På uppdrag av Knivsta kommun har Spacescape tagit fram nya riktlinjer för trädgårdsstad. Riktlinjerna ska vägleda utvecklingen av sammanhållen bebyggelse i kommunen i flera delar av plan- och byggprocessen.
Riktlinjerna beskiver utformning av trädgårdsstadens olika element, som gator, parker, bebyggelse och gårdar. Varje riktlinje kopplas till de sociala, ekologiska och ekonomiska värden den syftar till att skapa. I många fall finns också konkret vägledning för utformning, till exempel lämpliga gatumått eller våningsantal.
En beskrivning av framgångsfaktorer visar hur långsiktig vision och tidig ekonomisk planering skapar förutsättningar för att kunna skapa trädgårdsstad.
Riktlinjerna ska vara vägledande i kommande översiktsplanering, geografiska områdesfördjupningar, detaljplaner och bygglovsgivning, och ligga till grund för överenskommelser mellan kommun och exploatörer om utformning.
Riktlinjerna har antagits av kommunfullmäktige.
Uppsala kommun behövde ett samlat underlag för att förstå hur den kulturella infrastrukturen är fördelad i kommunen och hur kulturens behov kan integreras tydligare i samhällsplaneringen. Frågan var särskilt relevant i en växande kommun, där nya bostadsområden, förtätning och utveckling av prioriterade tätorter påverkar invånarnas tillgång till kultur.
Uppdraget genomfördes som en kombinerad kartläggning och tillgångsanalys. Kulturplatser kartlades och sammanställdes i ett geodataunderlag och analyserades utifrån tre teman: kulturlokaler och mötesplatser, kulturutbildning samt produktionsplatser för konst och kultur. Tillgången studerades med gångavstånd från invånarnas adresser, antal kulturplatser per invånare och variation i utbudet. Analysen fördjupades också utifrån ett persepektiv på jämlika livsvillkor med analyser av barn och ungas tillgång till kultur, socioekonomiska skillnader och kulturplatser med låga trösklar.
Resultatet blev ett strategiskt planeringsunderlag med kartor, indikatorer, identifierade utvecklingsbehov och rekommendationer för fortsatt kulturplanering. Analysen mynnade ut i konkreta förslag om att använda kulturdata i tidiga planeringsskeden, följa kulturtillgång över tid och fördjupa kunskapen om framtida kulturbehov, lokalförsörjning och kulturens roll i stadsutvecklingen.
Projektet visar hur Stockholms gatuprojekt – både temporära sommargågator och permanenta ombyggnationer – påverkar stadsliv och lokal ekonomi. Utmaningen har varit att skapa en samlad bild av effekterna i en tid präglad av pandemi, inflation och en strukturell omvandling av handeln, vilket gör det svårt att isolera projektens direkta påverkan.
Metoden kombinerar långsiktiga data om gångflöden, vistelse, omsättning, bostadspriser och enkäter, analyserade genom ramverket Platspyramiden för att koppla fysiska förändringar till sociala och ekonomiska resultat.
Resultaten visar tydligt att gatuprojekten ökar stadslivet, stärker restaurangnäringen, förbättrar upplevelsen för både företagare och medborgare och på sikt bidrar till ökade fastighetsvärden, vilket gör dem till en effektiv strategi för robust och attraktiv stadsutveckling.
Playscapes är en webbaserad analysplattform som synliggör barns tillgång till lekplatser i städer världen över. Verktyget har utvecklats av Spacescape i samarbete med webbyrån OAWA och på uppdrag av The World Playground Research Institute på Syddansk Universitet.
Plattformen gör det möjligt att jämföra städer globalt – från övergripande rankingar till analys på stadsdelsnivå. Alla världens städer med fler än 50 000 invånare ingår. Användaren kan bland annat se hur stor andel av barnen som har tillgång till lekplats, identifiera områden med bristande tillgång och analysera variationer inom städer utifrån ett 1×1 km-rutnät.
Playscapes bygger på öppna och internationellt jämförbara data, där lekplatser hämtas från OpenStreetMap och befolkningsdata från Eurostat, Global Human Settlement Layer och WorldPop. Plattformen kan användas både för övergripande jämförelser mellan städer och som ett analytiskt stöd för lokala planerings- och utvecklingsprocesser.
Playscapes bidrar till en mer jämlik, evidensbaserad och barnvänlig stadsplanering genom att synliggöra var förutsättningar för barns lek finns, och var den saknas.
Under våren 2025 omvandlades kvarteren runt Skånegatan och Nytorget för att ge mer plats åt stadsliv och människor. Med hjälp av ett stort antal observatörer genomförde Spacescape en omfattande före- och efterstudie av stadslivet i området. Analysen innebar insamling, bearbetning och tolkning av en stor mängd stadslivsdata.
Flöden och vistelse mättes från morgon till kväll, vardag och helg. För att effektivisera arbetet lagrades kvantitativa mätningar av vistelse i GIS direkt på plats.
Samtidigt genomfördes kvalitativa studier. Spacescape ansvarade för att utföra 300 intervjuer och hantera 1 300 enkätsvar från boende, verksamma och besökare kring deras upplevelser och åsikter om zonen.
Slutsatserna redovisades i rapporter för både internt och externt bruk. Här låg fokus på att överlagra och presentera den stora mängden analysdata på ett kärnfullt och lättförståeligt sätt.
