Plats:  Konstakademien, Fredsgatan 12 i Stockholm.

Tid: Mingel med dryck från 17.30. Föreläsningen börjar kl.18:00.

Frågan om lämplig hastighet inom tätbebyggt område har förändrats i takt med trafikplaneringens ideal. Efterkrigstidens bilorienterade planering etablerade 50 km/h som bashastighet i tätort. Därefter anpassades regleringen stegvis till gående och cyklister genom bland annat gångfartsområden och cykelgator, och senare till Nollvisionen och trafiksäkerhetsforskningen, där 30 km/h har gått från undantag till norm. Nu pågår ett fjärde skifte där gatan alltmer ses som livsmiljö och offentlig plats. I denna utveckling blir även 10 och 20 km/h relevanta nivåer för gator där vistelse, lek, gång, cykel och lokalt stadsliv väger tyngre än biltrafikens framkomlighet.

Internationellt har utvecklingen gått snabbare än i Sverige. Wales har beslutat om 20 mph, Spanien har infört ett differentierat system med 20 och 30 km/h, och Grekland är på väg mot 30 km/h som ny bashastighet i tätort. I Irland och Österrike har statliga riktlinjer och lagstiftning ändrats i samma riktning, ofta med stort ansvar för kommunerna. Samtidigt har städer som Paris, Amsterdam, Bilbao, Grenoble och Bryssel infört stadstäckande 30-zoner, medan tyska kommuner gemensamt har i kampanjen Tempo 30 fått större kommunal rådighet. Parallellt börjar 10 och 20 km/h normaliseras i internationella handböcker och på europeiska gator där människor vistas, trafikslag blandas och platskvaliteten är stark.

Analysen av svensk hastighetsreglering visar att genomslaget är ojämnt och begränsat. Trots att 30 km/h länge har rekommenderats där gående och cyklister blandas med motortrafik utgör 30-gatorna bara omkring en tredjedel av gatunätet i svenska tätorter. Skillnaderna mellan kommuner är stora: i vissa tätorter dominerar 30 km/h, medan andra i stort sett har behållit 50 km/h. Sammanhållna 30-zoner, som blivit vanliga i flera europeiska städer, förekommer knappt i Sverige. Dessutom har 30 km/h främst fått genomslag på villagator, medan tätare stadsmiljöer ofta fortsatt har högre hastighetsgränser.

Samtidigt har den svenska planeringspraktiken utvecklats snabbare än regelverket. Kommuner bygger och omvandlar allt oftare gator för gång, cykel, grönska, vistelse, lek och lokalt stadsliv, men saknar ett enkelt och tydligt sätt att hastighetsreglera dessa miljöer. Gångfartsområden och cykelgator är specialregleringar med särskilda villkor och otydlig hastighetsangivelse. De fungerar inte som fullvärdiga alternativ till ordinarie hastighetsgränser på 10 och 20 km/h.

Mot denna bakgrund föreslår rapporten en svensk 10-20-30-reform. Reformen bör först fullborda hastighetsskalan genom att införa 10 och 20 km/h som ordinarie skyltbara hastigheter. 10 km/h bör kunna användas där platskvaliteten dominerar, exempelvis i centrala stadsmiljöer, skolgator och lokala bostadsgator, som komplement till gångfartsområde. 20 km/h bör kunna användas på lokalgator och lågtrafikerade stadsgator med blandtrafik där gatan både är plats och skapar lokal tillgänglighet, som komplement till cykelgata. I nästa steg bör bashastigheten i tätort sänkas från 50 till 30 km/h, så att 30 km/h blir utgångspunkt och högre hastigheter motiverade undantag.

Reformen förutsätter både statligt och kommunalt ansvar. Staten behöver förändra regelverket genom att införa 10 och 20 km/h som skyltbara hastigheter och 30 km/h som bashastighet. Kommunerna behöver omsätta principerna i sin trafikplanering, bygga kunskap om genomförande, inspirera och synliggöra behovet av ett mer ändamålsenligt nationellt regelverk.

Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Skyltfonden, Trafikverket. Ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet Trafikverkets ståndpunkter, slutsatser och arbetsmetoder inom rapportens ämnesområde.

