Try Playscapes – a new global playground map

Publicerad den

How accessible are playgrounds in the world’s cities? Where do children have safe, nearby places to play, move, and meet friends – and where are such spaces missing altogether? A new web-based platform called Playscapes now makes it possible to explore these questions in detail. Developed by researchers at the University of Southern Denmark, the Swedish consultancy Spacescape, and web design firm OAWA, Playscapes allows users to compare playground access across cities worldwide — from a global overview down to the neighborhood level. The tool is freely available to try at playgroundresearch.org/playscapes. It is currently a beta-version for testing, and we kindly ask everyone who tests it for feedback.

On the start page, visitors are greeted with a world map ranking cities according to the share of children with access to a playground. The ranking can be filtered by region, city size, or specific indicators such as the number of playgrounds per square kilometer or the percentage of children without access. The dataset covers every city in the world with more than 50,000 inhabitants — offering a global overview of children’s outdoor environments. Zooming in on a city reveals detailed statistics: the total population, the number of children, the number of playgrounds, and the share of children without access. The city’s global and national ranking is also displayed, providing a quick sense of scale and comparison. Going further, users can view playgrounds as dots on the map, overlaid with a 1×1 km grid that highlights how access varies across different parts of the city. By clicking on a grid cell, one can see the number of playgrounds and children with or without access within that specific area.

The platform is designed to be both intuitive and interactive. Users can zoom, pan, and toggle data layers on and off to explore different levels of detail. Playscapes functions simultaneously as a global benchmarking tool and a local analytical resource, making it relevant for planners, researchers, and communities alike. For urban planners and policymakers, it offers a way to identify underserved neighborhoods, monitor goals related to child-friendly cities, and integrate play data into master plans, green infrastructure strategies, or public space programs. For those involved in park management or playground development, Playscapes can help guide site selection, support funding proposals, and evaluate how play spaces are distributed across the city. Community groups and NGOs can also benefit. By visualizing where playground access is limited, Playscapes supports advocacy, temporary interventions like pop-up playgrounds, and participatory planning with residents. Researchers and educators can use the tool to study patterns of access, compare cities, or teach concepts related to spatial equity, urban health, and open data.

At the same time, the platform highlights data gaps — encouraging municipalities to improve their open datasets and, over time, strengthening the global knowledge base on public spaces and children’s well-being. Behind Playscapes lies a robust methodology combining open and internationally comparable datasets. Playground locations are extracted from OpenStreetMap, while population and demographic data are drawn from Eurostat, the Global Human Settlement Layer (GHSL), and WorldPop. Together, these sources make it possible to analyze children’s access to playgrounds worldwide at a 1 km² resolution. The combination of open data, spatial analysis, and interactive design makes Playscapes a unique digital tool for understanding and improving the everyday environments of children.

Access to play is about much more than recreation. It is about health, equality, and quality of life — about how we plan cities for those who have the least influence but have the greatest need for space. With Playscapes, the world has an open, evidence-based, and globally comparable tool to see where play happens — and where it doesn’t.

Explore the map at playgroundresearch.org/playscapes

Allt fler kommuner använder nu Klimatkalkylen!

Publicerad den

Sedan webbversionen lanserades i början av 2025 har nu flera kommuner börjat använda verktyget Klimatkalkylen. Senast i raden är Stockholms stad!

Samtidigt som många kommuner börjat utveckla interna rutiner för att integrera klimatkalkyler i arbetet med såväl översiktsplaner, planprogram och detaljplaner pågår även ett arbetet med att sammanställa referens- och målvärden som stöd för att analysera pågående planers klimatutsläpp.

I januari hålls dessutom en användarträff för att stärka kunskapsutbytet mellan kommuner som redan arbetar med Klimatkalkylen. Träffen arrangeras av Nacka och Uppsala kommun i samarbete med Spacescape. Mer info om träffen skickas snart ut till kommunernas kontaktpersoner.

