Kultur spelar en viktig roll för såväl samhället i stort som för stadsmiljö och stadsliv. Den bidrar till upplevelser, möten, trygghet, identitet och lokal attraktionskraft och är därför ofta avgörande för hur en plats fungerar över tid.

På Spacescape arbetar vi med kulturdriven stads- och platsutveckling på flera nivåer. Från regionala kartläggningar och kommunala kunskapsunderlag till platsnära analyser och strategier i enskilda stadsutvecklingsprojekt. En viktig del av arbetet är att synliggöra kulturens förutsättningar och betydelse i planeringen, så att kultur inte kommer in först i ett sent skede, utan integreras i stadsutvecklingsprocessen från början.

Det handlar ofta om att ta fram gemensamma kunskapsunderlag: var kulturen är lokaliserad idag, vilken typ av lokaler och verksamheter som finns, vilka grupper som har tillgång till kultur och var det finns brister eller utvecklingsmöjligheter. När kulturens infrastruktur synliggörs i kartor och gemensamma planeringsunderlag kan kulturfrågorna ta större plats i planeringen, samtidigt som nya kunskapsunderlag skapar möjligheter för fördjupade analyser och fortsatt kunskapsutveckling.

Stockholmsregionens kultur- och fritidskarta är ett regionalt GIS-baserat kunskapsunderlag som synliggör den grundläggande infrastrukturen för kultur och fritid över kommungränserna och ger en gemensam begreppsmodell för planering och samverkan. Kartan har tagits fram av Spacescape i samarbete med Region Stockholm och regionens kommuner och används som stöd i både kommunal och regional planering. Läs mer här: Stockholmsregionens kultur- och fritidskarta

Kulturanalys synliggör tillgång, brist och jämlika möjligheter

En viktig del av en kulturdriven plats- och stadsutveckling är att analysera invånarnas tillgång till kultur och fritid. Geografiska närhets- och tillgångsanalyser gör det möjligt att förstå hur kulturutbudet är fördelat, vilka områden och grupper i samhället som har sämre tillgång, och hur planeringen kan bidra till mer jämlika möjligheter att uppleva, delta i och skapa kultur.

Vi arbetar också med att analysera förutsättningarna för att kulturella och kreativa branscher ska kunna etablera sig och utvecklas. Det handlar om att förstå både strukturella förutsättningar och olika aktörers behov, liksom eventuella organisatoriska, juridiska och ekonomiska hinder. Sådana analyser kan användas både i tidiga planeringsskeden och i mer konkreta stadsutvecklingsprojekt, till exempel för att bedöma vilka typer av kulturverksamheter som har goda förutsättningar att etablera sig, vilka hinder som finns och vilka åtgärder som kan stärka möjligheterna över tid.

Tillsammans ger dessa analyser underlag för att ta fram strategier och åtgärdsförslag som stärker kulturens roll i stads- och platsutvecklingen. Det kan handla om prioriteringar i planering och investeringar, utveckling av lokalförsörjning, eller samverkan mellan kommun, fastighetsägare och kulturaktörer.’

Invånarnas tillgång till utställningslokaler i Östergötland. Läs mer här: Kultur och besöksmål i Östergötland – Spacescape

Kultur är värdeskapande

Kulturverksamheter bidrar till sociala värden genom att skapa mötesplatser, sammanhang och delaktighet, och kan samtidigt stärka trygghet och lokal förankring. Det skapar möten mellan människor med olika bakgrund, ålder och från olika områden, och kan bidra till social sammanhållning och integration genom att överbrygga sociala och geografiska barriärer.

Stadsteatern i Husby genererar resor över staden som annars inte hade gjorts och bidrar till att besökare kommer från områden med andra socioekonomiska förutsättningar. Läs mer här: Idrott och kultur som sociala platser – Spacescape

Men kultur skapar inte bara sociala värden. Kulturverksamheter bidrar även till sysselsättning och lokal ekonomi, och kan påverka ett områdes attraktivitet och utveckling på ett mer direkt ekonomiskt sätt. Spacescape har arbetat med att synliggöra och kvantifiera sådana samband, bland annat genom analyser av hur kulturutbud hänger samman med bostadsvärden, kontorshyror och restaurangomsättning. Det gör det möjligt att föra mer konkreta samtal om kulturens roll i stadsutveckling, inte bara som ett kvalitativt mervärde, utan också som en ekonomisk drivkraft.