Länk till rapporten i DIVA.

Välkommen till Tylösandsseminariet 20 augusti

Powerpoint

Vi på Spacescape har arbetat med stadsbyggnad och stadsplanering i 20 år. Vi har ritat strukturplaner och planer för små och stora tätorter runt om i Sverige.

Med stöd i den senaste stadsbyggnadsforskningen kombinerar vi rumsanalyser, platsinventeringar och dialoger för att få en djup förståelse för platsen och dess utvecklingspotential. Vi driver kreativa och utforskande processer där vi tillsammans med våra beställare arbetar i en iterativ process där idéer, skisser och strategier arbetas fram och förfinas genom kontinuerliga avstämningar, kvalitetssäkrande analyser och med input från inbjudna experter.

Genom att kartlägga och analysera möjligheter och utmaningar skapar vi planer som är väl förankrade i platsens förutsättningar och samtidigt utformade för framtidens behov med fokus på stadsliv, social hållbarhet, mobilitet, klimatanpassning och gröna samband. Målet är att skapa sammanhängande stadsstrukturer och attraktiva stadsmiljöer som stärker identitet och platskvaliteter, samtidigt som de ger förutsättningar för möten, aktivitet, rekreation och ett rikt vardagsliv.

Vi har haft förmånen att samarbeta med många kommuner och fastighetsutvecklare runt om i Sverige. Nedan är ett urval av större stadsutvecklingsprojekt som vi arbetat med under årens lopp.

Tullkammarkajen planprogram och detaljplan

Beställare: Halmstad kommun

Projektperiod: 2024-2026

Film om Tullkammarkajen

Läs mer här 

Bro torg, strukturplan och gestaltningsprogram

Beställare: Samhällsbyggnadskontoret, Upplands-Bro kommun

Projektperiod: 2024-2026

Läs mer här

Näringen stadsbyggnadsvision

Beställare: Gävle kommun

Projektperiod: 2024

Läs mer här

Nyhamnen planprogram

Beställare: Gävle kommun

Projektperiod: 2024

Läs mer här

Odlaren trädgårdsstad, strukturplan och planprogram

Beställare: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna kommun

Projektperiod: 2022-2024

Läs mer här

Sundbyholm, strukturplan och planprogram

Beställare: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna kommun

Projektperiod: 2021-2022

Läs mer här

Kungsängen centrum, strukturplan

Beställare: Samhällsbyggnadskontoret, Upplands-Bro kommun

Projektperiod: 2021

Läs mer här

Sturehöjden, utvecklingsplan

Beställare: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna kommun

Projektperiod: 2020-2021

Läs mer här

Holmbergsparken, utvecklingsplan

Beställare: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Eskilstuna kommun

