Huddinge kommun antog våren 2023 en ny översiktsplan som sträcker sig till 2050 och beskriver hur bebyggelse, natur och infrastruktur ska utvecklas eller bevaras. Kommunen har som mål att vara klimatneutral till 2040, vilket kräver en minskning av koldioxidutsläppen med 85 % jämfört med 1990 och resterande via kompletterande åtgärder. Eftersom den planerade utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser och service riskerar att ge stora utsläpp har kommunen med stöd av Spacescape och IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört en klimatkalkyl.
Resultaten visar att nettoutsläppen kan halveras genom samlade åtgärder, men särskilt under 2030-talet finns risk för höga utsläpp om inga styrande åtgärder sätts in. Kommunen behöver därför kvantitativa målvärden för att styra utvecklingen i linje med Parisavtalet, liknande Nacka kommuns klimatprogram. En bred mångfald av strategier bör prövas, exempelvis ökad yteffektivitet, återbruk av material och mer klimateffektiv utbyggnadsordning, för att skapa handlingsfrihet och säkerställa att klimatmålen kan nås.
Spacescape har hjälpt Nacka stad med att genomföra en analys av hur hur stora klimatutsläpp som översiktsplanen kan leda till fram till 2050. Analysen har skett med hjälp av Klimatkalkylen och avgränsats till utsläppsektorerna förändrad markanvändning, bygg-anläggning och persontransporter med bil. För att vidare undersöka möjligheterna att genom planstrategier minska framtida klimatutsläpp från utbyggandet av bostäder, arbetsplatser och övrig infrastruktur genomfördes laborationer med bakgrund i IPCC:s rapport ”Mitigation Of Climate Change”.
Resultatet av analysen kommer att användas som underlag till översiktsplanens mål- och inriktningsarbete och ge kommunen vidare stöd i arbetet med klimatsmart utbyggnad.
Klimatkalkylen är ett verktyg som Spacescape utvecklat tillsammans med IVL Svenska miljöinstitutet.
Spacescape och IVL Svenska miljöinstitutet har gjort en klimatkalkyl åt Järfälla kommun för fyra olika utbyggnadsscenarier som underlag till ny översiktsplan. Kalkylen visar hur olika scenarier påverkar klimatutsläppen och vilka områden som innebär störst risker. Det cirkulära planalternativet ger lägst utsläpp tack vare begränsad utbyggnad, träbaserade byggsystem, återbruk och påbyggnader, medan omfattande småhusutbyggnad ger lägre utsläpp per kvadratmeter men högre per person eftersom småhus är yteffektivare men genererar mer utsläpp per boende. Projektstart och tidsperiod fram till 2050 påverkar också utsläppen, särskilt från transporter, där andelen biltransporter varierar mellan 9–24 % beroende på scenario och lokalisering. Handel och perifera lägen ger högre transportutsläpp. Förändrad markanvändning står för en liten men växande andel av de totala utsläppen, med lägst nivåer i det cirkulära alternativet och högst i nybyggnadsalternativet. Kalkylen används också av kommunen för fortsatta analyser i planprojekt och för uppföljning av klimatpåverkan.
I stadsbyggnadsprocessens tidiga skeden fattas beslut som får stor påverkan på framtida klimatutsläpp. För att stödja klimatsmart planering har verktyget Klimatkalkylen utvecklats av Spacescape och IVL Svenska Miljöinstitutet. Med verktyget kan klimatutsläpp från förändrad markanvändning, byggande och persontransporter med bil beräknas redan från översiktsplan och fram till detaljplan med fokus på utsläpp fram till 2050. Genom verktyget kan kommuner och andra organisationer analysera olika planalternativ, jämföra scenarier, välja mellan byggnadstyper och energislag samt se hur åtgärder kan minska utsläppen.
Verktyget kan nås via ett webbaserat gränssnitt och har utvecklats tillsammans med svenska kommuner för att vara lätt att att använda och anpassat till den plandata som ofta finns tillgänglig i översiktsplaneskedet och detaljplaneskedet.
Knivsta kommun har i ett avtal med staten och regionen åtagit sig att möjliggöra 15 000 bostäder i kommunen i samband med utbyggnad av järnvägsspår och ny station i Alsike. För att förstå vilka möjliga alternativ för utbyggnad som kan vara möjliga har Spacescape tillsammans med Evidens genomfört en utredning som visar scenarier med olika bebyggelsetyper i kommunen. Konsekvenser utifrån bland annat serviceunderlag och trafikflöden analyseras. Stort fokus ligger också på ekonomiska konsekvenser för både kommunala kostnader och bostadsmarknaden. Utredningen rymmer också ett fokus på stadsmiljöerna i och kring stationerna, med analyser av stråk och gatustrukturer.
Scenarierna har utvecklats i GIS och möjliggör kvantitativa analyser av bostadsvolymer i olika lägen, bland annat kan mängden kommunal mark som exploateras beräknas. Med hjälp av nyckeltal för kostnader för infrastruktur kan en kommunalekonomisk kalkyl av de olika scenarierna genomföras. En förenklad analys av marknadsdjupet för olika bostadstyper används för att beräkna utbyggnadstakt i de olika scenarierna.
