Mellanstadens utbyggnadspotential

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Göteborgs stad studerat utbyggnadsförutsättningarna i Göteborgs mellanstad.

Bostadsbyggandet är en politiskt prioriterad fråga i Göteborg. En växande stad är inte bara viktig för att ge fler möjligheten att bosätta sig i Göteborg, utan också för hela stadens och regionens konkurrenskraft. Det politiska målet för bostadsbyggande är satt till 2 500 bostäder per år. En inriktning som prövas i den nuvarande utbyggnadsplaneringen är att bygga 1 500 av dessa i mellanstaden.
I den här rapporten har utbyggnadspotentialen för mellanstaden analyserats och illustrerats i text, kartor och statistik. Syftet är att rapportens resultat ska bidra till att konkretisera utbyggnadspotentialen och fungera som referens till den fortsatta diskussionen om stadens utveckling.

Som metod har Spacescapes gis-baserade utbyggnadsmodell använts. Analysmodellen beskriver såväl drivkrafter och begränsningar för utbyggnad. Potentiell byggbar markyta och bostadsvolym har sedan summerats med hjälp av de två utbyggnadsscenarierna låg och hög. Spannet mellan dessa visar på ett sannolikt utbyggnadsspann. Utbyggnadsscenarierna ger möjligheten att jämföra effekterna av ett svagt politiskt ledarskap och en svag ekonomisk utveckling (utbyggnadsscenario låg), gentemot ett starkt politiskt ledarskap och en stark ekonomisk utveckling (utbyggnadsscenario hög).
I analysmodelen har enbart byggbara markytor motsvarande ett stadskvarter eller större tagits med. Utbyggnad kan vid sidan av detta givetvis ske genom tillbyggnad eller påbyggnad på befintliga hus. Den totala volymen av sådan utbyggnad har däremot inte bedömts ha någon större betydelse för den totala utbyggnadspotentialen i mellanstaden.
En tätare stad kan i balans med ett gång- och cykelvänligt gatunät och god parktillgång på ett avgörande sätt öka förutsättningarna för hållbar stadsutveckling. Det finns idag en bred enighet inom transport- och stadsbyggnadsforskningen om täthetens betydelse för att tillskapa såväl stadskvalitet som ett minskat beroende av motoriserade transporter.
I mellanstaden är tätheten idag mycket liten. I relation till de gränsvärden som UN-habitat publicerat befinner sig mellanstaden på en nivå som ger små förutsättningar för en gång- och cykelvänlig stad (UN-habitat 2012).
I utbyggnadsscenario låg är det i princip bara på mark nära knutpunkter som mellanstaden växer. Detta innebär totalt sett en mycket liten utbyggnadspotential och inte heller betydande effekter på mellanstadens förutsättningar för hållbar stadsutveckling.
I utbyggnadsscenario hög växer flera stråk och områden fram vid sidan av knutpunkterna. Dessa skapar totalt sett en utbyggnadsvolym i mellanstaden som motsvarar utbyggnadspotentialen i hela centrala Göteborg, inkluderat centrala älvstaden. Vad som framför allt skapar denna betydande utbyggnadspotential i mellanstaden är den stora mängden byggbara markytor med mer måttliga drivkrafter som inte förutsätts byggas ut i utbyggnadsscenario låg.
Med utbyggnadsscenario hög, ökar tätheten i allmänhet och nära knutpunkterna i synnerhet. Utbyggnadspotentialen kring Backaplan innebär att knutpunkten införlivas i en utvidgad tät stadskärna, samtidigt som knutpunkterna i den yttre mellanstaden får en täthet lokalt som motsvarar stora delar av centrala Göteborg.
I och med att närheten till knutpunkter är det enda som skapar mycket stora drivkrafter i mellanstaden och att denna mark utgör en mycket liten del av den byggbara marken är mark med mycket stora drivkrafter starkt begränsad i mellanstaden. Den stora utmaningen för utbyggnadsplaneringen och för att följa översiktsplanens intentioner förefaller därmed vara att både bygga tätt där det är möjligt inom gångavstånd från knutpunkerna men också på mark med måttliga drivkrafter där begränsningarna är små. I annat fall riskerar Göteborg att bli en glesare stad då en större del av byggandet kommer ske i mer perifera lägen, vilket leder till längre avstånd – såväl till service som människor emellan.

Läs mer om projektet här