Spacescape har genomfört en kartläggning av hur Amiralsgatan fungerar och upplevs ur en rad olika perspektiv. Med hjälp av analyser av form, läge och demografi, observationer av stadsliv och användning samt dialoger i både fysisk och digital form har samband mellan design, funktion och samspel studerats. Rapporten sammanfattar hur gatans potential och värden kan tas vidare i planeringen.
Amiralsgatan är ett välintegrerat stråk som med sin tvärgående sträckning utgör en gen koppling in i stadskärnan. För den som går eller cyklar upplevs gatan dock främst som en transportsträcka. Många väljer idag bort att röra sig längs Amiralsgatan till förmån för lugnare parallellgator. Buss och bil är i stället de dominerande färdsätten och hållplatserna de främsta samlingsplatserna.
För att öka Amiralsgatans attraktivtet som stadsmiljö behöver ny cykelinfrastruktur följas av minskad bilframkomlighet. Utökade flexzoner skulle möta bristen på angöring, grönska och vistelseyta. Dessa kan förläggas till den solbelysta sidan medan befintliga cykelbanor byggs ihop på den södra.
Spacescape har genomfört en kartläggning av hur Föreningsgatan fungerar och upplevs ur en rad olika perspektiv. Med hjälp av analyser av form, läge och demografi, observationer av stadsliv och användning samt dialoger i både fysisk och digital form har samband mellan design, funktion och samspel studerats. Rapporten sammanfattar hur gatans potential och värden kan tas vidare i planeringen.
Majoriteten av den breda gatans yta består av körbana där bilar, bussar och cyklister blandas. Stora delar sträckan har bottenvåningsverksamheter men höga hastigheter och stora flöden gör att gående och cyklister upplever gatan som osäker och svår att ta sig både förbi och längs med, i synnerhet äldre och barn. Den östra delens alléer är uppskattade men mer kontinuerliga trädplanteringar saknas. Variationer i byggnadsstrukturen skapar ett par mindre gröna platser men de är föga nyttjade.
En slutsats är att Föreningsgatan har de grundläggande, strukturella förutsättningarna för ett aktivt stadsliv men för att det ska förverkligas krävs bland annat bredare trottoarer och lägre bullernivåer.
Östersunds kommun önskade ta fram ett GIS-baserat kartunderlag för grönområdens sociala värden, en så kallad sociotopkarta. Kommunen ville själva genomföra kartering och analyser med önskade stöd kring process och metod.
Processen genomfördes genom en serie metodgenomgångar och arbetsmöten. Både teoretiska begrepp och praktiska metoder för medborgardialog, datamodeller och GIS-analyser hanterades. Mellan mötestillfällen tog kommunala tjänstepersoner fram material som granskades av Spacescape inför mötena.
Stort fokus låg på att ta fram en kartläggning som fungerar i kommunens arbete med digitala stadsrumsanalyser, vilket ställer krav tydlig datastruktur och begreppsmodell.
På uppdrag av Arwidssonstiftelsen och Riksidrottsförbundet har Spacescape undersökt vilka trösklar som barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar upplever för att delta i föreningsidrott, trots relativt god tillgång till idrottsanläggningar. Studien baseras på 15 intervjuer med representanter från kommuner, idrottsföreningar och organisationer.
Fyra typer av trösklar har identifierats: mentala, strukturella, fysiska och organisatoriska. Goda exempel visar att det går att sänka trösklar till idrottsanläggningar i områden med socioekonomiska utmaningar genom att lokalisera dem där barn och unga redan rör sig – i närheten av skolor, bostäder och centrum. Men välkomnande entréer och genom att kombinera olika idrotter, lek, kultur, café och sociala ytor bjuds fler in. Tydlig information, bemanning och enkla bokningssystem gör det också lättare för mindre idrottsföreningar att använda ytorna. Genom att integrera fysisk aktivitet i samhällsplanering och arbeta med både arkitektur, organisation och innehåll kan idrottsanläggningar göras mer inkluderande.
Idrottsrörelsen upplever en brist på anläggningar. För att öka kunskapen om skolornas roll för att tillhandahålla idrottslokaler har regeringen gett Centrum för idrottsforskning uppdrag att utreda idrottsanläggningar i skollokaler. Spacescape har genomfört en utredning som kombinerar geografiska analyser, enkäter, intervjuer och analyser av bygglovsritningar för att både kunna kvantifiera skolornas betydelse för idrottsrörelsen och beskriva framgångfaktorer och utmaningar för att använda skollokaler utanför skoltid.
Utredningen visar att skollokalerna är mycket viktiga platser för idrottsrörelsen. Bland annat finns två tredjedelar av de hallar som används av idrottsrörelsen på skolor. Samtidigt finns det idrottslokaler på skolor som inte är tillgängliga för idrottsrörelsen. Detta beror ofta på att lokalerna inte matchar idrottsrörelsens behov, till exempel vad gäller storlek och utrustning. Andra utmaningar handlar om låssystem och oklarheter kring ansvar och skötsel av anläggningar. I utredningen föreslås bland annat fördjupad dialog kring enskilda anläggningar för att förbättra matchningen.