Västerås stads nya översiktsplan ska tas följa Boverkets så kallade ÖP-modell, en standard för översiktsplaner. En del i ÖP-modellen handlar om en karta som beskriver den strategiska inriktningen i planen, den så kallade utvecklingsinriktningen. Spacescape har stöttat Västerås stad i den strategiska utvecklingen av översiktsplanen i flera uppdrag, bland annat deltagande i tidiga skissmöten samt analyser och utredningar. Spacescape fick också i uppdrag att ta fram en GIS-baserad karta för Utvecklingsinriktning i enlighet med ÖP-modellen.
Arbetet genomfördes i nära samråd med kommunen och stort fokus låg på att hitta en grafisk framställning som tydliggör kommunens strategiska inriktning utan att bli för detaljerad. Tidigt i processen beslöts att arbeta med två olika kartor i olika skalor, en för tätorten och en för hela kommunen. Fokus låg även på att ta fram en tydlig datastruktur för fortsatt arbete med en interaktiv och digitalt publicerad karta. Kartan utvecklades vidare under den fortsatta planprocessen.
Som en del i Västerås stads arbete med en ny översiktsplan har Spacescape arbetat med analyser och förslag till strategier för innerstaden. Utredningen fokuserar på analyser av den byggda och planerade miljön utifrån flera olika teman. Utredningen hanterar bland annat frågor om stadsbild, trafik, utbud, grönstruktur och platskvaliteter.
I ett första skede genomfördes analyser och kartläggningar av dessa teman, både utifrån ett nulägesperspektiv och i en framtidsbild där de omfattande planprojekten i innerstaden är fullt utbyggda. Jämförelser med andra jämnstora svenska städer gjordes också. Analyserna bygger på både befintliga data och data som samlades in under uppdraget.
Med grund i analysarbetet skissades på möjliga strategier och åtgärder i stor och liten skala. Strategierna presenterades på kartor.
Arbetet används som underlag för samrådsförslaget till kommuntäckande översiktsplan.
Västerås stad arbetar med en ny kommuntäckande översiktsplan. Som underlag till det arbetet finns det ett behov av att bättre förstå vilken utbyggnadspotential som finns i de delar av kommunen som kan vara aktuella för nybyggnation av bostäder.
Genom workshoppar med tjänstepersoner i kommunen identifierades faktorer som påverkar byggbarheten i kommunen, och som går att definiera geografiskt. Variablerna utgår från kommunens gällande planeringsinriktningar samt marknadsförutsättningar. Spacescapes GIS-baserade utbyggnadsmodell användes för att identifiera byggbar mark, och beräkna antal bostäder som skulle kunna rymmas i olika lägen.
Totalt identifierades potential för fler bostäder än kommunen har behov för. För att värdera olika lägen mot varandra genomfördes konsekvensanalyser utifrån hållbarhetsaspekter och möjligheter att genomföra utbyggnaden.
Utbyggnadsanalysen var sedan ett viktigt underlag för de utbyggnadslägen som kommer pekas ut i kommunens översiktsplan.
De senaste decennierna har flera nya stadsdelar och bostadsområden byggts, och befintliga har förtätats. Samtidigt upplever idrottsrörelsen en brist på anläggningar och lokaler för idrott. För att få en djupare förståelse för hur dagens planeringsideal påverkar tillgången till idrott önskade Riksidrottsförbundet analysera tillgången till idrott i nybyggda områden och jämföra med områden från andra perioder.
Analysen har genomförts för stadsdelar i tätorter med mer än 5000 invånare. Baserat på när merparten av bostadsbyggnaderna tillkommit klassificeras stadsdelarna i olika byggperioder. Tillgång till bollplaner, idrottshallar och gymnastiksalar studeras genom att på finskalig geografisk nivå analysera avstånd och antal invånare per anläggning.
Resultatet visar att invånare i nybyggda områden har sämre tillgång till idrottsanläggningar jämfört med invånare i andra områden. När fler byggperioder analyseras visar det sig att invånare i områden från 60- och 70-talen har bäst tillgång till idrottsanläggningar.
Idrottsrörelsen upplever en brist på anläggningar. För att öka kunskapen om skolornas roll för att tillhandahålla idrottslokaler har regeringen gett Centrum för idrottsforskning uppdrag att utreda idrottsanläggningar i skollokaler. Spacescape har genomfört en utredning som kombinerar geografiska analyser, enkäter, intervjuer och analyser av bygglovsritningar för att både kunna kvantifiera skolornas betydelse för idrottsrörelsen och beskriva framgångfaktorer och utmaningar för att använda skollokaler utanför skoltid.
Utredningen visar att skollokalerna är mycket viktiga platser för idrottsrörelsen. Bland annat finns två tredjedelar av de hallar som används av idrottsrörelsen på skolor. Samtidigt finns det idrottslokaler på skolor som inte är tillgängliga för idrottsrörelsen. Detta beror ofta på att lokalerna inte matchar idrottsrörelsens behov, till exempel vad gäller storlek och utrustning. Andra utmaningar handlar om låssystem och oklarheter kring ansvar och skötsel av anläggningar. I utredningen föreslås bland annat fördjupad dialog kring enskilda anläggningar för att förbättra matchningen.