Klimatkalkylen ägs och förvaltas av Spacescape och IVL Svenska Miljöinstitutet.

För mer info om verktyget: klimatkalkylen.com

The StreetForum Guide

Publicerad den

Cities across Europe are rethinking their streets. As city goals, accessibility, and quality-of-life priorities rise, the question is no longer whether our streets should change — but how that change can happen fairly, creatively, and collaboratively. The StreetForum project is an ambitious effort to address that challenge. It focuses on transforming car-dominated streets into inclusive public spaces by building consensus among residents, local businesses, and city authorities. Spacescape has been part of the StreetForum consortium, contributing our expertise in spatial analysis, participatory design, and urban transformation. Our most central contribution has been the design and authorship of The StreetForum Guide, a comprehensive document that brings together the project’s tools, methods, and lessons. The City of Stockholm and Konstfrämjandet ha also been part of the Swedish project team.

The StreetForum Project

StreetForum, which runs from 2023 to 2025, is a European partnership between research institutions, cities, and design agencies in Brussels, Vienna, Stockholm, and Istanbul. The project develops a toolkit of analogue and digital methods to help cities co-create better streets through dialogue and collaboration. These methods include participatory workshops, digital mapping tools, co-design games, and on-street experiments — all tested in real urban contexts known as living labs. The goal is to make it easier for local actors to navigate the often-conflicted process of street transformation and arrive at solutions that are both effective and widely supported. By focusing on collaboration rather than top-down planning, StreetForum treats the street as a shared space for negotiation — a literal forum for the city.

The StreetForum Guide

The StreetForum Guide is the main outcome of this collaborative effort. It is synthesis of methods, case studies, and reflections developed and tested throughout the project. The guide shows how cities can use participatory processes to turn streets into shared, adaptive public spaces, with place games, place activation and digital tools. It describes each tool and method in detail, explains how they can be applied in different contexts — from dense city centers to suburban neighborhoods — and reflects on the experiences from the living labs. Its purpose is both practical and strategic: to help cities manage complex relationships among design, governance, and community engagement, while learning from real-world testing and adaptation.

Download The StreetForum Guide here!

En lärorik studieresa till Amsterdam

Publicerad den

I september reste Spacescape till Amsterdam för en intensiv studieresa fylld av möten, diskussioner och inspiration. Under två dagar fördjupade vi oss i hur en av Europas mest dynamiska städer

arbetar med stadsutveckling, mobilitet och social hållbarhet. Vi hade möten med Amsterdams stadsbyggnadskontor och med den internationellt erkända platsutvecklaren STIPO.

På stadsbyggnadskontoret presenterades stadens långsiktiga strategi och översiktsplan – ”Amsterdam 2050: A Human Metropolis”. Utvecklingen styrs av fem strategiska riktlinjer:

  • Polycentrisk utveckling: stärka stadsdelar och närliggande delar för att minska trycket på den historiska stadskärnan.
  • Hållbar mobilitet: 30 km/h som ny norm, satsningar på gång, cykel och eldrivna transporter.
  • Stadsgrönska: mer natur i stadsmiljön för klimat, ekologi och livskvalitet.
  • Klimatneutralitet och cirkularitet: målet är klimatneutral och fullständigt cirkulär stad till 2050.
  • Medborgardeltagande: invånarna är en central del av planeringsprocessen.

Intressanta presentationer av digitala tvillingar och öppna geoplattformar, samt konceptet ”optop” – påbyggnad av befintliga hus med nya våningar – och vatten som en aktiv resurs i stadsplaneringen.

I mötet med STIPO fick vi en annan, kompletterande, bild av stadsutvecklingen. Deras filosofi sätter social hållbarhet och stadsliv i centrum. Några nyckelidéer:

  • Planera för sju generationer framåt – kortsiktighet urholkar kvalitet.
  • Bygg robusta och välprogrammerade offentliga rum.
  • Satsa på blandstad över tid – monofunktionella områden åldras dåligt.
  • Co-creation i praktiken: arbeta på plats, med invånare, näringsliv och civilsamhälle.
  • Använd data och verktyg för att förstå behov, men kombinera alltid med lokal närvaro.

