I Sverige saknas en nationell standard för mätning och uppföljning av hållbar platsutveckling i stadskärnor och andra centrummiljöer. Svenska Stadskärnor har därför fått beviljat medel från Smart Build Environment för att tillsammans med RISE och det digitala utvecklingsbolaget Co:Nordic utveckla index för hållbar centrumutveckling och kvalitet med ambition att skapa en nationell standard.
Spacescape har fått uppdrag att bistå med arbetet genom att ta fram indikatorer för gångvänlighet och cykelvänlighet. Arbetet innebar att utarbeta förslag på indikatorer, dokumentera metod och beräkningar samt genomföra analyser och beräkningar i några pilotstäders stadskärnor. Indikatorerna baseras på forskning om hållbar stadsutveckling och bygger på öppna data och GIS-analyser av servicetillgång, konnektivitet och kvalitet i gång- och cykelnätet.
Åkersbergas fysiska strukturbild är en planeringsstrategi för att utveckla en hållbar struktur för bebyggelse, gatunät och parkstruktur. Syftet är att samordna stadens planprogram, detaljplaner och projekt för att möjliggöra planering i den takt som krävs för Sverigeförhandlingen och samtidigt främja en sammanhängande och värdeskapande stadsutveckling.
Bakgrunden är bland annat kommunens mål att utvecklas till en modern småstad med en levande stadskärna till 2040, mot bakgrund av en förväntad befolkningsökning från 45 000 till 75 000 invånare. Arbetet inbegrep GIS-baserade analyser av befintlig stadsstruktur och tillgänglighet samt analyser av framtidsscenarier utifrån potential för stadskvaliteter, arbetsplatser och kommersiell service.
Arbetet innebar också en bred process med olika kompetenser inom kommunen för att förankra förslag och säkerställa en integrerad utveckling. Slutsatserna lyfter bland annat fram behovet av att fokusera förtätningen till centrala områden och spårstationer samt att bevara grönytor för att främja en sammanhängande och mångfunktionell stadsmiljö.
På uppdrag av Hyresgästföreningen har Spacescape tillsammans med Evidens undersökt de ekonomiska, sociala och miljömässiga avtrycken för olika bebyggelsetyper. Sveriges byggda miljöer i städer delas in i fyra typer: kvartersstad, modernistisk stad, trädgårdsstad och villaområde. Dessa jämförs med varandra i sina anspråk på mark, investeringskostnader, kommunala driftkostnader, segregation, klimatavtryck, folkhälsa och transportkostnader.
Rapporten visar att villaområden har genomgående högst investerings- och driftkostnad ur ett kommunalt perspektiv. De har störst klimatpåverkan, är mest bilberoende, kräver högst kostnader för kollektivtrafik och tar överlägset upp mest skogs- och jordbruksmark. Betyder det att vi måste välja bort småhusdrömmen när vi i allt högre utsträckning samlas i städer?
I rapportens avslutande del beskrivs fördelarna med trädgårdsstaden som den ursprungligen var tänkt, en blandad bebyggelse med småhus, radhus och låga flerbostadshus som möter önskningar om både marknära boende och gröna kvaliteter och samtidigt erbjuder närhet till stadens målpunkter.
Rapporten beskriver också vilka verktyg planeringen kan använda för att skapa större mångfald i bostadsbeståndet och samtidigt skapa en livskraftig stad och hållbar stadsutveckling.
På uppdrag av HSB har Spacescape studerat och tagit fram ny användbar kunskap om hälsosamma stadsdelar och bomiljöer. Rapporten syftar till att visa mer eller mindre hälsosamma stadsdelar i svenska städer samt hur stadsplanering och bostadsbyggande kan bidra till mer fysisk aktivitet och bättre hälsa.
Med hjälp av en evidensbaserad analys av lägets och stadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet (Lancet-modellen) tillsammans med SMHI:s luftkvalitet-kartor har samtliga svenska stadsdelar analyserats.
De mest hälsosamma stadsdelarna i Sverige återfinns i täta, gröna, nära och kopplade stadsdelar som söder i Stockholm, Majorna i Göteborg och Möllevången i Malmö. Till modellen föreslås indikatorer som kan användas för analys av framtida stadsbyggnad och bostadsmiljöer.
Riksidrottsförbundet bedriver ett arbete för att öka kunskapen hos kommuner och andra aktörer om metoder och verktyg som kan bidra till goda förutsättningar för idrott och rörelse. En del av detta är att visa vilka möjligheter geografiska analyser erbjuder för att förstå hur tillgången till idrott varierar i en kommun eller region.
Spacescape har på uppdrag av riksidrottsförbundet och i samarbete med Göteborgs stad genomfört en studie som visar på ett antal analyser som sätter ljuset på den geografiska aspekten av tillgänglighet till idrott. Fokus ligger på tre typer av anläggningar: idrottshallar, ridhus och ishallar. Tillgången till dessa utifrån både avstånd, kapacitet och brist analyseras med hjälp av finskaliga geografiska data.
I utredningen studeras också samband mellan barns och ungas aktivitet inom idrottsföreningar, och olika geografiska aspekter, med särskilt fokus på tillgång till idrottsanläggningar. Avstånd till idrottsanläggning visar sig ha viss påverkan på hur aktiva barn och unga är. Samband med hushållens tillgång till bil finns också, liksom socioekonomiska variabler.
Som en inledande del av Nybro kommuns arbete med en ny översiktsplan har Spacescape genomfört en omvärldsanalys och två större workshoppar med representanter från hela kommunkoncernen för att tidigt få en samsyn kring översiktsplanens mål och inriktning.
