Spacescape har för Stockholms stad genomfört omfattande stadslivsanalyser och medborgardialoger i samband med den nya stadsmiljözonen i Gamla stan. Stadsmiljözonen i Gamla stan öppnade den 7 juni 2024. Mälartorget, Kornhamnstorg och Skeppsbron, som under de senaste åren använts som parkeringsplatser, har återfått sin ursprungliga funktion som torg och kaj genom temporär möblering och grönska. En ny kajplats har också skapats längs med Munkbron. Stora och Lilla Nygatan har försetts med fler bänkar och blommor medan den tillåtna trafiken har begränsats för att ge mer plats för uteserveringar och effektiviserade leveranser.

Eftersom arbetet med stadsmiljözonen är långsiktigt, och insatserna under utveckling, har en omfattande effektmätning genomförts av Spacescape under projektets första säsong. Mätningen ingår även i forskningsprojektet STOLT. För att undersöka stadsmiljözonens effekter på stadslivet, och förstå hur förändringarna har tagits emot, har såväl kvantitativa stadslivsmätningar som kvalitativa intervjuer och dialoger genomförts. Metodiken är vetenskapligt verifierad och väl etablerad inom stadslivsforskningen (Jan Gehl, William Whyte, Donald Appleyard, Fred Kent).

Observationer av gångflöden och vistelse samt mätning av motortrafikflöden genomfördes i maj och augusti år 2024. Detta för att ge en bild av stadslivet före och efter stadsmiljözonens införande. För att fånga upplevelsen av de förändrade platserna har även 500 platsintervjuer genomförts med slumpmässigt utvalda besökare och förbipasserande. De svarande fick möjlighet att betygsätta platsernas trivsamhet, barnvänlighet och trygghet kvällstid samt ta ställning till om de tyckte att platsen blivit bättre eller inte efter stadsmiljözonens införande.

Utöver platsintervjuerna genomfördes en öppen webbdialog om stadsmiljön i hela Gamla stan, riktad till allmänheten. Totalt svarade 506 boende, företagare, arbetande och besökare. Då det var möjligt att lämna flera svar går det dock inte att säga något om antalet unika svarande. Den öppna webbdialogen hade, till skillnad från platsintervjuerna, inte ett slumpmässigt urval och är därmed inte statistiskt representativ för befolkningen i stort. Alla inkomna synpunkter och förslag är dock intressanta från ett kvalitativt perspektiv.

Resultaten från våra mätningar var följande:

TRE GÅNGER SÅ MÅNGA VISTADES PÅ PLATSERNA

Observationer av stadslivet visar att tre gånger så många människor vistades på platserna efter stadsmiljözonens införande, jämfört med innan. Ökningen var som störst på Skeppsbron. De förändrade regleringarna för motorfordon innebar också att uppmätta motorfordonsflöden var hälften så stora i slutet av sommaren. I resultatet från gångflödesmätningarna syntes inga tydliga skillnader mellan maj och augusti, vilket kanske kan förklaras av stora mängder turister i Stockholm under tillfället för föremätningen.

SJU AV TIO ÄR POSITIVA TILL FÖRÄNDRINGEN

Av 500 svarande i platsintervjuerna ansåg sju av tio att förändringen av gatorna och torgen hade blivit till det bättre. Bland de boende gav fem av tio samma svar. Boende i de slumpmässiga platsintervjuerna var betydligt mer positivt inställda jämfört med de som spontant lämnade in synpunkter i den öppna webbdialogen. Platserna fick genomgående högst betyg avseende trivsamhet och lägst i fråga om barnvänlighet.

BOENDE ÖNSKAR MER AV PLATSERNA

Bland de boende som svarat i platsintervjuer och i den öppna webbdialogen finns delade meningar om stadsmiljözonens effekter. Vissa ser det som ett trevligt tillskott till stadsmiljön och som nya ”vardagsrum”, medan andra kritiserar det minskade utbudet av parkeringsplatser i området, och vill se att borttagna parkeringsplatser återställs. Vissa menar att de offentliga sittplatserna i första hand riktar sig till turister och besökare, i stället för att tillföra kvaliteter för invånarna i Gamla stan. De boende önskar fler inslag av lek, redskap för fysisk aktivitet, kultur och en utformning som bättre går i linje med Gamla stans karaktär. Svarande i den öppna webbdialogen gav också återkoppling på processen där de efterfrågade mer information och bättre dialog med staden.

