/h relevanta nivåer för gator där vistelse, lek, gång, cykel och lokalt stadsliv väger tyngre än biltrafikens framkomlighet.

Internationellt har utvecklingen gått snabbare än i Sverige. Wales har beslutat om 20 mph, Spanien har infört ett differentierat system med 20 och 30 km/h, och Grekland är på väg mot 30 km/h som ny bashastighet i tätort. I Irland och Österrike har statliga riktlinjer och lagstiftning ändrats i samma riktning, ofta med stort ansvar för kommunerna. Samtidigt har städer som Paris, Amsterdam, Bilbao, Grenoble och Bryssel infört stadstäckande 30-zoner, medan tyska kommuner gemensamt har i kampanjen Tempo 30 fått större kommunal rådighet. Parallellt börjar 10 och 20 km/h normaliseras i internationella handböcker och på europeiska gator där människor vistas, trafikslag blandas och platskvaliteten är stark.

Analysen av svensk hastighetsreglering visar att genomslaget är ojämnt och begränsat. Trots att 30 km/h länge har rekommenderats där gående och cyklister blandas med motortrafik utgör 30-gatorna bara omkring en tredjedel av gatunätet i svenska tätorter. Skillnaderna mellan kommuner är stora: i vissa tätorter dominerar 30 km/h, medan andra i stort sett har behållit 50 km/h. Sammanhållna 30-zoner, som blivit vanliga i flera europeiska städer, förekommer knappt i Sverige. Dessutom har 30 km/h främst fått genomslag på villagator, medan tätare stadsmiljöer ofta fortsatt har högre hastighetsgränser.

Samtidigt har den svenska planeringspraktiken utvecklats snabbare än regelverket. Kommuner bygger och omvandlar allt oftare gator för gång, cykel, grönska, vistelse, lek och lokalt stadsliv, men saknar ett enkelt och tydligt sätt att hastighetsreglera dessa miljöer. Gångfartsområden och cykelgator är specialregleringar med särskilda villkor och otydlig hastighetsangivelse. De fungerar inte som fullvärdiga alternativ till ordinarie hastighetsgränser på 10 och 20 km/h.

Mot denna bakgrund föreslår rapporten en svensk 10-20-30-reform. Reformen bör först fullborda hastighetsskalan genom att införa 10 och 20 km/h som ordinarie skyltbara hastigheter. 10 km/h bör kunna användas där platskvaliteten dominerar, exempelvis i centrala stadsmiljöer, skolgator och lokala bostadsgator, som komplement till gångfartsområde. 20 km/h bör kunna användas på lokalgator och lågtrafikerade stadsgator med blandtrafik där gatan både är plats och skapar lokal tillgänglighet, som komplement till cykelgata. I nästa steg bör bashastigheten i tätort sänkas från 50 till 30 km/h, så att 30 km/h blir utgångspunkt och högre hastigheter motiverade undantag.

Reformen förutsätter både statligt och kommunalt ansvar. Staten behöver förändra regelverket genom att införa 10 och 20 km/h som skyltbara hastigheter och 30 km/h som bashastighet. Kommunerna behöver omsätta principerna i sin trafikplanering, bygga kunskap om genomförande, inspirera och synliggöra behovet av ett mer ändamålsenligt nationellt regelverk.

Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.

Länk till rapporten i DIVA.

Välkommen till Tylösandsseminariet 20 augusti

Powerpoint

20 år av stadsutvecklingsprojekt!

Publicerad den 25 juni, 202625 juni, 2026

Vi på Spacescape har arbetat med stadsbyggnad och stadsplanering i 20 år. Vi har ritat strukturplaner och planer för små och stora tätorter runt om i Sverige.

Med stöd i den senaste stadsbyggnadsforskningen kombinerar vi rumsanalyser, platsinventeringar och dialoger för att få en djup förståelse för platsen och dess utvecklingspotential. Vi driver kreativa och utforskande processer där vi tillsammans med våra beställare arbetar i en iterativ process där idéer, skisser och strategier arbetas fram och förfinas genom kontinuerliga avstämningar, kvalitetssäkrande analyser och med input från inbjudna experter.

Genom att kartlägga och analysera möjligheter och utmaningar skapar vi planer som är väl förankrade i platsens förutsättningar och samtidigt utformade för framtidens behov med fokus på stadsliv, social hållbarhet, mobilitet, klimatanpassning och gröna samband. Målet är att skapa sammanhängande stadsstrukturer och attraktiva stadsmiljöer som stärker identitet och platskvaliteter, samtidigt som de ger förutsättningar för möten, aktivitet, rekreation och ett rikt vardagsliv.

Vi har haft förmånen att samarbeta med många kommuner och fastighetsutvecklare runt om i Sverige. Nedan är ett urval av större stadsutvecklingsprojekt som vi arbetat med under årens lopp.

Tullkammarkajen planprogram och detaljplan

Beställare: Halmstad kommun

Projektperiod: 2024-2026