I maj 2024 blev Gamla stan i Stockholm en stadsmiljözon. Det innebar att begränsningar i biltrafikens framkomlighet infördes och att parkeringsplatser ersattes av vistelseytor på stadsdelens torg. Inför förändringarna genomförde Spacescape med hjälp av ett antal observatörer en omfattande stadslivsstudie i området. Mätningarna innefattade gångflöden på tio gator och insamling av data kring hur länge, var, vilka och i vilken form människor vistades på tre torgytor under olika tider på dygnet, både vardag och helg.
I Gamla stan finns några av Stockholms mest välbefolkade gångstråk och räkningarna krävde påhittighet och smarta anpassningar av traditionella metoder. Bland annat testades en ny form av digital, GIS-baserad datainsamling som avsevärt minskade efterarbetet.
Rapporten Sjukvårdens rumsliga dimension i Skåne analyserar hälso- och sjukvårdens geografiska aspekter i regionen. Studien syftar till att tydligare integrera Region Skånes uppdrag inom hälso- och sjukvård med uppdraget för regionplanering.
Studien omfattar en kartläggning av vårdanläggningars lokalisering och analyser av invånarnas geografiska tillgänglighet till dessa anläggningar, särskilt med fokus på olika socioekonomiska grupper samt den regionala strukturplanen. Fördjupade analyser beskriver skillnader i restid med bil jämfört med kollektivtrafik. Arbetet genomfördes i nära samarbete med representanter från både Region Skånes regionplanering och hälso- och sjukvårdsuppdrag, och bidrog till en ökad förståelse mellan regionens olika uppdrag.
Analysresultatet visar att det finns regionala skillnader i tillgång till vård, och att vårdens lokalisering i hög grad följer hierarikin i regionplanen. Utvecklingsmöjligheter i att integrera hälso- och sjukvård identifierades, till exempel tydligare styrning av lokalisering, och bättre data för vårdens lokalisering samt resvanor till vård.
Botkyrka har under arbetet med en ny översiktsplan identifierat ett behov av mer kunskap om utbudet av social infrastruktur i kommunen. Social infrastruktur avser här samhällsfunktioner som samhällsservice, vård och omsorg som skapar ett socialt skyddsnät, men även funktioner som rekreation, lokala mötesplatser, kommersiell service, kultur och idrottsanläggningar.
Tillgång till social infrastruktur har analyserats genom att mäta avstånd till närmaste plats från kommunens alla bostadsadresser. Uppgifter om hur stor andel av invånarna som har olika typer av social infrastruktur inom gångavstånd har tagits fram, och områden med stor mångfald eller bristande utbud identifierades.
Tillgången analyserades också utifrån bland annat invånarnas levnadsvillkor, målpunkter för barn- och ungdomar, närrekreation, kommunövergripande mötesplatser samt upplevd otrygghet och osäkra trafikmiljöer. Analysen visar att invånarnas tillgång till social infrastruktur generellt är relativt god i Botkyrka, särskilt i anslutning till kommunens spårstationer och lokala centrum. Störst behov av utökat utbud bedöms finnas där det påverkar särskilt många och i områden som dessutom präglas av sämre levnadsvillkor i övrigt.
Utredningen visar också att upplevd otrygghet och osäkra trafikmiljöer skapar mentala barriärer som begränsar tillgängligheten till social infrastruktur för många invånare. På flera platser identifieras behov av stärkta samband, både i form av strukturella åtgärder men också i form av trygghetsåtgärder och trafiksäkerhetsåtgärder.
Bostäder och persontransporter utgör den största delen av hushållens utgifter samt en stor del av samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Energikris, klimatkris och ekonomisk kris tillsammans gör att hushåll och samhällsplanerare måste göra mer medvetna hållbara val.
Bostadsläget är ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten. Målet har varit att ta fram en webbplattform som gör det möjligt för bostadssökande att hitta stadsdelar i hela Sverige som har de kvaliteter där de vill bo, samtidigt som de kan se sin sina bostads- och transportkostnader samt sin vardagliga energianvändning och klimatpåverkan. Bostadsläget möjliggör också för samhällsplanerare att analysera effekterna av nya bostadsprojekt och planer. För att beräkna hushållens kostnader och miljöpåverkan har stora mängder finskaliga data sammanställts, producerats och analyserats statistiskt, däribland socioekonomiska variabler, lägeskvaliteter, bostadspriser och resvanedata. Förklarings- och beräkningsmodeller har tagits fram för att skatta värden på stadsdelsnivå för hela Sveriges geografi. Ingångsvärden och nyckeltal möjliggör för en kontinuerligt uppdaterad analysmodell.
En betaversion av Bostadsläget finns idag i Stockholm, Göteborg och Uppsala men en rikstäckande plattform är under framtagande.
Handelskammaren har påbörjat ett arbete med att studera och lyfta frågan om Stockholms ”wasted spaces”, alltså ytor inne och ute som av olika anledningar står oanvända, men som har potential att bli del av en levande stad. Spacescape har bidragit med analyser, goda exempel och förslag som belyser var dessa ytor finns och hur de kan utvecklas för verksamheter och stadsliv. Frågan om stadens bortglömda platser är intressant både för allmänheten samt för stadsutvecklingspolitiken och samhällsbyggnadsbranschen.
Spacescape har tagit fram analyser och exempel med syfte att titta på hur vi potentiellt skulle kunna använda gaturum, tak, broar och det vattennära läget på nya sätt. Bland annat har vi med hjälp av satellitdata tagit fram arean längs med solklädda fasader, identifierat lägen för nya och utvecklingsbara kajer, och identifierat platta tak lämpliga för grönska respektive lutande tak lämpliga för solceller.
