Uppsala kommun pekar i översiktsplanen ut ett antal mindre orter som prioriterade för service och ny bebyggelse. För att förstå vilken potential orterna har för ett visst serviceutbud vill kommunen studera hur många människor som bor i lägen där de kan antas använda service i sin lokala tätort. Spacescape har därför analyserat potentiellt upptagningsområde kring mindre tätorter baserat på en hypotes om att människor i större utsträckning använder service i en mindre tätort som ligger nära bostaden, men som också ligger på vägen mot staden. Analysen bygger på tidsavstånd i vägnätet och genomförs med finskaliga geografiska data för befolkningen i kommunen.
Analysen visar på vilka områden som ingår i respektive orts upptagningsområde, något som kan visa hur en orts potential som servicenod kan stärkas genom ny bebyggelse i dessa områden. Analysen visar också i vilken grad en ort främst är en servicenod för boende i själva tätorten eller också till ett större geografiskt omland.
Uppsala kommun arbetar med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan. Som underlag till planens inriktning och prioriteringar kring landsbygden och landsbygdstätorter har Spacescape analyserat hur tillgången till service varierar mellan kommunens mindre tätorter och delområden på landsbygden.
Studien tar avstamp i de målsättningar om vilken service som bör finnas i kommunens prioriterade tätorter. Med hjälp av finskalig GIS-data för befolkning och olika servicetyper analyseras avstånd till olika servicetyper, samt utbud av en variation av servicetyper. Tillgången till service sätts också i relation till antal boende. Ett särskilt fokus läggs på att analysera barns och ungdomars tillgång till service.
Analysen visar på stora skillnader i servicetillgång mellan olika områden, och identifierar några platser med stor befolkning men sämre sämre servicetillgång.
Inom ramen för arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan har Uppsala kommun tagit fram olika framtidsscenarier baserat på rådande trender inom bland annat boendepreferenser och näringsliv. Spacescape har i nära samarbete med beställaren utvecklad GIS-baserade strukturbilder för tre scenarier, samt analyserat konsekvenserna av dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Spacescape har också tagit fram illustrationer och referensbilder.
GIS-modeller togs fram där antalet bostäder och arbetsplatser, samt mängden exploaterad mark, beräknas med hjälp av olika nyckeltal och bebyggelsetyper. Modellerna är dynamiska vilket möjliggör att omedelbart beräkna hur utfallet förändras när bebyggelsens utbredning eller typ förändras.
Spacescape analyserade de fysiska konsekvenserna av de olika strukturerna med hjälp av ett antal indikatorer som bland annat beskriver förändring i täthet, servicetilllgång samt vilken typ av mark som exploateras. Data för bostäder och arbetsplatser i de olika scenarierna har också använts som underlag för trafikanalyser samt kostnader för VA-utbyggnad.
I samband med framtagandet av en ny översiktplan i Uppsala kommun har Spacescape med hjälp av det digitala dialogverktyget Placetoplan kartlagt upplevelsen av närnaturen i 14 av kommunens tätorter. Syftet var att samla in kunskap om hur närnaturen användes i respektive tätort, med fokus på barn och äldre.
På dialogplattformen fick de svarande möjlighet att placera ut sina favoritplatser och koppla förvalbara platskvaliteter till respektive plats. Naturupplevelse, djur och växter var generellt den kvalitet som använder i högst utsträckning för att beskriva favoritplatserna i närnaturen.
Resultatet visade att elljusspåren var viktiga platser för rekreation och möten i de tätorter som hade detta. I samtliga tätorter var det en majoritet av de svarande som gick från bostaden till platserna i närnaturen och som menar att upplevd brist på tid är den främsta anledningen till att de svarande inte spenderade mer tid i den bostadsnära naturen.
Inom Uppsala kommun är efterfrågan på olika former av marknära bostäder stor. Samtidigt finns det ett behov av att veta om bostadsproduktionen svarar upp mot efterfrågan på marknära boende. Syftet med projektet ”Yteffektiva marknära bostäder” var att undersöka vilka läges- och bostadskvaliteter som efterfrågas bland dem som söker en marknära bostad inom framför allt den del av Uppsala tätort som förväntas växa mest och i vilken grad som denna efterfrågan går att kombinera med stadens mål om ett yteffektivt, sammanhållet och socialt integrerande stadsbyggande. Resultatet av undersökningen visade bland annat på att många uppsalabor förefaller vilja bo i småhus inom nära avstånd från stadens utbud. Samtidigt visade sig tomtstorlek vara av underordnad betydelse i förhållande till läge. I projektet redovisas också exempel på lägen där fler yteffektiva marknära bostäder vore lämpliga.
