Under 2009 inleddes arbetet med en ny detaljplan för Slussen där Spacescape var stadens konsult ansvarig för stadsliv och gångtrafik. Observationer genomfördes av gamla Slussen och flera gångflödesprognoser togs fram. Förutom Nobel Center, som 2020 beslutades placeras på Slussen, har flera gestaltningsbeslut tagits sedan detaljplanen vilka påverkar stadsliv och gångflöden på Slussen. Därför har Nobelstiftelsen och fastighetsägaren Atrium Ljungberg givit Spacescape i uppdrag att uppdatera gångflödesprognos och stadslivsanalyser för Slussen, för att ge underlag till fortsatt arkitektarbete och platsutveckling.
Gångflödesprognosen har gjorts i fyra steg: 1) Resealstring – från var kommer flödena och hur stora är de, 2) Resval – hur stora är flödena mellan olika start- och målpunker, 3) Ruttval – vilken väg i gångnätet väljs, 4) Flödesprognos – hur stora blir flödena på de olika segmentet i gångnätet.
Slussen är och kommer bli en av de mest komplexa platserna och stadsrummen i Norra Europa. Här finns stora möjligheter att göra forskning som kan bidra till kunskap om hur städer och stadsmiljöer och arkitektur fungerar.
I Drottninghög pågår ett förtätnings- och utvecklingsarbete under namnet DrottningH. Somliga detaljplaner är redan realiserade medan andra bara är i ett strukturplaneskede. Som underlag för att hantera utmaningar kring trafik och trygghet har Spacescape genomfört en flödesprognos i området.
Prognoser för flöden av gående, cyklister och bilister togs fram dels för ett mer närstående scenario, dels ett hypotetiskt och mer avlägset framtida läge. Det senare skedet innebar stora osäkerheter och laborationer med olika alternativ för både byggnation och gatunät genomfördes. Med platsbesök och prognosen som grund analyserades även trygghet och sammantaget ledde arbetet fram till en rad rekommendationer i både stor och liten skala. En utmaning i projektet var att anpassa Spacescapes gångflödesmodell till ett modernistiskt planerat område som innebär andra typer av flöden och vägval än i en traditionell rutnätsstad, vilket modellen främst testats på tidigare. Resultatet är utökade kunskaper kring vad som driver och hindrar gång- och cykelflöden.
På uppdrag av Malmö stad har Fosies brister och behov identifierats med hjälp av tio fokusträffar, närmare 400 svarande i en webbdialog med boende, arbetande och besökare samt observationer och analyser av utformning och användning.
När boende och besökare fick chansen att tycka till om Fosie var nästan samtliga synpunkter förbättringsförslag, och mer än hälften av de utpekade platserna handlade om farlig trafik. Munkhättegatan och Eriksfältsgatans fysiska och visuella motortrafikdominans leder till höga hastigheter och en oattraktiv miljö för alla andra transport- och aktivitetsformer. Det andra tydliga dialogresultatet var önskemålet om mer yta för cykeln på huvudgatorna och ökad täthet av övergångsställen.
De breda körfälten längs gatusträckningarna innebär en stor potential att omvandla gatorna, både temporärt och permanent, vilket tillsammans med värdeskapande förtätning och platsutveckling kan bidra till att öka attraktiviteten och tryggheten i centrumen i Nydala, Hermodsdal, Lindängen och Söderkulla.
Inom ramen för arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan har Uppsala kommun tagit fram olika framtidsscenarier baserat på rådande trender inom bland annat boendepreferenser och näringsliv. Spacescape har i nära samarbete med beställaren utvecklad GIS-baserade strukturbilder för tre scenarier, samt analyserat konsekvenserna av dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Spacescape har också tagit fram illustrationer och referensbilder.
GIS-modeller togs fram där antalet bostäder och arbetsplatser, samt mängden exploaterad mark, beräknas med hjälp av olika nyckeltal och bebyggelsetyper. Modellerna är dynamiska vilket möjliggör att omedelbart beräkna hur utfallet förändras när bebyggelsens utbredning eller typ förändras.
Spacescape analyserade de fysiska konsekvenserna av de olika strukturerna med hjälp av ett antal indikatorer som bland annat beskriver förändring i täthet, servicetilllgång samt vilken typ av mark som exploateras. Data för bostäder och arbetsplatser i de olika scenarierna har också använts som underlag för trafikanalyser samt kostnader för VA-utbyggnad.