Det har i lokal media publicerats en rad artiklar om stadsmiljözonen där framför allt minskningen av parkeringsplatser lyfts fram som utmanande för de boende i Gamla stan. Att det kommer en reaktion från bilägare som upplever att deras möjligheter till fordonsförvaring begränsas är ett generellt mönster i liknande projekt runt om i världen där parkeringsplatser tas bort. Denna upplevelse är självklart legitimerad och reell eftersom många anpassat sitt liv efter tillgången till bil. Men det är också viktigt att i sammanhanget påpeka att dessa bilägares åsikter inte representerar majoriteten. Det är tydligt i denna effektmätning och har likaså kunnat konstateras i såväl oberoende enkätundersökningar av liknande projekt runt om i världen som utvärderingar av Stockholms sommargågator. Snarare är kritikerna ofta en högljudd och talför minoritet, en så kallad ”loud minority”, som främst representerar de som äger och parkerar bil. Gamla stan är ett mycket speciellt historiskt offentligt rum i Stockholm som är angeläget inte bara för turister utan även alla stockholmare. En omvandling av Gamla stans halvprivata ytor för bilförvaring till offentliga, levande stadsmiljöer för människor är en utveckling som inte bara turister och stockholmare välkomnar, utan även vad vi kan både se och höra, en (tyst) majoritet av de boende i Gamla stan.

We are proud to announce that our project, ”Improving Social Values through Urban Design in Large-Scale Post-Soviet and Post-War Residential Neighborhoods,” has been awarded seed funding by the Swedish Institute!

Thanks to this support, we can now initiate a collaboration bringing together architects and planners from Ukraine, Lithuania and Sweden to map similar and different challenges and opportunities for enhancing social values of large-scale residential areas during renovation and reconstruction processes. Together, we will also compile best practices from completed projects and share them with colleagues across our national borders.

Many thanks to the Swedish Institute for trusting us with this opportunity!

From Spacescape, we would also like to extend our gratitude to our project partners:

• Mykolaiv Development Agency (via Yevhen Poliakov, Chief Architect of Mykolaiv and Mariia Tokar, PHD Student and architect)
• Architects Association of Lithuania (via Ruta Leitanaite, AAL and Architects Council of Europe)

Additionally, a special thanks to Pehr Mikael Sällström at Architects Sweden, whose work through the UREHERIT project connected us, and to Eugenia Bevz, who will be contributing to the project.

Read more about the approved projects here.

Länsstyrelsen i Västra Götaland genomförde fyra planerarträffar med kommunerna under november. Länsstyrelsen presenterade läget i regionen, kommunen planeringsläget och Alexander Ståhle från Spacescape genomförde föredrag om framtidens mobilitet i planeringen. Träffarna var fullsatta och diskussionerna livliga.

Under träffen genomfördes en workshop med hjälp av webb-appen Placetoplan.se där alla synpunkter samlades från planerarna om kommunernas utvecklingspotential.

Här är resultatet från workshoparna:

Mölndals workshop

Skövdes workshop

Borås workshop

Trollhättans workshop

Se film från workshopen här och Alexanders bildspel här!

Vill du också göra en framtidsworkshop? Kontakta Alexander Ståhle.

Vi på Spacescape har sett ett stort intresse för smarta gator från kommuner runt om i hela Sverige. Gävle kommun har tagit fram en gatuutvecklingsplan enligt guiden och Sundbybergs stad har precis startat ett liknande arbete med oss på Spacescape. Något av ett historiskt genombrott har nu skett i Göteborgs stad. Flera politiska uppdrag har getts förvaltningarna för att anpassa kommunens normer och handböcker till Designguide för smarta gator.