Projektperiod: 2020-2021

Läs mer här

Habo centrum, planprogram

Beställare: Plan- och exploateringsenheten, Habo kommun

Projektperiod: 2020-2021

Läs mer här

 Värdeskapande stadsutveckling i Göteborgs fokusområden, stadsbyggnadsstrategi

Beställare: Framtiden tidiga skeden

Projektperiod: 2018

Läs mer här

Övre Bryggårdsgärdet, strukturplan, planprogram och gestaltningsprogram

Beställare: Norrtälje kommun

Projektperiod: 2017-2020

Läs mer här

 Norrtälje hamn

Beställare: Norrtälje kommun

Projektperiod: 2014 – 2018

Läs mer här

Västerport, parallellt uppdrag

Beställare: Varberg kommun

Projektperiod: 2017

Läs mer här

 Högsätra/Bergsätra, underlag till planprogram

Beställare: Lidingö kommun

Projektperiod: 2014-2016

Läs mer här

Airport City Stockholm, stadsbyggnadsstrategi

Beställare: Airport City Stockholm

Projektperiod: 2013-2015

Läs mer här

Årstafältet, planstöd och illustrationsplan

Beställare: Stockholms stadsbyggnadskontor

Projektpartners: Archi5, Michel Desvigne

Projektperiod: 2011

Läs mer här

Mariehäll, strukturplan och planprogram

Beställare: Stockholms exploateringskontor

Projektperiod: 2011

Vegastaden, strukturplan

Beställare: Haninge kommun

Projektperiod: 2011

Södertälje, stadsutvecklingsstrategi, underlag till ÖP

Beställare: Södertäljes stadsbyggnadskontor

Projektperiod: 2011

Stockholm City, utvecklingsplan

Beställare: Stockholms exploateringskontor

Projektperiod: 2010

Haninge centrum, förtätningsscenarier

Beställare: Haninge stadsbyggnadskontor

Projektperiod: 2010

Jägersro, förtätningsscenarier

Beställare: Malmös exploateringskontor

Projektperiod: 2009

Kungens kurva, strukturplan

Beställare: Huddinge kommun

Projektperiod: 2009

Läs mer här

Linköping, strukturplan och stadsbyggnadsstrategi

Beställare: Linköping kommun

Projektperiod: 2007

Läs mer här 

Nickstahöjden i Nynäshamn, programunderlag

Beställare: Nynäshamn kommun

Projektperiod: 2007

Vill du veta mer om Spacescapes stadsplanearbete kontakta Malin.Dahlhielm@spacescape.se

Spacescape har tilldelats ramavtal med Lunds kommun inom delområdet Stadsbyggnadsutvecklare. Avtalet omfattar strategisk och gestaltande stadsutveckling i tidiga planeringsskeden och syftar till att stärka kommunens långsiktiga arbete med hållbara, attraktiva och välfungerande stadsmiljöer.

Uppdragen kan omfatta analyser, konceptutveckling, visionsarbete, gestaltningsprinciper och stadsbyggnadsstrategier för stadsdelar, stråk och platser där fokus ligger på att koppla samman analys, idé och gestaltning för att skapa tydliga underlag för Lunds framtida planering och utveckling.

Ramavtalet ligger i linje med vår kärnkompetens inom stadsbyggnadsanalys, stadsliv, social hållbarhet och värdeskapande stadsutveckling där vi med hjälp av gis-analyser, platsinventering och dialoger bidrar till förståelse för hur den byggda miljön påverkar människors vardagsliv och i kreativa processer tillsammans med beställaren tar fram väl förankrade utvecklingsstrategier, strukturplaner och gestaltningsprinciper kring hur områden och platser kan utvecklas.

Vi ser fram emot att tillsammans med Lunds kommun utveckla kunskapsbaserade och långsiktigt hållbara strategier för stadens framtida utveckling!

I sin kärna är Almedalen en mötesplats. En fantastisk plats för möten mellan medborgare, näringsliv, föreningsliv och politik.

Spacescape genomförde 2015 en stadslivsanalys av Almedalen, där vi observerade gångflöden, möten och aktiviteter. Då kunde vi konstatera att den bästa mötesplatsen i Almedalen är torget Donners plats, tack vare sitt läge och sitt folkliv. Om man vill träffa någon att prata med är det lättast att stå här och vänta, vilket många i praktiken gör. Här kan du läsa om stadslivsanalysen.

Mötesplatser likt Almedalen är också är grund för en levande demokrati. Den levande stadsmiljön sänker tröskeln mellan makt och medborgare. Beslutsfattare blir mer närvarande och åtkomliga, samtidigt som olika grupper får möjlighet att mötas över yrkesmässiga, politiska och sociala gränser. Det stärker den offentliga samtalskulturen och gör det lättare att pröva idéer, skapa förtroende och förstå andra perspektiv. Om detta skrev Alexander Ståhle i Arwidssonstiftelsens blog, läs här. 

Spacescapes VD Alexander Ståhle kommer som vanligt att vara på plats i Almedalen, i år på följande seminarier:

Vad är en trädgårdsstad – och varför är den tillbaka i stadsplaneringen?

Tisdag 10.30 – 11.00

Arrangör: Stiftelsen Byggekologi

Plats: Hamnplan, plats 212, Tält vid gästhamnen nära korsningen Strandgatan — Kaserngatan

Info: Trädgårdsstaden lyfts fram som en modell för småskaligt byggande, grönska och stadskvaliteter. Samtidigt väcker den frågor om täthet, kostnader, klimat och segregation.