Spacescape har på uppdrag av Upplands-Bro kommun tagit fram en förstudie för Kungsängen centrum. Syftet med förstudien är att beskriva hur Kungsängen på stukturnivå kan utvecklas på lång sikt. I rapporten redovisas dispositionen av möjlig ny bebyggelse, infartsparkering, nya kopplingar och offentliga rum samt en utökad bussterminal. Förstudien behandlar en övergripande nivå och beskriver ej byggnaders och offentliga rums gestaltning. Genom att ta fram olika alternativ för Kungsängen centrum och Kungsängens bussterminal studeras och utvärderas olika utvecklingsmöjligheter, vilka kan finnas med som underlag i kommunens fortsatta planeringsprocesser för Kungsängen. Förslagen har tagits fram i ett tätt samarbete med kommunens projektgrupp.
På uppdrag av Malmö stad, genom Fastighets- och gatukontoret, har Spacescape genomfört en behovskartläggning inom förstudiearbetet för Södra Förstadsgatan. I uppdraget ingick att kartlägga vistelse och tillgänglighet gällande oskyddade trafikanter i allmänhet, med särskilt fokus på personer med funktionsvariationer, barn samt äldre människor.
I uppdraget ingick även att göra en generell kartläggning om boendes, näringsidkare och besökares upplevelser av Södra Förstadsgatan och Rådmansvången samt kvaliteter och brister som enligt användarna finns på platsen. Resultatet från dialogen med fokusgrupper och boende visade att det längs Södra Förstadsgatan finns stora problem med trafiksäkerhet, främst i två korsningspunkter, och brist på trivsamma platser och grönska.
Framkomligheten på trottoarer är begränsad på grund av felparkerade cyklar, elsparkcyklar och gatupratare. Kontinuerliga ledstråk och breda utfasningar i kanstenen vid övergångsställen saknas också. I Rådsmansvången som helhet upplevs behov av gatanökad trafiksäkerhet och brist på platser för vistelse för olika åldersgrupper.
Med distansarbetet under covidpandemin förändrades städerna: stadsdelar med många arbetsplatser tömdes på folk när människor stannade hemma i stället för att resa till arbetet. Det rubbade stadslivets själva essens – koncentrationen av människor minskade i vissa lägen och ökade i andra. Denna studie beskriver den här förändring med hjälp av finskaliga data över var olika yrkesgrupper bor och arbetar. Förändringar av befolkningen dagtid före och under pandemin jämförs med förändringar i omsättning för restauranger och gångflöden. Studien visar att områden med en viss boendetäthet och hög socioekonomi har fått en ökad koncentration av befolkningen dagtid som i vissa fall även påverkat restaurangers omsättning. Glesa villaområden har påverkats i liten grad, medan områden med stor koncentration av arbetsplatser och samtidigt få bostäder har fått en lägre befolkningskoncentration. Genom att modellera upp scenarier för olika grader av distansarbete studeras hur olika stadsdelar skulle kunna påverkas av fortsatt distansarbete.
Inom Uppsala kommun är efterfrågan på olika former av marknära bostäder stor. Samtidigt finns det ett behov av att veta om bostadsproduktionen svarar upp mot efterfrågan på marknära boende. Syftet med projektet ”Yteffektiva marknära bostäder” var att undersöka vilka läges- och bostadskvaliteter som efterfrågas bland dem som söker en marknära bostad inom framför allt den del av Uppsala tätort som förväntas växa mest och i vilken grad som denna efterfrågan går att kombinera med stadens mål om ett yteffektivt, sammanhållet och socialt integrerande stadsbyggande. Resultatet av undersökningen visade bland annat på att många uppsalabor förefaller vilja bo i småhus inom nära avstånd från stadens utbud. Samtidigt visade sig tomtstorlek vara av underordnad betydelse i förhållande till läge. I projektet redovisas också exempel på lägen där fler yteffektiva marknära bostäder vore lämpliga.
Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.
Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.
Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.
Spacescape har på uppdrag av Jönköpings kommun genomfört en hållbarhetsbedömning av samrådsversionen till den fördjupade översiktsplanen ”Utbyggnadsstrategi 200 000 invånare etapp 1”. Syftet med hållbarhetsbedömningen har varit att medverka till att sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter integreras i planen för att främja hållbar utveckling. Hållbarhetsbedömningen har inkluderat de formella krav miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ställs enligt miljöbalken. Tematiskt har hållbarhetsbedömingen delats upp i, ”Klimatpåverkan och resurshushållning”, ”Klimatanpassning”, ”Naturmiljö och grönstruktur”, ”Kulturmiljö och landskap”, ”Hälsa och livskvalitet”, ”Jämlikhet och social integration” och ”Samhällsekonomi och arbetsmarknad”. I arbetet med planförslaget har Spacescape även bidragit till att kontinuerligt utvärdera planer med hjälp av både utbyggnadsanalyser och stadsbyggnadsanalyserför att kvalitetssäkra att planen uppnår vissa uppsatta kriterier som exempelvis tillgång på grönyta och tillgänglig täthet av boende och arbetande inom gångavstånd.