”Stadsmiljöförvaltningen får i uppdrag att genomföra en större revidering av teknisk handbok, med stöd av relevanta förvaltningar, i enlighet med detta yrkande. […] I stället för att utgå från VGU och TRAST ska revideringen därför hämta stöd från de rekommendationer som baseras på de omfattande forsknings- och omvärldssammanställningarna som i den svenska Designguide för Smarta gator samt den internationella Global Street Designguide från NACTO.” (Yrkande angående revidering av teknisk handbok, SMN 2024-06-13. Göteborgs Stad stadsmiljönämnden)

”Vägledande i arbetet ska vara att vägtrafiken totalt sett ska minska bland annat genom ett främjande av de hållbara trafikslagen gång, cykel och kollektivtrafik. Stadsmiljönämnden får i uppdrag att utöver långsiktiga åtgärder prioritera tillfälliga, kostnadseffektiva och uppskalningsbara åtgärder för att gynna hållbara transportslag såsom kollektivtrafik, cykel och gång. […] Utgångspunkt ska vara relevant forskning och omvärldsanalys av städer som lyckats med en snabb trafikomställning samt Designguide för Smarta gator och Global Street Design Guide.” (Yrkande angående åtgärder med anledning av rapporten om trafik- och resandeutveckling 2023. Stadsmiljönämnden)

Mål och syfte med Designguide för smarta gator var, som med Global Street Design Guide, att uppdatera och ställa om svensk gatunorm. Göteborgs stad visar att det är både möjligt och önskvärt.

Ladda ner Designguide för smarta gator och Designguide för snabba gator på www.smartagator.se

Forskningsprojektet Bostadsläget som drivs av Spacescape tillsammans med Trivector, Valueguard och Evidens med finansiering från Energimyndigheten inleddes i slutet av förra året och har under våren varit inne i ett skede av datainsamling. Nyligen har bilinnehav sammanställts på DeSO-områden för Stockholmsregionen, Västra Götalandsregionen och Uppsala kommun. Sammanställningen innefattar förutom ägda personbilar också förmånsbilar och privatleasade bilar, vars andel har ökat kraftigt de senaste 10 åren. Sammanställningen visar att det totalt finns 795 107 personbilar i trafik i Stockholmsregionen, 787 029 i Västra Götalandsregionen och 85 383 i Uppsala kommun. Bilinnehavet per hushåll är störst i Västra Götalandsregionen, följt av Uppsala kommun och Region Stockholm. Det varierar kraftigt inom de tre regionerna, men mönstret är det samma med ökande bilinnehav längre ifrån centralortens stadskärna.

De områden med lägst bilinnehav är områden med studentbostäder som exempelvis Lappkärsberget (0,02) i Stockholm, Olofshöjd (0,08) i Göteborg och Flogsta (0,02) i Uppsala. Utöver studentområden finns det lägsta bilinnehavet i centrala områden som Kungsholms strand (0,19) och Hornstull (0,21) i Stockholm, Heden (0,31) i Göteborg och Luthagen (0,32) i Uppsala. De områden med högst bilinnehav finns i glesbygden eller i villaområden längre ut i tätorterna, som i Vallentuna (1,76) och Danderyd (1,75) i Region Stockholm, Ale (1,89) och Kungälv (0,77) i Västra Götalandsregionen och i Norra och Västra omlandet kring Uppsala tätort (1,78 och 1,72).

Kartläggningen visar variationen inom regionerna och åskådliggör lägets stora betydelse för bilinnehavet. I centrala lägen finns en stor del av stadens utbud inom gång- och cykelavstånd och det är nära till turtät kollektivtrafik för att resa längre sträckor. Att dessa lägeskvaliteter påverkar både bilinnehav och bilresande är väletablerat inom forskning om stadsform och resvanor (Ewing & cervero 2010, Naess 2012 m. fl.). Att även småhusägande är förknippat med bilinnehav är också välkänt. Det beror delvis på en livsstil starkt förknippat med bilägande och bilresande, men även på lägesfaktorer som låg täthet, långa avstånd till stadens utbud och god tillgång till parkering.