Kollektivtrafik – en motor för tillväxt och attraktiva städer

Onsdag 16.20 – 16.50

Arrangör: Dagens industri

Plats: Strandvägen 4.3, Dagens industris arena – Di-scenen

Info: Kollektivtrafikens klimatnytta är välkänd – men dess betydelse för ekonomin diskuteras mer sällan. En ny rapport visar hur kollektivtrafik bidrar till tillväxt, stärker stadskärnor och ökar tillgängligheten till jobb, kunder och marknader.

Stabil tillväxt med tre ben i marken – vad är hållbar stadsutveckling 2026?

Torsdag 13.00 – 13.45

Arrangör:E.ON

Plats: Klockgränd 4, Stadsutvecklingsdagarna

Info: När städer växer följer både möjligheter och utmaningar. Hur kombineras tillväxt, social hållbarhet och klimatomställning i praktiken?

Spacescape kommer från forskning, startades av en forskargrupp på KTH Arkitekturskolan, och har under de senaste tio åren drivit flera stora forskningsprojekt. Kanske har du hört talas om Smarta gator, Klimatkalkylen, Bostadsläget, Superlines, Kulturstationen och Streetmeter. Läs mer om dem här.

Vi fick nyligen besked om flera nya forskningsprojekt där vi är initiativtagare eller samarbetspartner. Vi är väldigt glada och peppade för dessa och ser fram emot kreativa samarbeten med våra projektparter.

Smarta gröna gatunät

Projektet ska utforska gatunätsanalyser, gatunätsplanering, gatudesign med återbruk, och bygga gröna testgator i stadsutvecklingsområdet Nyhamnen i Malmö.

Projektparter: Spacescape, Kaminsky, Sydväst, Malmö stad, Chalmers, Vegtech

Tid: maj 2026 – maj 2029

Läs mer här

Från fragment till flöden – Trygga rum i centrala utkanter

Projektet ska utforska hur handel, entreprenörskap och kreativa näringar kan stärka trygghet, social hållbarhet och lokal attraktionskraft samt hur den byggda miljön kan utformas, användas och förvaltas för att stödja dessa aktiviteter.

Projektparter: Spacescape, Lund universitet, Helsingborg stad samt Helsingborgs Citysamverkan, KappAhl, Högskolan i Borås

Tid: september 2026 – augusti 2029

Läs mer här

Maxa mobiliteten i centrum

Projektet ska utforska hur mobiliteten i Sickla handels- och arbetsområde i Nacka kan omvandlas mot mer hållbart resande genom mobiltetsstrategier, interaktiv gatudesign och mobilitetskampanjer.

Projektparter: Spacescape, Urbio, Atrium Ljungberg, Nacka stad

Tid: juli 2026 – juli 2028

Läs mer här

Medborgardriven gatuomställning

Projektet ska utveckla en modell för medborgardriven gatuomställning tillsammans med tre kommuner, med förebild från samverkans modeller som Piazza Aperte i Milano, Oslo gater och New York Plaza Program. Testgator på medborgarinitiativ kommer att byggas och förvaltas.

Projektparter: Spacescape, Stockholms stad, Örebro Kommun, Vänersborgs Kommun

Tid: juli 2026 – december 2028

Läs mer här

Från parkering till stadsliv

Projektet ska utforska tre modeller för parkeringsavgifter, dynamisk taxa, progressiv taxa, och traditionell fast taxa. Projektet ska även undersöka hur parkeringsytor kan användas mer flexibelt för andra användningar.

Projektparter: Sustainable Innovation, KTH, Malmö stad, Spacescape

Tid: juli 2026 – oktober 2027

Läs mer här

Multimodala nätverk

Projektet ska utveckla och testa hur gång-, cykel- och vägnät kan tas fram och kvalitetssäkras automatiserat med hjälp av AI, för bättre planeringsunderlag till modellering och flödesprognoser. Metoden testas i Göteborgs stad och jämförs med befintliga nätverksunderlag. Projektparter: Simactis, Spacescape, Göteborgs stad, Lunds Universitet

Tid: maj 2026 – augusti 2027

Läs mer här

Delar av parkeringen vid Karlstads busstation omvandlas under sommaren till ett kulturtorg. Vi har kallat den Kulturstationen. Fokus är på rörelse, färg och kreativitet. Platsen ska bidra till att väcka liv i en del av staden som har pekats ut av Karlstadsborna som tråkig och otrygg.