För att förstå Nybros roll i regionen genomfördes flera jämförande analyser av kommunen i relation till andra liknande kommuner i Småland. Analyserna fokuserade på frågor relaterade till översiktsplanering och livsmiljö. Dessutom genomfördes en trendspaning där globala trender kopplades till Nybros kontext.
På workshopparna diskuterades först styrkor och svagheter i kommunen. För att fokusera diskussionerna på den fysiska miljön fick deltagarna beskriva möjligheter genom att skissa på karta. På workshop 2 diskuterades mål för den fysiska utvecklingen, och deltagarna bidrog också med framtidsscenarier genom att beskriva ett antal invånares liv i det framtida Nybro.
I maj 2024 blev Gamla stan i Stockholm en stadsmiljözon. Det innebar att begränsningar i biltrafikens framkomlighet infördes och att parkeringsplatser ersattes av vistelseytor på stadsdelens torg. Med hjälp av ett stort antal observatörer har Spacescape genomfört en omfattande före- och efterstudie av stadslivet i området. Mätningarna innefattade gångflöden på tretton gator och insamling av data kring hur länge, var, vilka och i vilken form människor vistades på tre torgytor under olika tider på dygnet, både vardag och helg.
I Gamla stan finns några av Stockholms mest välbefolkade gångstråk och räkningarna krävde påhittighet och smarta anpassningar av traditionella metoder. Bland annat testades en ny form av digital, GIS-baserad datainsamling som minskade efterarbetet avsevärt.
Projektet är politiskt viktigt och resultaten kommer att användas och spridas brett. Spacescape sammanställde en illustrativ presentation som kommunicerar resultatet med hjälp av bilder och diagram.
Rapporten Sjukvårdens rumsliga dimension i Skåne analyserar hälso- och sjukvårdens geografiska aspekter i regionen. Studien syftar till att tydligare integrera Region Skånes uppdrag inom hälso- och sjukvård med uppdraget för regionplanering.
Studien omfattar en kartläggning av vårdanläggningars lokalisering och analyser av invånarnas geografiska tillgänglighet till dessa anläggningar, särskilt med fokus på olika socioekonomiska grupper samt den regionala strukturplanen. Fördjupade analyser beskriver skillnader i restid med bil jämfört med kollektivtrafik. Arbetet genomfördes i nära samarbete med representanter från både Region Skånes regionplanering och hälso- och sjukvårdsuppdrag, och bidrog till en ökad förståelse mellan regionens olika uppdrag.
Analysresultatet visar att det finns regionala skillnader i tillgång till vård, och att vårdens lokalisering i hög grad följer hierarikin i regionplanen. Utvecklingsmöjligheter i att integrera hälso- och sjukvård identifierades, till exempel tydligare styrning av lokalisering, och bättre data för vårdens lokalisering samt resvanor till vård.
Botkyrka har under arbetet med en ny översiktsplan identifierat ett behov av mer kunskap om utbudet av social infrastruktur i kommunen. Social infrastruktur avser här samhällsfunktioner som samhällsservice, vård och omsorg som skapar ett socialt skyddsnät, men även funktioner som rekreation, lokala mötesplatser, kommersiell service, kultur och idrottsanläggningar.
Tillgång till social infrastruktur har analyserats genom att mäta avstånd till närmaste plats från kommunens alla bostadsadresser. Uppgifter om hur stor andel av invånarna som har olika typer av social infrastruktur inom gångavstånd har tagits fram, och områden med stor mångfald eller bristande utbud identifierades.
Tillgången analyserades också utifrån bland annat invånarnas levnadsvillkor, målpunkter för barn- och ungdomar, närrekreation, kommunövergripande mötesplatser samt upplevd otrygghet och osäkra trafikmiljöer. Analysen visar att invånarnas tillgång till social infrastruktur generellt är relativt god i Botkyrka, särskilt i anslutning till kommunens spårstationer och lokala centrum. Störst behov av utökat utbud bedöms finnas där det påverkar särskilt många och i områden som dessutom präglas av sämre levnadsvillkor i övrigt.
Utredningen visar också att upplevd otrygghet och osäkra trafikmiljöer skapar mentala barriärer som begränsar tillgängligheten till social infrastruktur för många invånare. På flera platser identifieras behov av stärkta samband, både i form av strukturella åtgärder men också i form av trygghetsåtgärder och trafiksäkerhetsåtgärder.
Bostäder och persontransporter utgör den största delen av hushållens utgifter samt en stor del av samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Energikris, klimatkris och ekonomisk kris tillsammans gör att hushåll och samhällsplanerare måste göra mer medvetna hållbara val.
Bostadsläget är ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten. Målet har varit att ta fram en webbplattform som gör det möjligt för bostadssökande att hitta stadsdelar i hela Sverige som har de kvaliteter där de vill bo, samtidigt som de kan se sin sina bostads- och transportkostnader samt sin vardagliga energianvändning och klimatpåverkan. Bostadsläget möjliggör också för samhällsplanerare att analysera effekterna av nya bostadsprojekt och planer. För att beräkna hushållens kostnader och miljöpåverkan har stora mängder finskaliga data sammanställts, producerats och analyserats statistiskt, däribland socioekonomiska variabler, lägeskvaliteter, bostadspriser och resvanedata. Förklarings- och beräkningsmodeller har tagits fram för att skatta värden på stadsdelsnivå för hela Sveriges geografi. Ingångsvärden och nyckeltal möjliggör för en kontinuerligt uppdaterad analysmodell.
En betaversion av Bostadsläget finns idag i Stockholm, Göteborg och Uppsala men en rikstäckande plattform är under framtagande.
