Stadsliv på hemmaplan

Publicerad den

Med distansarbetet under covidpandemin förändrades städerna: stadsdelar med många arbetsplatser tömdes på folk när människor stannade hemma i stället för att resa till arbetet. Det rubbade stadslivets själva essens – koncentrationen av människor minskade i vissa lägen och ökade i andra. Denna studie beskriver den här förändring med hjälp av finskaliga data över var olika yrkesgrupper bor och arbetar. Förändringar av befolkningen dagtid före och under pandemin jämförs med förändringar i omsättning för restauranger och gångflöden. Studien visar att områden med en viss boendetäthet och hög socioekonomi har fått en ökad koncentration av befolkningen dagtid som i vissa fall även påverkat restaurangers omsättning. Glesa villaområden har påverkats i liten grad, medan områden med stor koncentration av arbetsplatser och samtidigt få bostäder har fått en lägre befolkningskoncentration. Genom att modellera upp scenarier för olika grader av distansarbete studeras hur olika stadsdelar skulle kunna påverkas av fortsatt distansarbete.

Yteffektiva marknära bostäder

Publicerad den

Inom Uppsala kommun är efterfrågan på olika former av marknära bostäder stor. Samtidigt finns det ett behov av att veta om bostadsproduktionen svarar upp mot efterfrågan på marknära boende. Syftet med projektet ”Yteffektiva marknära bostäder” var att undersöka vilka läges- och bostadskvaliteter som efterfrågas bland dem som söker en marknära bostad inom framför allt den del av Uppsala tätort som förväntas växa mest och i vilken grad som denna efterfrågan går att kombinera med stadens mål om ett yteffektivt, sammanhållet och socialt integrerande stadsbyggande. Resultatet av undersökningen visade bland annat på att många uppsalabor förefaller vilja bo i småhus inom nära avstånd från stadens utbud. Samtidigt visade sig tomtstorlek vara av underordnad betydelse i förhållande till läge. I projektet redovisas också exempel på lägen där fler yteffektiva marknära bostäder vore lämpliga.

Holmbergsparken utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.

Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.

Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.

Hållbarhetsbedömning i Jönköping

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Jönköpings kommun genomfört en hållbarhetsbedömning av samrådsversionen till den fördjupade översiktsplanen ”Utbyggnadsstrategi 200 000 invånare etapp 1”. Syftet med hållbarhetsbedömningen har varit att medverka till att sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter integreras i planen för att främja hållbar utveckling. Hållbarhetsbedömningen har inkluderat de formella krav miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ställs enligt miljöbalken. Tematiskt har hållbarhetsbedömingen delats upp i, ”Klimatpåverkan och resurshushållning”, ”Klimatanpassning”, ”Naturmiljö och grönstruktur”, ”Kulturmiljö och landskap”, ”Hälsa och livskvalitet”, ”Jämlikhet och social integration” och ”Samhällsekonomi och arbetsmarknad”. I arbetet med planförslaget har Spacescape även bidragit till att kontinuerligt utvärdera planer med hjälp av både utbyggnadsanalyser och stadsbyggnadsanalyserför att kvalitetssäkra att planen uppnår vissa uppsatta kriterier som exempelvis tillgång på grönyta och tillgänglig täthet av boende och arbetande inom gångavstånd.

Utbyggnadsanalys Eskilstuna

Publicerad den

I samband med revideringen av kommunens översiktsplan genomförde Spacescape en analys av planens utbyggnadspotential. Det främsta syftet var att svara på om planen rymmer tillräckligt med bostäder. Analysen genomfördes parallellt med revideringen av översiktsplanen och fungerade också som ett verktyg för att identifiera oklarheter och konflikter i planens strategier och ställningstaganden.

Utbyggnadsanalysen genomfördes med Spacescapes utbyggnadsmodell, en GIS-baserad modell som baserat på drivkrafter och begränsningar för utbyggnad modellerar byggbar mark. Drivkrafter och begränsningar identifierades genom samrådsversionen av planen samt i workshops och diskussioner med tjänstepersoner. Dessa diskussioner bidrog också till att utveckla och tydliggöra översiktsplanen.

Analysen visar att kommunen med råge rymmer de bostäder planen tar höjd för. Resultatet visar att det finns ett tydligt behov av att prioritera lägen för utbyggnad för att i första hand bygga i lägen som bäst uppfyller kommunens mål om bland annat mer hållbara transporter och bättre stadsmiljö.