Kulturstationen är en del av ett större forskningsprojekt som Spacescape driver i samarbete med Karlstad kommun. Tanken är att Tingvallastaden, som är området kring bussterminalen, ska bli en testbädd där lösningar för framtidens hållbara och attraktiva livsmiljöer och mobilitet utforskas. I detta ”omställningslabb” ska både Karlstadsbor och verksamheter få möjlighet att medskapa en plats för liv och rörelse. Målet är att bidra till både trivsel och långsiktig stadsutveckling genom att använda kultur som motor.

Kulturstationen byggs upp av en målad dansbana och en målad cycle pump track målad av Espen Henningsen och Daniel Tisell, en muralmålning som illustrerar Karlstads graffittihistoria, målad av konstnärerna David Kumlin och Martin Stråhle. De fina bokstäverna som bjuder in till området är gjorda av Karlstads byggymnasium och målade av Karlstads kulturskoleelever. Karlstadborna har bidragit med stolar och ett piano. En scen och sittmöbel har byggts av kommunen. Och sist men inte mist finns här en foodtrauck hela sommaren där man köpa glass, korv, dryck, godis och fika. Vi ser också fram emot all skön musik som kommer spelas på platsen.

Vi önskar alla varmt välkomna till Kulturstationen – Karlstads nya kulturtorg!

Följ Kulturstationen på Instagram för att se vad som händer: @kulturstationenikarlstad

I takt med att användningen av Klimatkalkylen ökat har vi under året sett ett tydligt behov av att göra verktyget ännu mer flexibelt och lättillgängligt. Med stöd från ett stort antal kommuner har vi nu möjlighet att vidareutveckla Klimatkalkylen till en 2.0-version — och den nya versionen beräknas vara klar redan före sommaren.

I den nya versionen kommer användare bland annat att kunna skapa och redigera planobjekt direkt i webbverktyget, utan att vara beroende av GIS-filer. Det blir också möjligt att genomföra mer detaljerade utsläppsberäkningar för exempelvis grundläggning, marksanering, ombyggnation och renovering samt att ange projektspecifika utsläppsvärden för olika anläggningar och verksamheter.

Vi ser fram emot att fortsätta utveckla Klimatkalkylen tillsammans med kommuner och andra aktörer som vill stärka klimatarbetet i samhällsbyggandet.

Alexander Ståhle är en av redaktörerna bakom den nya boken Mer muralkonst – en handbok, som ges ut av Arwidssonstiftelsen 2025. Tillsammans med Anna Charlotta Johansson, Mikael Rickman och Katharina Huttner har han medverkat till en praktisk vägledning för hur muralmålningar kan bli en mer självklar del av stadsutvecklingen.

Boken riktar sig till kommuner, fastighetsägare, konstnärer, politiker och andra aktörer som vill skapa mer levande, inkluderande och meningsfulla offentliga rum. Utgångspunkten är att muralkonst kan vara mer än utsmyckning. Den kan bidra till platsers identitet, öka trygghet och trivsel, skapa lokal stolthet och fungera som en katalysator för social, kulturell och ekonomisk utveckling.

Mer muralkonst beskriver både muralkonstens historia och dess samtida roll i svenska städer. Exempel lyfts från bland annat Borås, Malmö, Stockholm, Göteborg, Helsingborg, Nacka, Lund och Örebro, där muralmålningar har blivit verktyg för platsutveckling, dialog och konstnärlig förnyelse.

En central del av handboken är den konkreta guiden från idé till färdig mural. Den går igenom frågor som val av vägg, dialog med fastighetsägare och kommun, skissarbete, bygglov, projektplan, produktion, kommunikation, förvaltning och eventuell avveckling. Boken betonar också vikten av tydliga roller, rimliga arbetsvillkor för konstnärer och långsiktigt ansvar för underhåll och upphovsrätt.