I konkurrensen om kompetens, investeringar och företagsetableringar är attraktiva stadsmiljöer idag hårdvaluta, och att skapa fler gång- och vistelsevänliga miljöer och bättre nyttja platser i närheten av grönska och vatten har en stor värdeskapande effekt.
Tillgång och närhet till en mångfald av idrottsanläggningar har betydelse för såväl människors välbefinnande som hälsa och möjlighet till en meningsfull fritid. Mot bakgrund av detta och i samband med Eskilstunas lokalförsörjningsplan och behovet av att integrera lokalbehovet för nya idrottsanläggningar i den kontinuerliga översiktsplaneringen har Spacescape genomfört en studie som kartlägger hur tillgången till idrott inom Eskilstuna kommun varierar och var det finns behov av fler idrottsanläggningar, både idag och med översiktsplanen utbyggd fram till 2035.
Studien har vidare lett till förslag på riktlinjer för tillgång till olika typer av idrottslokaler inom kommunen.
I studien har fyra typer av tillgångsanalyser använts: närhet till idrottsanläggning, närhet till mångfald av idrottsanläggning, besökstryck på idrottsanläggning samt idrottsanläggningarnas tillgång till kollektivtrafik.
Under 2009 inleddes arbetet med en ny detaljplan för Slussen där Spacescape var stadens konsult ansvarig för stadsliv och gångtrafik. Observationer genomfördes av gamla Slussen och flera gångflödesprognoser togs fram. Förutom Nobel Center, som 2020 beslutades placeras på Slussen, har flera gestaltningsbeslut tagits sedan detaljplanen vilka påverkar stadsliv och gångflöden på Slussen. Därför har Nobelstiftelsen och fastighetsägaren Atrium Ljungberg givit Spacescape i uppdrag att uppdatera gångflödesprognos och stadslivsanalyser för Slussen, för att ge underlag till fortsatt arkitektarbete och platsutveckling.
Gångflödesprognosen har gjorts i fyra steg: 1) Resealstring – från var kommer flödena och hur stora är de, 2) Resval – hur stora är flödena mellan olika start- och målpunker, 3) Ruttval – vilken väg i gångnätet väljs, 4) Flödesprognos – hur stora blir flödena på de olika segmentet i gångnätet.
Slussen är och kommer bli en av de mest komplexa platserna och stadsrummen i Norra Europa. Här finns stora möjligheter att göra forskning som kan bidra till kunskap om hur städer och stadsmiljöer och arkitektur fungerar.
I Drottninghög pågår ett förtätnings- och utvecklingsarbete under namnet DrottningH. Somliga detaljplaner är redan realiserade medan andra bara är i ett strukturplaneskede. Som underlag för att hantera utmaningar kring trafik och trygghet har Spacescape genomfört en flödesprognos i området.
Prognoser för flöden av gående, cyklister och bilister togs fram dels för ett mer närstående scenario, dels ett hypotetiskt och mer avlägset framtida läge. Det senare skedet innebar stora osäkerheter och laborationer med olika alternativ för både byggnation och gatunät genomfördes. Med platsbesök och prognosen som grund analyserades även trygghet och sammantaget ledde arbetet fram till en rad rekommendationer i både stor och liten skala. En utmaning i projektet var att anpassa Spacescapes gångflödesmodell till ett modernistiskt planerat område som innebär andra typer av flöden och vägval än i en traditionell rutnätsstad, vilket modellen främst testats på tidigare. Resultatet är utökade kunskaper kring vad som driver och hindrar gång- och cykelflöden.
På uppdrag av Malmö stad har Fosies brister och behov identifierats med hjälp av tio fokusträffar, närmare 400 svarande i en webbdialog med boende, arbetande och besökare samt observationer och analyser av utformning och användning.
När boende och besökare fick chansen att tycka till om Fosie var nästan samtliga synpunkter förbättringsförslag, och mer än hälften av de utpekade platserna handlade om farlig trafik. Munkhättegatan och Eriksfältsgatans fysiska och visuella motortrafikdominans leder till höga hastigheter och en oattraktiv miljö för alla andra transport- och aktivitetsformer. Det andra tydliga dialogresultatet var önskemålet om mer yta för cykeln på huvudgatorna och ökad täthet av övergångsställen.
De breda körfälten längs gatusträckningarna innebär en stor potential att omvandla gatorna, både temporärt och permanent, vilket tillsammans med värdeskapande förtätning och platsutveckling kan bidra till att öka attraktiviteten och tryggheten i centrumen i Nydala, Hermodsdal, Lindängen och Söderkulla.
Inom ramen för arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan har Uppsala kommun tagit fram olika framtidsscenarier baserat på rådande trender inom bland annat boendepreferenser och näringsliv. Spacescape har i nära samarbete med beställaren utvecklad GIS-baserade strukturbilder för tre scenarier, samt analyserat konsekvenserna av dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Spacescape har också tagit fram illustrationer och referensbilder.
GIS-modeller togs fram där antalet bostäder och arbetsplatser, samt mängden exploaterad mark, beräknas med hjälp av olika nyckeltal och bebyggelsetyper. Modellerna är dynamiska vilket möjliggör att omedelbart beräkna hur utfallet förändras när bebyggelsens utbredning eller typ förändras.
Spacescape analyserade de fysiska konsekvenserna av de olika strukturerna med hjälp av ett antal indikatorer som bland annat beskriver förändring i täthet, servicetilllgång samt vilken typ av mark som exploateras. Data för bostäder och arbetsplatser i de olika scenarierna har också använts som underlag för trafikanalyser samt kostnader för VA-utbyggnad.