För att få en bättre förståelse för kulturen och besöksmålens geografiska dimension ville Region Östergötland ta fram en kartläggning och analys. Inom regionen genomfördes arbetet som ett samarbete mellan olika enheter med fokus på regionplanering, besöksnäring och kultur.
I Temat Kultur genomförde Spacescape en omfattande kartläggning av publik kultur och analys av invånarnas tillgång till kultur. Tillgångsanalysen genomfördes som nätverksanalyser och med hjälp av analyser av kollektivtrafiknätet. I Temat Besöksmål var fokus på utvecklingen av besöksmålen till 2040. Analyser av koncentration av olika typer av målpunkter med relevans för 2040 genomfördes för att belysa olika lägens förutsättningar att utvecklas inom besöksnäring.
Arbetet genomfördes i nära samarbete med tjänstepersoner i regionen. I en serie workshoppar diskuterades bland annat trender, definitioner och avgränsningar.
Spacescape har genomfört en kartläggning av hur Amiralsgatan fungerar och upplevs ur en rad olika perspektiv. Med hjälp av analyser av form, läge och demografi, observationer av stadsliv och användning samt dialoger i både fysisk och digital form har samband mellan design, funktion och samspel studerats. Rapporten sammanfattar hur gatans potential och värden kan tas vidare i planeringen.
Amiralsgatan är ett välintegrerat stråk som med sin tvärgående sträckning utgör en gen koppling in i stadskärnan. För den som går eller cyklar upplevs gatan dock främst som en transportsträcka. Många väljer idag bort att röra sig längs Amiralsgatan till förmån för lugnare parallellgator. Buss och bil är i stället de dominerande färdsätten och hållplatserna de främsta samlingsplatserna.
För att öka Amiralsgatans attraktivtet som stadsmiljö behöver ny cykelinfrastruktur följas av minskad bilframkomlighet. Utökade flexzoner skulle möta bristen på angöring, grönska och vistelseyta. Dessa kan förläggas till den solbelysta sidan medan befintliga cykelbanor byggs ihop på den södra.
Spacescape har genomfört en kartläggning av hur Föreningsgatan fungerar och upplevs ur en rad olika perspektiv. Med hjälp av analyser av form, läge och demografi, observationer av stadsliv och användning samt dialoger i både fysisk och digital form har samband mellan design, funktion och samspel studerats. Rapporten sammanfattar hur gatans potential och värden kan tas vidare i planeringen.
Majoriteten av den breda gatans yta består av körbana där bilar, bussar och cyklister blandas. Stora delar sträckan har bottenvåningsverksamheter men höga hastigheter och stora flöden gör att gående och cyklister upplever gatan som osäker och svår att ta sig både förbi och längs med, i synnerhet äldre och barn. Den östra delens alléer är uppskattade men mer kontinuerliga trädplanteringar saknas. Variationer i byggnadsstrukturen skapar ett par mindre gröna platser men de är föga nyttjade.
En slutsats är att Föreningsgatan har de grundläggande, strukturella förutsättningarna för ett aktivt stadsliv men för att det ska förverkligas krävs bland annat bredare trottoarer och lägre bullernivåer.
Spacescape har tidigare genomfört flera utredningar om Stockholms kulturliv i samarbete med Stockholms stads kulturförvaltning. Arbetet har bland annat innefattat kartläggningar av stadens kulturutbud, analyser av stadsbyggnadsfaktorer som skapar potential för kulturetableringar samt sociala och ekonomiska värden som kulturen genererar i stadsutvecklingen.
Stockholms kulturkartor utgör en fortsättning på samarbetet och har syftet att skapa insikt och förståelse om Stockholms kulturella infrastruktur och ge en bild av förutsättningar för invånarnas tillgång till kultur, deras deltagande och medverkan i kultur samt vilka möjligheter till eget skapande som finns.
Rapporten innehåller kartor och statistik om kulturlokaler, kulturella mötesplatser, kulturutbildningar, produktionsplatser för konst och kultur samt kulturella och kreativa näringar i hela staden och i stadens stadsdelsområden. Kartläggningen ger den hittills mest heltäckande överblicken av Stockholm som kulturstad och utgör ett omfattande kunskapsunderlag som underlättar analys och slutsatser om hur kulturen kan ta plats i stadsutvecklingen. Sammantaget utgör arbetet ytterligare ett steg i arbetet att förtydliga Stockholms stads arbete med kulturdriven stadsutveckling.
Huddinge kommun antog våren 2023 en ny översiktsplan som sträcker sig till 2050 och beskriver hur bebyggelse, natur och infrastruktur ska utvecklas eller bevaras. Kommunen har som mål att vara klimatneutral till 2040, vilket kräver en minskning av koldioxidutsläppen med 85 % jämfört med 1990 och resterande via kompletterande åtgärder. Eftersom den planerade utbyggnaden av bostäder, arbetsplatser och service riskerar att ge stora utsläpp har kommunen med stöd av Spacescape och IVL Svenska Miljöinstitutet genomfört en klimatkalkyl.
Resultaten visar att nettoutsläppen kan halveras genom samlade åtgärder, men särskilt under 2030-talet finns risk för höga utsläpp om inga styrande åtgärder sätts in. Kommunen behöver därför kvantitativa målvärden för att styra utvecklingen i linje med Parisavtalet, liknande Nacka kommuns klimatprogram. En bred mångfald av strategier bör prövas, exempelvis ökad yteffektivitet, återbruk av material och mer klimateffektiv utbyggnadsordning, för att skapa handlingsfrihet och säkerställa att klimatmålen kan nås.
