Knivsta kommun har i ett avtal med staten och regionen åtagit sig att möjliggöra 15 000 bostäder i kommunen i samband med utbyggnad av järnvägsspår och ny station i Alsike. För att förstå vilka möjliga alternativ för utbyggnad som kan vara möjliga har Spacescape tillsammans med Evidens genomfört en utredning som visar scenarier med olika bebyggelsetyper i kommunen. Konsekvenser utifrån bland annat serviceunderlag och trafikflöden analyseras. Stort fokus ligger också på ekonomiska konsekvenser för både kommunala kostnader och bostadsmarknaden. Utredningen rymmer också ett fokus på stadsmiljöerna i och kring stationerna, med analyser av stråk och gatustrukturer.
Scenarierna har utvecklats i GIS och möjliggör kvantitativa analyser av bostadsvolymer i olika lägen, bland annat kan mängden kommunal mark som exploateras beräknas. Med hjälp av nyckeltal för kostnader för infrastruktur kan en kommunalekonomisk kalkyl av de olika scenarierna genomföras. En förenklad analys av marknadsdjupet för olika bostadstyper används för att beräkna utbyggnadstakt i de olika scenarierna.
Västerås stads nya översiktsplan ska tas följa Boverkets så kallade ÖP-modell, en standard för översiktsplaner. En del i ÖP-modellen handlar om en karta som beskriver den strategiska inriktningen i planen, den så kallade utvecklingsinriktningen. Spacescape har stöttat Västerås stad i den strategiska utvecklingen av översiktsplanen i flera uppdrag, bland annat deltagande i tidiga skissmöten samt analyser och utredningar. Spacescape fick också i uppdrag att ta fram en GIS-baserad karta för Utvecklingsinriktning i enlighet med ÖP-modellen.
Arbetet genomfördes i nära samråd med kommunen och stort fokus låg på att hitta en grafisk framställning som tydliggör kommunens strategiska inriktning utan att bli för detaljerad. Tidigt i processen beslöts att arbeta med två olika kartor i olika skalor, en för tätorten och en för hela kommunen. Fokus låg även på att ta fram en tydlig datastruktur för fortsatt arbete med en interaktiv och digitalt publicerad karta. Kartan utvecklades vidare under den fortsatta planprocessen.
Som en del i Västerås stads arbete med en ny översiktsplan har Spacescape arbetat med analyser och förslag till strategier för innerstaden. Utredningen fokuserar på analyser av den byggda och planerade miljön utifrån flera olika teman. Utredningen hanterar bland annat frågor om stadsbild, trafik, utbud, grönstruktur och platskvaliteter.
I ett första skede genomfördes analyser och kartläggningar av dessa teman, både utifrån ett nulägesperspektiv och i en framtidsbild där de omfattande planprojekten i innerstaden är fullt utbyggda. Jämförelser med andra jämnstora svenska städer gjordes också. Analyserna bygger på både befintliga data och data som samlades in under uppdraget.
Med grund i analysarbetet skissades på möjliga strategier och åtgärder i stor och liten skala. Strategierna presenterades på kartor.
Arbetet används som underlag för samrådsförslaget till kommuntäckande översiktsplan.
Västerås stad arbetar med en ny kommuntäckande översiktsplan. Som underlag till det arbetet finns det ett behov av att bättre förstå vilken utbyggnadspotential som finns i de delar av kommunen som kan vara aktuella för nybyggnation av bostäder.
Genom workshoppar med tjänstepersoner i kommunen identifierades faktorer som påverkar byggbarheten i kommunen, och som går att definiera geografiskt. Variablerna utgår från kommunens gällande planeringsinriktningar samt marknadsförutsättningar. Spacescapes GIS-baserade utbyggnadsmodell användes för att identifiera byggbar mark, och beräkna antal bostäder som skulle kunna rymmas i olika lägen.
Totalt identifierades potential för fler bostäder än kommunen har behov för. För att värdera olika lägen mot varandra genomfördes konsekvensanalyser utifrån hållbarhetsaspekter och möjligheter att genomföra utbyggnaden.
Utbyggnadsanalysen var sedan ett viktigt underlag för de utbyggnadslägen som kommer pekas ut i kommunens översiktsplan.
De senaste decennierna har flera nya stadsdelar och bostadsområden byggts, och befintliga har förtätats. Samtidigt upplever idrottsrörelsen en brist på anläggningar och lokaler för idrott. För att få en djupare förståelse för hur dagens planeringsideal påverkar tillgången till idrott önskade Riksidrottsförbundet analysera tillgången till idrott i nybyggda områden och jämföra med områden från andra perioder.
Analysen har genomförts för stadsdelar i tätorter med mer än 5000 invånare. Baserat på när merparten av bostadsbyggnaderna tillkommit klassificeras stadsdelarna i olika byggperioder. Tillgång till bollplaner, idrottshallar och gymnastiksalar studeras genom att på finskalig geografisk nivå analysera avstånd och antal invånare per anläggning.
Resultatet visar att invånare i nybyggda områden har sämre tillgång till idrottsanläggningar jämfört med invånare i andra områden. När fler byggperioder analyseras visar det sig att invånare i områden från 60- och 70-talen har bäst tillgång till idrottsanläggningar.