Spacescape har i uppdrag av Rikshem tagit fram ett mobilitetskoncept för området kring författargatorna i Gränby i Uppsala. Stadsdelen har idag många utmaningar, sociala såväl som rumsliga, som kan förbättras genom mobilitet och stadsbyggnad. Syftet med uppdraget var att ge underlag till den planerade utvecklingen av området och skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor samt att ge ökade valmöjligheter för mobilitet i vardagen för Rikshems hyresgäster. En kartläggning och nulägesanalys av förutsättningarna i området genomfördes bland annat med hjälp av flödes- och stadslivsobservationer, parkeringsinventering och webbdialog med hyresgästerna.
Med utgångspunkt i slutsatser från analysen, kommunens riktlinjer samt erfarenheter från tidigare mobilitetsarbeten och forskningsprojekt föreslogs övergripande mobilitetsmål samt strategier för att uppnå målen. Ett helhetskoncept togs fram som innefattar delkoncept med förslag på åtgärder och lösningar för parkering, mobilitetstjänster, mobilitetshubbar, trafiknät och smarta gator (smartagator.se).
Tillsammans med Uppsala kommun och med finansiering från Delegationen mot segregation har Spacescape utvecklat metoder för att analysera skillnader i tillgång till service samt potential för möten mellan olika grupper i staden.
Metoderna är GIS-baserade och bygger på finskaliga data om befolkningen, upplåtelseformer och serviceverksamheter. Genom att kombinera analyser av tillgång till olika typer av vardagsservice med analyser av befolkningstäthet identifierades lägen där ett tillskott av service skulle kunna nå många människor som idag har dålig tillgång till service. Metoden kan användas som ett underlag för planering av samhällsservice i översiktsplanering, och kan också utgöra ett underlag för områdesplanering och detaljplanering. I studien utvecklades också en metod för att bedöma potential för att människor från olika grupper använder samma platser. Grupper definieras här utifrån vilken upplåtelseform personerna bor i. Som exempel analyserades blandningspotential för lekplatser. Metoden kan användas för att lokalisera nya lekplatser eller andra typer av serviceverksamheter.
Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.
I Uppsala finns ambitiösa mål om att skapa attraktiva och långsiktigt hållbara stadsdelar. För att få bättre förståelse hur stadsbyggandet kan påverka attraktiviteten genomfördes en studie av lägets påverkan på bostadspriser. Med hjälp av statistiska analyser identifierades samband mellan olika lägeskvaliteter och priser på bostadsrätter och småhus.
Resultatet visar bland annat att närhet till stadskärnan, Fyrisån, stora parker och naturområden innebär högre priser på bostäder. Tillgång till butiker och service är viktigt för bostadsrättsköpare och småhusköpare betalar mer för lägen med närhet till skolor med goda resultat.
Sammanfattningsvis visar studien att Uppsalaborna efterfrågar lägen med höga rekreationskvaliteter där det är lätt att gå och cykla till vardagsmålpunkter. Studien visar också att dessa kvaliteter är ojämnt fördelade i staden. Ett viktigt medskick till den fortsatta planeringen handlar om att använda stadsbyggandet för att öka attraktiviteten i både nya och befintliga områden, och minska skillnaderna i tillgång till attraktiva lägen.
Spacescape har tidigare bistått Uppsala kommun med att ta fram ett antal indikatorer för att följa den fysiska samhällsutvecklingen i kommunen, och detta arbete är en utveckling av dessa indikatorer. Som ett tillägg har indikatorer med bärighet på segregation, trygghet och jämlikhet analyserats. Syftet är att identifiera ett antal indikatorer som lyfts in i den kontinuerliga uppföljningen av översiktsplanen.
I projektet tas flera nya mått fram, bland annat ett entropiindex som mäter blandningen av olika socioekonomiska grupper i staden mått för att förstå i vilken grad gator kantas av entréer samt mått för vilken potential skolor har för att nå en blandning av olika socioekonomiska grupper. Dessutom studeras samband mellan olika socioekonomiska variabler och rumsliga variabler, till exempel socioekonomi och tillgång till olika typer av service, täthet och gröntillgång. Även trygghetsvariabler studeras.