Medan bostadspriserna är högre i centrala lägen är generellt transportkostnaderna större i lägen där avstånden är större. Transportbehov och bostadspriser påverkar följaktligen hushållets ekonomi i olika grad beroende på var i staden man väljer att bo. Särskilt bilinnehav är förenat med stora kostnader och kan det leda till att betydligt större andel av hushållets utgifter går till transporter. Hur bilinnehav, resvanor och bostadspriser hänger samman med geografi och lägeskvaliteter i Stockholm, Göteborg och Uppsala och hur det kan leda till kostnader både för enskilda hushåll och för samhället är något som kommer att utforskas under det kommande året. Håll utkik efter fler nyheter om Bostadsläget!

Spacescape har sedan 2018 bistått Jernhusen och staden med att analysera och formulera effektmål för socialt värdeskapande stadsutveckling i Centralstationsområdet. Under våren kommer Spacescape delta i expertgruppen som utvärderar de fyra arkitektteamen. Från Spacescapes sida ligger fokus på hur byggd miljö och markanvändning kan stötta sociala värden. Spacescape kommer även sammanställa en social konsekvensanalys av stadens kommande detaljplaneförslag under hösten 2021.

Mer info om planeringen av Centralstationsområdet finns här.

Spacescapes nulägesanalys kring socialt värdeskapande för Centralstationsområdet finns här.

Stockholms Framtidsgator är ett så kallat testbädd-projekt inom det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Smarta gator. Inom testbädden har tre lokalgator intill grundskolor med begränsad fordonstrafik, och där skolorna visat stort intresse för att vara med i projektet, valts ut.  Testbädden har syftat till att undersöka hur gator, med hjälp av temporära tillägg, kan bli mer multifunktionella, attraktiva och säkra. Framtids­gatan på Hälsingegatan har funnits på plats mellan sep­tember och december 2020, medan Framtidsgatan på Tjärhovsgatan och Parmmätargatan finns på plats mellan september 2020 och maj 2021. Spacescape har ansvarat för dialog, uppföljning och framtagande av koncept och design. I projektet har även White arkitekter bistått som designstöd.

Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I rapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö.

Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.

Vill du veta mer om projektet, kontakta gärna Tobias Nordström.

Läs utvärderingsrapporten här.

Utredningen Samordning för bostadsbyggande har lämnat över ett betänkande till regeringen med benämningen Stärkt planering för en hållbar utveckling (SOU 2021:23). I betänkandet föreslås ändringar i plan- och bygglagen (PBL) som innebär att bilen inte längre ska ha en särställning i lagstiftningen och som möjliggör en normförskjutning vid planering av markanvändning. Utredningens förslag innebär ett tydligt beslutsstöd för kommunerna att i högre utsträckning än i dag kunna avstå från att kräva att tomter ska ordnas så att det finns utrymme för parkering av bil för enskilt bruk.

Spacescape har tagit fram rapporten Kunskapsunderlag om samband mellan bebyggelseplanering och trafikalstring som finns med som bilaga till betänkandet. Flera studier som Spacescape har lett eller deltagit i finns också med bland referenserna, bland andra rapporten Framtiden för parkering och nya bostäder som gjorts på uppdrag av Fastighetsägarna i Stockholm, Hyresgästföreningen och Naturskyddsföreningen samt forskningsprojektet Smarta gator som Spacescape driver med stöd från Vinnova i samarbete med KTH, Chalmers, VTI, Sweco och White.

Innebörden av utredningens förslag på ändringar i PBL kan sammanfattas så här:

”Förslagen innebär att bilens särställning i lagstiftningen ersätts med likvärdig tillgänglighet till olika mobilitets- och transportlösningar. Fokus kan flyttas från hur många parkeringsplatser som behövs i samband med nybyggnation till hur individens och samhällets behov av lösningar för mobilitet och varutransporter kan tillgodoses.” (SOU 2021:23)

Nyckelord är ”mobilitetsåtgärder” och ”mobilitetstjänster.”  Mobilitetsåtgärder är utrymmen och anläggningar för parkering eller stannande för persontransporter samt lastning och lossning, leverans eller tillfällig förvaring av varor. Exempel är anläggningar för parkering och stannande med cykel, sparkcykel, moped, e-skoter och bil för enskilt bruk samt för delade fordon, bilpoolsbilar och cyklar.