På uppdrag av Stockholms stads kulturförvaltning har Spacescape tagit fram webbverktyget Kulturkalkylen, som synliggör kulturens ekonomiska värden. Ett liknande verktyg utvecklas nu även för Göteborgsregionen. Med Kulturkalkylen har det bland annat kunnat visas att scenen Fylkingens närvaro i fastigheten höjer bostadsvärdena i närområdet med 131 kronor per kvadratmeter och kontorsvärdena med 24 kronor per kvadratmeter, vilket enbart för kontorsytorna motsvarar drygt en miljon kronor per år. Läs mer här: Kulturkalkylen

Kultur bör vara en drivande del av stads- och platsutveckling

I stadsutvecklingsskeden kan kultur spela en viktig roll genom tillfälliga etableringar. Temporära kulturverksamheter kan aktivera platser tidigt, skapa identitet och ge människor en relation till ett område innan den permanenta strukturen är på plats. Med testbäddar för framtida innehåll kan detta bidra till kännedom, användning och förankring över tid. För oss handlar kulturdriven stadsutveckling därför både om analys, dialog och genomförande. Vi kombinerar kartläggning och datadrivna analyser med intervjuer, workshops och andra dialogformer för att fånga olika perspektiv och förankra arbetet i lokala förutsättningar och skeden.

På så sätt kan kulturens betydelse synliggöras och omsättas i planering, samverkan och konkreta vägval. Kultur skapar sammanhang, delaktighet och värden, och bör därför vara en drivande kraft i stads- och platsutvecklingen.

Bild 1: Kulturella inslag på Stockholms framtidsgator (2020).
Bild 2: Analys av kulturpotential i Marievik och intervjustudie på Plåtparken (2024).
Bild 3: Markmålning, utegym, bastun Art Sauna och Umbrella blossom på Söder Mälarstrand som en del i forskningsprojektet Street Forum (2024).
Bild 4: Markmålning utanför skola i Vasastan i Stockholm där eleverna fick ha kreativa lektioner på gatan framför skolans entré (2024).

Efter tydliga och mätbara positiva effekter väljer Stockholms stad nu att utöka stadsmiljözonen på Södermalm. Beslutet baseras på den omfattande stadslivsanalys som Spacescape genomfört under 2025, där stadslivet före och efter införandet av Stadsmiljözon Söder har följts upp med både kvantitativa mätningar och kvalitativa dialoger.

Utvärderingen visar att vistelsen inom stadsmiljözonen ökade med 50 procent, motsvarande cirka 2 000 fler personer, redan under den första säsongen. Samtidigt minskade motorfordonsflödena inom zonen med 44 procent och medelhastigheten sjönk med i genomsnitt 4 km/h.

Upplevelsemätningarna visar att omvandlingen även har ett starkt stöd bland stockholmarna. Sju av tio boende och besökare, och åtta av tio näringsidkare, anser att kvarteren har blivit bättre efter omvandlingen.

Det här är ett tydligt exempel på hur omfördelning av gaturummet från biltrafik till människor ger snabba och påtagliga effekter. Kombinationen av minskad trafik, mer grönska, sittplatser och tydlig gestaltning har skapat gator som används mer och upplevs trevligare.

Mot bakgrund av resultaten väljer Stockholms stad nu att ta nästa steg och utöka stadsmiljözonen med ytterligare en gata till nästa år. Satsningen ses som en del av ett långsiktigt arbete för att skapa mer hållbara, attraktiva och människovänliga stadsmiljöer – där stadslivet får ta större plats.

Spacescape fortsätter att stödja kommuner i hela Sverige med analys och utvärdering av platsomvandlingar. Utöver Stadsmiljözon Söder har Spacescape även utvärderat stadsmiljözonen i Gamla stan två år i rad och inom kort kommer en rapport om hur gatuomvandlingar påverkar den lokala ekonomin. Tillsammans bidrar arbetet till en fördjupad kunskap om effekter av stadsutveckling på både kort och lång sikt.