Stadsrumsanalys Fröslunda, Råbergstorp, Lagersberg

Publicerad den

Eskilstuna kommun vill i projektet Stadsläkning bidra till ökad livskvalitet genom attraktiva, hållbara stadsdelar. Inom stadsläkningsprojektet ingår Utvecklingsplan för Fröslunda, Råbergstorp och Lagersberg, som föreslår en förändrad struktur i södra Eskilstuna med 3800 nya bostäder och 1750 nya arbetstillfällen.
Spacescape har analyserats planens möjligheter att bidra till stadsläkningsprojektets mål om att skapa en integrerad stadsdel med god servicetillgång. Analyserna har genomförts med hjälp av GIS-analyser av bland annat täthet, stråk och korsningstäthet.
Analysen resulterar i en karta med lägen för lokaler och identifierar behovet av att tydliggare gestalta ett centralt grönområden som en grön mötesplats. Analysen visar också på en målkonflikt mellan snabb kollektivtrafik längs huvudstråket, och gående och cyklisters upplevelse längs samma stråk. Genom att prioritera kollektivtrafiken högt riskerar man att missa möjligheter till en integrerad stadsdel med god servicetillgång.

Service och mötesplatser i Uppsala

Publicerad den

Tillsammans med Uppsala kommun och med finansiering från Delegationen mot segregation har Spacescape utvecklat metoder för att analysera skillnader i tillgång till service samt potential för möten mellan olika grupper i staden.
Metoderna är GIS-baserade och bygger på finskaliga data om befolkningen, upplåtelseformer och serviceverksamheter. Genom att kombinera analyser av tillgång till olika typer av vardagsservice med analyser av befolkningstäthet identifierades lägen där ett tillskott av service skulle kunna nå många människor som idag har dålig tillgång till service. Metoden kan användas som ett underlag för planering av samhällsservice i översiktsplanering, och kan också utgöra ett underlag för områdesplanering och detaljplanering. I studien utvecklades också en metod för att bedöma potential för att människor från olika grupper använder samma platser. Grupper definieras här utifrån vilken upplåtelseform personerna bor i. Som exempel analyserades blandningspotential för lekplatser. Metoden kan användas för att lokalisera nya lekplatser eller andra typer av serviceverksamheter.

Sturehöjden Utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för parken Sturehöjden med syftet att undersöka hur den bättre kan kopplas till omgivande stadsdelar, ett lokalt centrum, närliggande skola och staden i stort.

Parken har idag en begränsad användning och ligger omgiven av vägar och gator som upplevs som barriärer. Det saknas kvalitativa vistelseplatser och parken upplevs som otrygg.

Utifrån en gedigen rumslig analys identifieras Sturehöjdens kvaliteter, utmaningar och potential och koncept för fem olika platser föreslås. I utvecklings-PM identifieras utbyggnadsetapper för parken i både temporär och permanent form där en allaktivitetsyta samt mindre tillskott i parken föreslås som ett första steg för att koppla samman skolan och parken samt minska Sturegatans barriäreffekt. Eventuell bebyggelse föreslås i två lägen som stärker de offentliga rummen och skapar informell övervakning mot parken. På längre sikt identifieras ombyggnad av den större Skogstorpsvägen till stadsgata som viktig för att knyta Sturehöjden närmare staden och göra den till en stadspark för alla.

SVA Centralstationsområdet

Publicerad den

Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.

Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.

Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.

Väsby stationsområde

Publicerad den

Kring Upplands Väsbys station pågår två omfattande detaljplaner, Östra Runby med Väsby Stationsområde och Optimus. Tillsammans med andra pågående projekt planeras för cirka 5 700 bostäder och 2 000 arbetsplatser i Väsby stationsområde till år 2040.

Den planerade utvecklingen analyserades utifrån olika stadsbyggnads- och stadslivsperspektiv för att ge underlag för den fortsatta planeringen. Utredningen innefattade analyser och prognoser inom täthet, funktionsblandning, gång- och gatunätets struktur, gång-, och cykelflöden, servicebehov, servicelägen och levande stadsmiljöer.

Slutsatser och rekommendationer handlade bland annat om vilka stråk och platser som behöver utformas för stora flöden eller som mångfunktionella gaturum med plats för flera olika färdmedel samt hur innehåll och utformning kan bidra till att förbättra servicelägen och skapa levande stadsmiljöer på olika platser i området.