Vi inspirerades särskilt av hur STIPO kopplar sociala frågor till långsiktig finansiering, samt av deras praktiska metoder för platsaktivering och medborgardialog.

Studieresan gav oss insikter som känns högst relevanta även för svenska städer. Hur långsiktiga miljömål kan kombineras med sociala och ekonomiska värden genom integrerad stads- och trafikplanering. De fantastiska, levande och aktiva bottenvåningarna och de smarta gång- och cykelvänliga gatorna är i världsklass. Hur tillfälliga insatser kan testas, utvärderas och permanentas – och på så sätt förändra opinion och stadsmiljö. Amsterdam visar att det går att arbeta ambitiöst med social, ekonomisk och miljömässig stads- och platsutveckling samtidigt.

Spacescape i Stockholm flyttar till Skeppsbron

Publicerad den

Efter 15 år på Östgötagatan 100 i Skanstull tillsammans med White Arkitekter har vi bestämt oss att byta läge. Måndag 25 augusti flyttar vi in i arkitektkontoret Kaminskys lokaler på Skeppsbron 44 i Gamla stan. Vi har alltid drömt om att sitta lite mer centralt, lite mer urbant – i Gamla stan och nära nya Slussen som vi jobbat så mycket med. Vi har stormtrivts i lokalerna på Katsan och vill rikta ett stort tack för den fina tiden hos White och för alla fantastiska samarbeten och projekt. Vi vill också rikta ett stort tack till Robin Rushdi Al-sálehi på Vakansa som hjälpte oss hitta de nya lokalerna.

Som en avslutning bjuder vi på en afterwork 27 augusti kl 16-17 på Östgötagatan 100, plan 4. Då kommer arkitekten och forskaren Rui IZUMIYAMA berätta om placemaking och stadsbyggnad i Japan och vi får tillfälle att skåla tillsammans. Välkomna!

Majoritet av stockholmarna vill ha Stockholm Superline

Publicerad den

En ny webbenkät visar att en klar majoritet av stockholmarna vill omvandla Centralbron i Stockholm från en hårt trafikerad motorled till en grön och levande esplanad – en SUPERLINE. Hela 77 procent av de drygt 2 500 deltagarna röstade för esplanaden, inom forskningsprojektet Superlines, som letts av Spacescape tillsammans med White Arkitekter, Kairos Future, M4Traffic och Placetoplan. Projektet, finansierat av Shift Sweden, syftar till att visa hur Stockholms innerstads gatunät kan göras mer hållbart, attraktivt och effektivt.

Ett nytt framtida esplanadsystem – En parkesplanad på Centralbron skulle knyta ihop Södermalm, Gamla stan och Norrmalm. Ett grönt gatustråk där halva bron får träd, cykelbanor, serveringar och utsikt över vattnet. Stockholm Superline är tänkt som starten på ett nytt esplanadsystem för huvudstaden, inspirerat av 1800-talets Lindhagenplan som gav oss Sveavägen, Kungsgatan och Valhallavägen. Nu föreslås Centralbron bli den första länken i en modern variant – en gata där rörelse, grönska och mötesplatser ersätter motorvägen.

Minskad trafik ger ökad livskvalitet – En trafikanalys visar att en omvandling av Centralbron är fullt möjlig. Med tre körfält i stället för sex, smart prissättning av parkering och trängselskatt samt Förbifart Stockholm på plats, beräknas biltrafiken halveras. Enligt projektets beräkningar skulle bullernivån sänkas med 6 decibel, halterna av partiklar och kväveoxider halveras och bostadsvärdena i närheten stiga med minst fem procent. Samtidigt ökar tillgängligheten för gång, cykel och kollektivtrafik – något som kan ge både bättre folkhälsa och stadsliv.