Läs hela utvärderingen här.

Juliga hälsningar från Gamla stan, där vårt Stockholmskontor numera huserar!

PS. Trädgårdsstadstomten viskar om en kommande inflyttningsfest i de nya lokalerna. Håll utkik i våra kanaler!

Parkeringsfrågan spelar en större roll för stadsutvecklingen än många tror. I Sverige upptar parkeringsytor idag mer mark än den totala bostadsytan, och den billiga tillgången till parkering vid bostäder och arbetsplatser bidrar enligt forskningen till 20–30 procent mer bilresande. För kommuner och fastighetsägare innebär parkering dessutom betydande kostnader, både i form av markanvändning och investeringar. Samtidigt saknas ofta ett gemensamt verktyg som ger en samlad bild av hur olika parkeringslösningar påverkar mobilitet, ekonomi, energi och klimat.

Nu startar vi projektet Parkeringsplattformen, finansierat av Energimyndigheten, som ska utveckla ett öppet webbverktyg för att göra just detta. Målet är att ge kommuner och fastighetsägare ett lättillgängligt beslutsstöd som tydliggör hur val av parkeringsutbud, avgifter, subventioner, mobilitetsåtgärder och andra styrmedel påverkar bilinnehav, energianvändning, klimatpåverkan och möjligheten att använda marken mer effektivt. Verktyget ska bidra till samsyn i planeringen och minska behovet av kostsamma parkeringsutredningar i varje nytt projekt.

Arbetet genomförs av ett brett konsortium med expertis inom stadsutveckling, mobilitet, energi, fastighetsekonomi och digital teknik: Spacescape, Sveriges Allmännytta, Stockholms stad, Halmstads kommun, Evidens, IVL Svenska Miljöinstitutet, OAWA och OurGreenCar. Tillsammans utvecklar vi ett verktyg som ska hjälpa städer och bostadsaktörer att ställa om mot mer hållbara, yteffektiva och klimatvänliga mobilitetslösningar.

Vi är väldigt glada att välkomna en ny kollega till kontoret i Göteborg – Klara Andén.

Klara är utbildad landskapsarkitekt med examen från SLU Uppsala. På Spacescape arbetar Klara bland annat med utformning av utemiljöer och att tillföra landskapsperspektiv i stadsplaneringsprojekt. Som examensarbete ritade hon förslag för upprustning av bostadsgårdar i miljonprogram med syfte att lyfta dessa boendemiljöers potential.

Välkommen Klara!

Nu är våra digitala analysverktyg samlade på ett ställe. De hjälper dig att snabbt få svar på komplexa planeringsfrågor och bidrar till en framgångsrik planeringsprocess.

Tillgång till rätt underlag är avgörande för att planera hållbara och attraktiva stadsdelar. På Spacescape har vi under lång tid utvecklat digitala verktyg som hjälper kommuner, fastighetsägare och andra aktörer att fatta bättre beslut, baserat på fakta om stadens flöden, funktioner och värden.

Under den nya fliken Webbverktyg på vår hemsida har vi samlat våra främsta digitala lösningar för analys och visualisering inom mobilitet, klimat och energi, kulturtillgång, stadsrum, bostadsutveckling och dialog. Samtliga verktyg har utvecklats i nära samarbete med kommuner och forskningspartners och bygger på lång erfarenhet av datadriven stadsutveckling.

Verktygen är fria att utforska och ger en snabb introduktion till hur planeringsunderlag kan konkretiseras och användas i dialog och beslut. Vi kommer också att fortsätta utveckla och komplettera utbudet i takt med att nya behov uppstår i våra projekt.

Upptäck verktygen här: Webbverktyg (i huvudmenyn på spacescape.se).
Testa gärna – och hör av dig om du har frågor eller vill veta hur de kan användas i ert arbete.