På uppdrag av Arwidssonstiftelsen har Spacescape kartlagt kultur- och idrottsanläggningar i fem stadsdelar i Järva i Stockholm. För att förstå hur dessa anläggningar fungerar som mötesplatser har observationer, intervjuer och analys av resdata in i Järva studerats.
Inventeringen och analysen av tillgång till anläggningar visar på en stor bredd i utbud av olika sorters platser för kultur och idrott. Data som visar inresor i studerade stadsdelar, i relation till statistik från besökare till kultur- och idrottsanläggningar, visar också att dessa målpunkter skapar resor och möten mellan boende i olika stadsdelar. Anläggningar med ett unikt utbud, låga trösklar för deltagande och som ligger i ett integrerat läge har störst potential att fungera överbryggande.
Vad som framgick av genomförda intervjuer var dock inte problem med att få folk att komma, utan snarare hur potentialen vid dessa möten tas tillvara på. För att få folk att stanna krävs en aktiv in- och utsida på anläggningarna och att det finns vistelsekvaliteter som skapar liv och möten mellan matcherna.
Stockholms stad genomför dialoger inför omvandlingen av Fruängen centrum men har haft svårt att nå medborgare under 18 år. Spacescape fick i uppdrag att genom dialogpromenader samla in specifik information om hur närboende ungdomar använder centrumet idag och vad de vill ha mer av i framtiden.
Svar och synpunkter samlades in digitalt längs en utmarkerad rutt i den kartbaserade dialogplattformen Placetoplan. Promenaden innefattade elva platser där grupperna fick stanna upp och reflektera kring vad som är bra och kan bli bättre, under ledning av Spacescapes medarbetare.
Fruängen centrum visade sig vara en central mötesplats för ungdomarna. De vill därför att centrumet utvecklas till en ännu tryggare och mer trivsam plats att vistas på. Ungdomarna önskar sig fler sociala ytor som inte kräver konsumtion, både inne och ute, och billigare restauranger och butiker. Fruängens olika offentliga platser kan enligt ungdomarna förbättras genom fler sittplatser, väderskyddade ytor, mer grönska, nya lekplatser och bättre belysning.
På uppdrag av Uppsala kommun har Spacescape agerat processtöd i genomförandet av platsutvecklingsprojektet Noor i Gottsunda.
Syftet var att öka seniorers delaktighet i platsutvecklingsprocesser och på så vis öka tillhörighet och ägandeskap över platser i deras närmiljö. Resultatet syftade även till att öka attraktiviteten och trivseln i skogsdungen mellan Linrepevägen och Bandstolsvägen.
På den lokala mötesplatsen Återfika fick deltagarna möjlighet att dekorera återbrukade belysningsbollar för att tillsammans skapa en gemensam installation i form av en ljusslinga. Tidigt i projektet lyftes också idén om att sprida upplyftande budskap till förbipasserande i skogsdungen, varför temat ljus och namnet NOOR växte fram.
Processen resulterade i en ljusslinga med 27 belysningsbollar med olika uttryck och budskap som invigdes den 7 november år 2024. Förhoppningen var att slingan skulle kunna hänga uppe under hela vintersäsongen 2024/25.
Spacescape har stöttat Norrtälje kommun med att ta fram underlag till arbetet med en fördjupad översiktsplan för Norrtälje stad. Arbetet inleddes med en medborgar- och aktörsdialog under vintern 2019/-20, som bestod av en webbdialog och fokusgrupper. Denna låg senare till grund för brukarvärdering. Expertvärderingen, i form av observationer och områdesavgränsningar, utfördes under vår och sommar år 2020. Resultatet vägdes samman och utgjorde tillsammans en kartläggning av användningen och upplevelsen av olika offentliga platser i staden. Det samlade underlaget sammanställdes i en sociotopkarta i GIS. Totalt kartlades 128 sociotopytor och en variation av 18 sociala värden.
Med sociotopkartan som underlag analyserades ytornas mångfald av sociala värden, andel sociotopyta, mängd sociotopyta per boende i Norrtälje stad, samt närhet till värdet grön oas och lekplatslek. Analyserna visar att det främst är de centrala delarna av staden som har utmaningar med låg andel och låg mängd sociotopyta per boende.
Som en inledande del av Nybro kommuns arbete med en ny översiktsplan har Spacescape genomfört en omvärldsanalys och två större workshoppar med representanter från hela kommunkoncernen för att tidigt få en samsyn kring översiktsplanens mål och inriktning.
För att förstå Nybros roll i regionen genomfördes flera jämförande analyser av kommunen i relation till andra liknande kommuner i Småland. Analyserna fokuserade på frågor relaterade till översiktsplanering och livsmiljö. Dessutom genomfördes en trendspaning där globala trender kopplades till Nybros kontext.
På workshopparna diskuterades först styrkor och svagheter i kommunen. För att fokusera diskussionerna på den fysiska miljön fick deltagarna beskriva möjligheter genom att skissa på karta. På workshop 2 diskuterades mål för den fysiska utvecklingen, och deltagarna bidrog också med framtidsscenarier genom att beskriva ett antal invånares liv i det framtida Nybro.