Idrottsrörelsen upplever en brist på anläggningar. För att öka kunskapen om skolornas roll för att tillhandahålla idrottslokaler har regeringen gett Centrum för idrottsforskning uppdrag att utreda idrottsanläggningar i skollokaler. Spacescape har genomfört en utredning som kombinerar geografiska analyser, enkäter, intervjuer och analyser av bygglovsritningar för att både kunna kvantifiera skolornas betydelse för idrottsrörelsen och beskriva framgångfaktorer och utmaningar för att använda skollokaler utanför skoltid.
Utredningen visar att skollokalerna är mycket viktiga platser för idrottsrörelsen. Bland annat finns två tredjedelar av de hallar som används av idrottsrörelsen på skolor. Samtidigt finns det idrottslokaler på skolor som inte är tillgängliga för idrottsrörelsen. Detta beror ofta på att lokalerna inte matchar idrottsrörelsens behov, till exempel vad gäller storlek och utrustning. Andra utmaningar handlar om låssystem och oklarheter kring ansvar och skötsel av anläggningar. I utredningen föreslås bland annat fördjupad dialog kring enskilda anläggningar för att förbättra matchningen.
På uppdrag av Hyresgästföreningen har Spacescape tillsammans med Evidens undersökt de ekonomiska, sociala och miljömässiga avtrycken för olika bebyggelsetyper. Sveriges byggda miljöer i städer delas in i fyra typer: kvartersstad, modernistisk stad, trädgårdsstad och villaområde. Dessa jämförs med varandra i sina anspråk på mark, investeringskostnader, kommunala driftkostnader, segregation, klimatavtryck, folkhälsa och transportkostnader.
Rapporten visar att villaområden har genomgående högst investerings- och driftkostnad ur ett kommunalt perspektiv. De har störst klimatpåverkan, är mest bilberoende, kräver högst kostnader för kollektivtrafik och tar överlägset upp mest skogs- och jordbruksmark. Betyder det att vi måste välja bort småhusdrömmen när vi i allt högre utsträckning samlas i städer?
I rapportens avslutande del beskrivs fördelarna med trädgårdsstaden som den ursprungligen var tänkt, en blandad bebyggelse med småhus, radhus och låga flerbostadshus som möter önskningar om både marknära boende och gröna kvaliteter och samtidigt erbjuder närhet till stadens målpunkter.
Rapporten beskriver också vilka verktyg planeringen kan använda för att skapa större mångfald i bostadsbeståndet och samtidigt skapa en livskraftig stad och hållbar stadsutveckling.
Riksidrottsförbundet bedriver ett arbete för att öka kunskapen hos kommuner och andra aktörer om metoder och verktyg som kan bidra till goda förutsättningar för idrott och rörelse. En del av detta är att visa vilka möjligheter geografiska analyser erbjuder för att förstå hur tillgången till idrott varierar i en kommun eller region.
Spacescape har på uppdrag av riksidrottsförbundet och i samarbete med Göteborgs stad genomfört en studie som visar på ett antal analyser som sätter ljuset på den geografiska aspekten av tillgänglighet till idrott. Fokus ligger på tre typer av anläggningar: idrottshallar, ridhus och ishallar. Tillgången till dessa utifrån både avstånd, kapacitet och brist analyseras med hjälp av finskaliga geografiska data.
I utredningen studeras också samband mellan barns och ungas aktivitet inom idrottsföreningar, och olika geografiska aspekter, med särskilt fokus på tillgång till idrottsanläggningar. Avstånd till idrottsanläggning visar sig ha viss påverkan på hur aktiva barn och unga är. Samband med hushållens tillgång till bil finns också, liksom socioekonomiska variabler.
Som en inledande del av Nybro kommuns arbete med en ny översiktsplan har Spacescape genomfört en omvärldsanalys och två större workshoppar med representanter från hela kommunkoncernen för att tidigt få en samsyn kring översiktsplanens mål och inriktning.
För att förstå Nybros roll i regionen genomfördes flera jämförande analyser av kommunen i relation till andra liknande kommuner i Småland. Analyserna fokuserade på frågor relaterade till översiktsplanering och livsmiljö. Dessutom genomfördes en trendspaning där globala trender kopplades till Nybros kontext.
På workshopparna diskuterades först styrkor och svagheter i kommunen. För att fokusera diskussionerna på den fysiska miljön fick deltagarna beskriva möjligheter genom att skissa på karta. På workshop 2 diskuterades mål för den fysiska utvecklingen, och deltagarna bidrog också med framtidsscenarier genom att beskriva ett antal invånares liv i det framtida Nybro.
Lantmäteriet arbetar tillsammans med Boverket för att ta fram specifikationer och föreskrifter för digitala översiktsplaner. Hittills har mycket fokus i Lantmäteriets arbete legat på tekniska frågor, men i den här studien fokuseras på att förstå planarkitekternas specifika behov för att de verktyg som nu utvecklas ska fungera väl i kommunala processer.
Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer med planarkitekter från 15 svenska kommuner. De nya reglerna för digitala översiktsplaner skapar behov av verktyg för att effektivt skapa, hantera och publicera digitala översiktsplaner som stödjer denna process. Intervjuerna visar på ett stort intresse och vilja för att arbeta med digitala översiktsplaner, men också att befintliga system är krångliga och svåranvända, och inte motsvarar planerarnas behov. Bland annat saknas möjligheter att anpassa materialet efter olika användargrupper, att styra utseenden på kartor och att hantera stora textmassor.
Rapporten ska fungera som underlag för systemutvecklare både på den kommersiella marknaden och inom de kommunala organisationerna. Arbetet genomfördes tillsammans med Aveki.