För frågor, kontakta joel.hernback@spacescape.se

I september reste Spacescape till Amsterdam för en intensiv studieresa fylld av möten, diskussioner och inspiration. Under två dagar fördjupade vi oss i hur en av Europas mest dynamiska städer

arbetar med stadsutveckling, mobilitet och social hållbarhet. Vi hade möten med Amsterdams stadsbyggnadskontor och med den internationellt erkända platsutvecklaren STIPO.

På stadsbyggnadskontoret presenterades stadens långsiktiga strategi och översiktsplan – ”Amsterdam 2050: A Human Metropolis”. Utvecklingen styrs av fem strategiska riktlinjer:

• Polycentrisk utveckling: stärka stadsdelar och närliggande delar för att minska trycket på den historiska stadskärnan.
• Hållbar mobilitet: 30 km/h som ny norm, satsningar på gång, cykel och eldrivna transporter.
• Stadsgrönska: mer natur i stadsmiljön för klimat, ekologi och livskvalitet.
• Klimatneutralitet och cirkularitet: målet är klimatneutral och fullständigt cirkulär stad till 2050.
• Medborgardeltagande: invånarna är en central del av planeringsprocessen.

Intressanta presentationer av digitala tvillingar och öppna geoplattformar, samt konceptet ”optop” – påbyggnad av befintliga hus med nya våningar – och vatten som en aktiv resurs i stadsplaneringen.

I mötet med STIPO fick vi en annan, kompletterande, bild av stadsutvecklingen. Deras filosofi sätter social hållbarhet och stadsliv i centrum. Några nyckelidéer:

• Planera för sju generationer framåt – kortsiktighet urholkar kvalitet.
• Bygg robusta och välprogrammerade offentliga rum.
• Satsa på blandstad över tid – monofunktionella områden åldras dåligt.
• Co-creation i praktiken: arbeta på plats, med invånare, näringsliv och civilsamhälle.
• Använd data och verktyg för att förstå behov, men kombinera alltid med lokal närvaro.

Vi inspirerades särskilt av hur STIPO kopplar sociala frågor till långsiktig finansiering, samt av deras praktiska metoder för platsaktivering och medborgardialog.

Studieresan gav oss insikter som känns högst relevanta även för svenska städer. Hur långsiktiga miljömål kan kombineras med sociala och ekonomiska värden genom integrerad stads- och trafikplanering. De fantastiska, levande och aktiva bottenvåningarna och de smarta gång- och cykelvänliga gatorna är i världsklass. Hur tillfälliga insatser kan testas, utvärderas och permanentas – och på så sätt förändra opinion och stadsmiljö. Amsterdam visar att det går att arbeta ambitiöst med social, ekonomisk och miljömässig stads- och platsutveckling samtidigt.

Efter 15 år på Östgötagatan 100 i Skanstull tillsammans med White Arkitekter har vi bestämt oss att byta läge. Måndag 25 augusti flyttar vi in i arkitektkontoret Kaminskys lokaler på Skeppsbron 44 i Gamla stan. Vi har alltid drömt om att sitta lite mer centralt, lite mer urbant – i Gamla stan och nära nya Slussen som vi jobbat så mycket med. Vi har stormtrivts i lokalerna på Katsan och vill rikta ett stort tack för den fina tiden hos White och för alla fantastiska samarbeten och projekt. Vi vill också rikta ett stort tack till Robin Rushdi Al-sálehi på Vakansa som hjälpte oss hitta de nya lokalerna.

Som en avslutning bjuder vi på en afterwork 27 augusti kl 16-17 på Östgötagatan 100, plan 4. Då kommer arkitekten och forskaren Rui IZUMIYAMA berätta om placemaking och stadsbyggnad i Japan och vi får tillfälle att skåla tillsammans. Välkomna!

En ny webbenkät visar att en klar majoritet av stockholmarna vill omvandla Centralbron i Stockholm från en hårt trafikerad motorled till en grön och levande esplanad – en SUPERLINE. Hela 77 procent av de drygt 2 500 deltagarna röstade för esplanaden, inom forskningsprojektet Superlines, som letts av Spacescape tillsammans med White Arkitekter, Kairos Future, M4Traffic och Placetoplan. Projektet, finansierat av Shift Sweden, syftar till att visa hur Stockholms innerstads gatunät kan göras mer hållbart, attraktivt och effektivt.