Mobilitetstjänster är tjänster för persontransporter samt för leverans eller tillfällig förvaring av varor genom bokning, prenumeration, medlemskap eller betalning. Tjänsten kan tillhandahållas genom en fysisk anläggning eller digitalt system. Exempel är fordonspooler, samåkningssystem eller rabatterat kollektivtrafikkort. En mobilitetstjänst för varor kan vara hemleveranser och nyttjande av skåp.

Förslag till ändringar i PBL (enl SOU 2021:23)

1. Bebyggelse ska vara samlad så att behovet av person- och varutransporter hålls på en så låg nivå som möjligt och att befintlig infrastruktur utnyttjas. Lika god tillgänglighet med gång, cykel och olika energieffektiva och miljövänliga transportslag. Kommunen ska ta hänsyn till transporteffektivitet vid bedömningen av om det krävs detaljplan. (2 & 4 kap.)
2. Kommunen får bestämma krav på mobilitetsåtgärder i detaljplan och i bygglov. Mobilitetsåtgärder kan vidtas för alla trafik- och fordonsslag. Kommunen kan avstå från att kräva att tomter ska ordnas så att det finns utrymme för parkering av bil för enskilt bruk. (4 kap.)
3. Möjlighet att i exploateringsavtal komma överens om mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster. Det ger kommunerna såväl som byggherrarna ett bättre stöd för samverkan om mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster. (4 kap.)
4. Bättre möjlighet för kommuner att reservera mark för verksamhet med energieffektiva gods- och persontransporter i form av anläggningar för leveranser, tex. gemensamhetsanläggningar. (4 kap.)
5. ”Att kunna avsätta markreservat och avstå från att kräva utrymme för parkering av bil för enskilt bruk i detaljplan och att kunna ställa villkor i bygglov kan effektivisera kommunernas verktyg för att uppnå en hållbar utveckling.”
6. Ny lag om kartläggning av mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster som möjliggör uppföljning av åtgärder under förvaltningsskedet. Enligt lagen ska ägare till fastigheter (gäller ej småhus) med visst intervall kartlägga vilka mobilitetsåtgärder och mobilitetstjänster som finns inom fastigheten. Berörd kommun, Boverket och hyresgäster är mottagare av kartläggningarna.
7. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för en hållbar samhälls- och bebyggelsestruktur. Syftet är att bryta en seglivad praxis genom att höja kunskapsnivån kring transporteffektivitet och rumslig struktur.

Lyssna på ett inslag om betänkandet här.

I Uppsala finns ambitiösa mål om att skapa attraktiva och långsiktigt hållbara stadsdelar. För att få bättre förståelse hur stadsbyggandet kan påverka attraktiviteten har Spacescape, på uppdrag av Uppsala kommun, genomfört en studie av lägets påverkan på bostadspriser.

Studiens resultat visar att de kvaliteter som skapar attraktiva stadsmiljöer i Uppsala avspeglar städers grundläggande funktion att skapa närhet till många olika kvaliteter: jobb, service, rekreation och andra människor. Uppsalaborna efterfrågar lägen med höga rekreationskvaliteter där det är lätt att gå och cykla till vardagsmålpunkter. Medan tillgång till butiker och service är viktigt för bostadsrättsköpare betalar småhusköpare mer för lägen med närhet till skolor med goda resultat. Studien visar också att dessa kvaliteter är ojämnt fördelade i staden.

Läs mer om projektet här.

Vi har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram en guide för höga hus. Guiden fokuserar på det höga husets påverkan på stadsrummet och beskriver principer för lokalisering och gestaltning. Guiden har tagits fram i samband med kommunens nya översiktsplan.

Läs mer om guiden här.