Idrottsrörelsen upplever en brist på anläggningar. För att öka kunskapen om skolornas roll för att tillhandahålla idrottslokaler har regeringen gett Centrum för idrottsforskning uppdrag att utreda idrottsanläggningar i skollokaler. Spacescape har genomfört en utredning som kombinerar geografiska analyser, enkäter, intervjuer och analyser av bygglovsritningar för att både kunna kvantifiera skolornas betydelse för idrottsrörelsen och beskriva framgångfaktorer och utmaningar för att använda skollokaler utanför skoltid.
Utredningen visar att skollokalerna är mycket viktiga platser för idrottsrörelsen. Bland annat finns två tredjedelar av de hallar som används av idrottsrörelsen på skolor. Samtidigt finns det idrottslokaler på skolor som inte är tillgängliga för idrottsrörelsen. Detta beror ofta på att lokalerna inte matchar idrottsrörelsens behov, till exempel vad gäller storlek och utrustning. Andra utmaningar handlar om låssystem och oklarheter kring ansvar och skötsel av anläggningar. I utredningen föreslås bland annat fördjupad dialog kring enskilda anläggningar för att förbättra matchningen.
På uppdrag av Arwidssonstiftelsen har Spacescape kartlagt kultur- och idrottsanläggningar i fem stadsdelar i Järva i Stockholm. För att förstå hur dessa anläggningar fungerar som mötesplatser har observationer, intervjuer och analys av resdata in i Järva studerats.
Inventeringen och analysen av tillgång till anläggningar visar på en stor bredd i utbud av olika sorters platser för kultur och idrott. Data som visar inresor i studerade stadsdelar, i relation till statistik från besökare till kultur- och idrottsanläggningar, visar också att dessa målpunkter skapar resor och möten mellan boende i olika stadsdelar. Anläggningar med ett unikt utbud, låga trösklar för deltagande och som ligger i ett integrerat läge har störst potential att fungera överbryggande.
Vad som framgick av genomförda intervjuer var dock inte problem med att få folk att komma, utan snarare hur potentialen vid dessa möten tas tillvara på. För att få folk att stanna krävs en aktiv in- och utsida på anläggningarna och att det finns vistelsekvaliteter som skapar liv och möten mellan matcherna.
I Sverige saknas en nationell standard för mätning och uppföljning av hållbar platsutveckling i stadskärnor och andra centrummiljöer. Svenska Stadskärnor har därför fått beviljat medel från Smart Build Environment för att tillsammans med RISE och det digitala utvecklingsbolaget Co:Nordic utveckla index för hållbar centrumutveckling och kvalitet med ambition att skapa en nationell standard.
Spacescape har fått uppdrag att bistå med arbetet genom att ta fram indikatorer för gångvänlighet och cykelvänlighet. Arbetet innebar att utarbeta förslag på indikatorer, dokumentera metod och beräkningar samt genomföra analyser och beräkningar i några pilotstäders stadskärnor. Indikatorerna baseras på forskning om hållbar stadsutveckling och bygger på öppna data och GIS-analyser av servicetillgång, konnektivitet och kvalitet i gång- och cykelnätet.
Åkersbergas fysiska strukturbild är en planeringsstrategi för att utveckla en hållbar struktur för bebyggelse, gatunät och parkstruktur. Syftet är att samordna stadens planprogram, detaljplaner och projekt för att möjliggöra planering i den takt som krävs för Sverigeförhandlingen och samtidigt främja en sammanhängande och värdeskapande stadsutveckling.
Bakgrunden är bland annat kommunens mål att utvecklas till en modern småstad med en levande stadskärna till 2040, mot bakgrund av en förväntad befolkningsökning från 45 000 till 75 000 invånare. Arbetet inbegrep GIS-baserade analyser av befintlig stadsstruktur och tillgänglighet samt analyser av framtidsscenarier utifrån potential för stadskvaliteter, arbetsplatser och kommersiell service.
Arbetet innebar också en bred process med olika kompetenser inom kommunen för att förankra förslag och säkerställa en integrerad utveckling. Slutsatserna lyfter bland annat fram behovet av att fokusera förtätningen till centrala områden och spårstationer samt att bevara grönytor för att främja en sammanhängande och mångfunktionell stadsmiljö.
På uppdrag av Hyresgästföreningen har Spacescape tillsammans med Evidens undersökt de ekonomiska, sociala och miljömässiga avtrycken för olika bebyggelsetyper. Sveriges byggda miljöer i städer delas in i fyra typer: kvartersstad, modernistisk stad, trädgårdsstad och villaområde. Dessa jämförs med varandra i sina anspråk på mark, investeringskostnader, kommunala driftkostnader, segregation, klimatavtryck, folkhälsa och transportkostnader.
Rapporten visar att villaområden har genomgående högst investerings- och driftkostnad ur ett kommunalt perspektiv. De har störst klimatpåverkan, är mest bilberoende, kräver högst kostnader för kollektivtrafik och tar överlägset upp mest skogs- och jordbruksmark. Betyder det att vi måste välja bort småhusdrömmen när vi i allt högre utsträckning samlas i städer?
I rapportens avslutande del beskrivs fördelarna med trädgårdsstaden som den ursprungligen var tänkt, en blandad bebyggelse med småhus, radhus och låga flerbostadshus som möter önskningar om både marknära boende och gröna kvaliteter och samtidigt erbjuder närhet till stadens målpunkter.