Ett nytt framtida esplanadsystem – En parkesplanad på Centralbron skulle knyta ihop Södermalm, Gamla stan och Norrmalm. Ett grönt gatustråk där halva bron får träd, cykelbanor, serveringar och utsikt över vattnet. Stockholm Superline är tänkt som starten på ett nytt esplanadsystem för huvudstaden, inspirerat av 1800-talets Lindhagenplan som gav oss Sveavägen, Kungsgatan och Valhallavägen. Nu föreslås Centralbron bli den första länken i en modern variant – en gata där rörelse, grönska och mötesplatser ersätter motorvägen.

Minskad trafik ger ökad livskvalitet – En trafikanalys visar att en omvandling av Centralbron är fullt möjlig. Med tre körfält i stället för sex, smart prissättning av parkering och trängselskatt samt Förbifart Stockholm på plats, beräknas biltrafiken halveras. Enligt projektets beräkningar skulle bullernivån sänkas med 6 decibel, halterna av partiklar och kväveoxider halveras och bostadsvärdena i närheten stiga med minst fem procent. Samtidigt ökar tillgängligheten för gång, cykel och kollektivtrafik – något som kan ge både bättre folkhälsa och stadsliv.

Internationell förebild – ”Centralbron kan gå från att vara ett sår i staden till att bli dess ryggrad,” säger Alexander Ståhle, teknologie doktor i stadsbyggnad och projektledare. ”En parkesplanad skulle inte bara förbättra stadsmiljön och skapa en ny mötesplats mitt i stan, utan även ge Stockholm en ny internationell symbol för hållbar stadsutveckling.” Likt de genomförda projekten High Line i New York, Ginza Skywalk i Tokyo, Barcelona Superblocks och Paris Plage.

Folkligt stöd – Att förslaget har stöd hos Stockholmarna visar webbenkäten, som spreds via sociala medier och artiklar i DN, SVT och Mitt i. Parkesplanaden fick tre gånger fler röster än alternativen att behålla Centralbron som motorled eller göra den bredare. Intressant nog fanns ingen tydlig skillnad mellan innerstads- och ytterstadsbor eller män och kvinnor; alla vill i lika hög grad se en grön omställning av Centralbron.

Läs mer om projektet här.

Kontakta projektledaren alexander.stahle@spacescape.se för mer info.

Hur kan stadsplanerare snabbt och enkelt se vilka stadsdelar som har störst behov av förbättringar – och vilka åtgärder som ger störst effekt för både hälsa och klimat? Healthy Neighbourhood Explorer är ett digitalt verktyg från C40 Cities ger snabba beslutsunderlag för planerare och beslutsfattare i städer över hela världen.

Spacescape har bidragit till utvecklingen av verktyget genom att ta fram metoder och modeller för att beräkna effekterna på hälsa, mobilitet och klimatavtryck av olika typer av stadsbyggnadsprojekt. Verktyget använder nio sammansatta indikatorer – från tillgång till grönområden och trafiksäkerhet till luftkvalitet och serviceutbud – för att ge en samlad bild av hur hälsosamma och hållbara stadens olika delar är.

Med Healthy Neighbourhood Explorer kan användaren:

• Kartlägga och jämföra stadsdelar i städer världen över, ner på lokal nivå.
• Simulera scenarier med upp till 26 olika stadsbyggnadsåtgärder och se hur de kan påverka både hälsa och utsläpp.
• Identifiera ojämlikheter och rikta insatser till de områden som har störst behov.

Verktyget bygger på omfattande forskning som visar att stadsdelar där människor har nära till service, grönytor och mötesplatser bidrar till bättre folkhälsa, minskade utsläpp och ett mer levande stadsliv. Det knyter an till principen om 15-minutersstaden, men översätter den till platsspecifika data och konkreta beslutsunderlag.

Testa Healthy Neighbourhood Explorer
Läs mer på LinkedIn