Bakom initiativet står Arwidssonstiftelsen och The Artitects. Visionen är att sänka trösklarna för fler muralmålningar och ge aktörer i stadsutvecklingen ett gemensamt språk och en tydligare process för att förverkliga konst i det offentliga rummet.

Mer muralkonst – en handbok visar hur väggar kan bli bärare av berättelser, möten och lokal identitet – och hur muralkonst kan ta plats som en naturlig del av framtidens stad.

Beställ boken från Arwidssonstiftelsen: https://arwidssonstiftelsen.se/ny-handbok-vill-gora-fler-vaggmalningar-mojliga/

Lyssna på podden om boken med Alexander och Mikael : https://soundcloud.com/user-462386387/5-muralkonst-tar-plats-i-vara

En ny forskningsstudie analyserar hur olika typer av gatuprojekt i Stockholms innerstad – från temporära sommargågator till permanenta ombyggnationer – påverkar stadsliv, lokal ekonomi och fastighetsvärden. Resultaten visar att gatuprojekten skapar mer stadsliv direkt och att de efter 1–2 år kan ge signifikanta ekonomiska värden, särskilt för restaurangnäringen.

Rapporten bygger på ett omfattande datamaterial: näringslivsstatistik, stadslivsobservationer, bostadsprisdata samt enkätundersökningar med företagare och medborgare. Studien är framtagen av Spacescape, Evidens och Handelshögskolan i Stockholm, med stöd av Stockholms stad, Fastighetsägarna Stockholm, City i Samverkan Stockholm och Stockholms Handelskammare. Studien är medfinansierad av Vinnova, Energimyndigheten och Viable Cities inom ramen för forskningsprogrammet STOLT.

Resultat: Gatuprojekten gav mer folkliv och starkare lokal ekonomi över tid

Rapporten visar att gatuprojekten ger följande effekter:

• Ökade gångflöden och mer vistelse: Exempelvis ökade gångflödena på Skånegatan med cirka 40 % och vistelsen med omkring 50 % efter införandet av stadsmiljözonen. I Gamla stan ökade gångflöden på flera stråk med 30–50 %, samtidigt som vistelsen på torg och gator mer än fördubblades.
• Brett stöd bland boende och företag: 80–90 % av tillfrågade medborgare uppger att gatorna upplevs som tryggare och trivsammare. 70–80 % av företagarna anser att platsen blivit bättre efter omvandlingen. Kritiken av projekten rör främst parkering och leveranslogistik.
• Ökad restaurangomsättning: Restauranger längs både temporära och permanenta gatuprojekt visar en tydlig omsättningsökning över tid jämfört med innerstaden. Temporära gatuprojekt utvecklas 30-40 % bättre än övriga innerstaden, även under pandemin. För sällanköpshandel syns större variationer och i vissa citylägen nedgångar, medan projekt i kombination med fastighetsutveckling, som Malmskillnadsgatan, visar stark utveckling.
• Indikationer på ökade fastighetsvärden: Bostadspriserna längs själva gatorna följer i stort innerstadens utveckling, men inom 200 meter syns en ökning dubbelt så stor som innerstaden i genomsnitt under perioden 2014–2024.

Slutsats: Attraktivare gator skapar social och ekonomisk hållbar stadsutveckling

Sammantaget pekar rapporten på att investeringar i trevligare gator ger fler besökare, starkare lokal ekonomi och ökad attraktivitet även i tider präglade av pandemi och inflation. Effekterna varierar mellan lägen, men trenden är tydlig: gatuprojekt fungerar som en långsiktig stadsutvecklingsstrategi som stärker platsers och stadsdistriktens robusthet, konkurrenskraft och livskvalitet.

Ladda ner rapporten här

Lyssna på intervju om projektresulatet  i P4 Stockholm här

För mer information: Alexander Ståhle, projektledare och VD Spacescape Telefon: 070-6995319 E-post: alexander.stahle@spacescape.se

Rapporten presenteras på ett branschseminarium 17 april.