Rapporten beskriver också vilka verktyg planeringen kan använda för att skapa större mångfald i bostadsbeståndet och samtidigt skapa en livskraftig stad och hållbar stadsutveckling.
På uppdrag av HSB har Spacescape studerat och tagit fram ny användbar kunskap om hälsosamma stadsdelar och bomiljöer. Rapporten syftar till att visa mer eller mindre hälsosamma stadsdelar i svenska städer samt hur stadsplanering och bostadsbyggande kan bidra till mer fysisk aktivitet och bättre hälsa.
Med hjälp av en evidensbaserad analys av lägets och stadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet (Lancet-modellen) tillsammans med SMHI:s luftkvalitet-kartor har samtliga svenska stadsdelar analyserats.
De mest hälsosamma stadsdelarna i Sverige återfinns i täta, gröna, nära och kopplade stadsdelar som söder i Stockholm, Majorna i Göteborg och Möllevången i Malmö. Till modellen föreslås indikatorer som kan användas för analys av framtida stadsbyggnad och bostadsmiljöer.
Riksidrottsförbundet bedriver ett arbete för att öka kunskapen hos kommuner och andra aktörer om metoder och verktyg som kan bidra till goda förutsättningar för idrott och rörelse. En del av detta är att visa vilka möjligheter geografiska analyser erbjuder för att förstå hur tillgången till idrott varierar i en kommun eller region.
Spacescape har på uppdrag av riksidrottsförbundet och i samarbete med Göteborgs stad genomfört en studie som visar på ett antal analyser som sätter ljuset på den geografiska aspekten av tillgänglighet till idrott. Fokus ligger på tre typer av anläggningar: idrottshallar, ridhus och ishallar. Tillgången till dessa utifrån både avstånd, kapacitet och brist analyseras med hjälp av finskaliga geografiska data.
I utredningen studeras också samband mellan barns och ungas aktivitet inom idrottsföreningar, och olika geografiska aspekter, med särskilt fokus på tillgång till idrottsanläggningar. Avstånd till idrottsanläggning visar sig ha viss påverkan på hur aktiva barn och unga är. Samband med hushållens tillgång till bil finns också, liksom socioekonomiska variabler.
Som en inledande del av Nybro kommuns arbete med en ny översiktsplan har Spacescape genomfört en omvärldsanalys och två större workshoppar med representanter från hela kommunkoncernen för att tidigt få en samsyn kring översiktsplanens mål och inriktning.
För att förstå Nybros roll i regionen genomfördes flera jämförande analyser av kommunen i relation till andra liknande kommuner i Småland. Analyserna fokuserade på frågor relaterade till översiktsplanering och livsmiljö. Dessutom genomfördes en trendspaning där globala trender kopplades till Nybros kontext.
På workshopparna diskuterades först styrkor och svagheter i kommunen. För att fokusera diskussionerna på den fysiska miljön fick deltagarna beskriva möjligheter genom att skissa på karta. På workshop 2 diskuterades mål för den fysiska utvecklingen, och deltagarna bidrog också med framtidsscenarier genom att beskriva ett antal invånares liv i det framtida Nybro.
När Gamla stan i Stockholm blev en stadsmiljözon i maj 2024 genomfördes en rad förändringar av gator och torg. Med hjälp av ett stort antal observatörer har Spacescape genomfört en omfattande före- och efterstudie av stadslivet i området. Mätningarna innefattade dels gångflödesräkningar, dels observationer och mätningar kring hur länge, var, vilka och i vilken form människor vistades på tre torgytor under olika tider på dygnet, både vardag och helg. För att effektivisera arbetet samlades informationen in direkt via en digital, GIS-baserad programvara som minskade pappersarbetet avsevärt.
Människors upplevelse av platserna undersöktes genom 500 genskjuts-intervjuer med slumpvis utvalda besökare och förbipasserande. Därtill genomfördes en alternativ, öppen webbdialog med framför allt boende och arbetande som komplement.
Projektet är politiskt viktigt och resultaten kommer att användas och spridas brett. Spacescape sammanställde en illustrativ presentation som kommunicerar resultatet med hjälp av bilder och diagram.
Rapporten Sjukvårdens rumsliga dimension i Skåne analyserar hälso- och sjukvårdens geografiska aspekter i regionen. Studien syftar till att tydligare integrera Region Skånes uppdrag inom hälso- och sjukvård med uppdraget för regionplanering.
Studien omfattar en kartläggning av vårdanläggningars lokalisering och analyser av invånarnas geografiska tillgänglighet till dessa anläggningar, särskilt med fokus på olika socioekonomiska grupper samt den regionala strukturplanen. Fördjupade analyser beskriver skillnader i restid med bil jämfört med kollektivtrafik. Arbetet genomfördes i nära samarbete med representanter från både Region Skånes regionplanering och hälso- och sjukvårdsuppdrag, och bidrog till en ökad förståelse mellan regionens olika uppdrag.
Analysresultatet visar att det finns regionala skillnader i tillgång till vård, och att vårdens lokalisering i hög grad följer hierarikin i regionplanen. Utvecklingsmöjligheter i att integrera hälso- och sjukvård identifierades, till exempel tydligare styrning av lokalisering, och bättre data för vårdens lokalisering samt resvanor till vård.