Internationell förebild – ”Centralbron kan gå från att vara ett sår i staden till att bli dess ryggrad,” säger Alexander Ståhle, teknologie doktor i stadsbyggnad och projektledare. ”En parkesplanad skulle inte bara förbättra stadsmiljön och skapa en ny mötesplats mitt i stan, utan även ge Stockholm en ny internationell symbol för hållbar stadsutveckling.” Likt de genomförda projekten High Line i New York, Ginza Skywalk i Tokyo, Barcelona Superblocks och Paris Plage.

Folkligt stöd – Att förslaget har stöd hos Stockholmarna visar webbenkäten, som spreds via sociala medier och artiklar i DN, SVT och Mitt i. Parkesplanaden fick tre gånger fler röster än alternativen att behålla Centralbron som motorled eller göra den bredare. Intressant nog fanns ingen tydlig skillnad mellan innerstads- och ytterstadsbor eller män och kvinnor; alla vill i lika hög grad se en grön omställning av Centralbron.

Läs mer om projektet här.

Kontakta projektledaren alexander.stahle@spacescape.se för mer info.

Spacescape bidrar till globalt verktyg för hälsosam stadsutveckling

Publicerad den

Hur kan stadsplanerare snabbt och enkelt se vilka stadsdelar som har störst behov av förbättringar – och vilka åtgärder som ger störst effekt för både hälsa och klimat? Healthy Neighbourhood Explorer är ett digitalt verktyg från C40 Cities ger snabba beslutsunderlag för planerare och beslutsfattare i städer över hela världen.

Spacescape har bidragit till utvecklingen av verktyget genom att ta fram metoder och modeller för att beräkna effekterna på hälsa, mobilitet och klimatavtryck av olika typer av stadsbyggnadsprojekt. Verktyget använder nio sammansatta indikatorer – från tillgång till grönområden och trafiksäkerhet till luftkvalitet och serviceutbud – för att ge en samlad bild av hur hälsosamma och hållbara stadens olika delar är.

Med Healthy Neighbourhood Explorer kan användaren:

  • Kartlägga och jämföra stadsdelar i städer världen över, ner på lokal nivå.
  • Simulera scenarier med upp till 26 olika stadsbyggnadsåtgärder och se hur de kan påverka både hälsa och utsläpp.
  • Identifiera ojämlikheter och rikta insatser till de områden som har störst behov.

Verktyget bygger på omfattande forskning som visar att stadsdelar där människor har nära till service, grönytor och mötesplatser bidrar till bättre folkhälsa, minskade utsläpp och ett mer levande stadsliv. Det knyter an till principen om 15-minutersstaden, men översätter den till platsspecifika data och konkreta beslutsunderlag.

Testa Healthy Neighbourhood Explorer
Läs mer på LinkedIn

Från scenarier till strategier – Spacescapes arbete med Västerås nya översiktsplan

Publicerad den

Västerås växer – och med det kommer stora frågor om var, hur och i vilken takt staden ska utvecklas. Under de senaste åren har vi på Spacescape fått vara med i flera delar av arbetet med stadens nya översiktsplan. Vårt bidrag har varit att ta fram analyser och underlag som gör komplexa frågor tydliga och begripliga – både för beslutsfattare och invånare.

Utvecklingsinriktning

Vi hjälpte Västerås stad att ta fram en ny digital karta som följer Boverkets ÖP-modell. Den visualiserar strategier för både staden och landsbygden – och gör det enkelt att förstå vilken roll olika områden spelar i den långsiktiga utvecklingen.
Läs mer »

Innerstadsstrategi

Vi analyserade hur stadsliv, handel, grönstruktur och tillgänglighet fungerar idag – och hur det kan se ut när pågående projekt är färdigbyggda. Analysen blev ett viktigt underlag för strategier som ska stärka Västerås innerstad.
Läs mer »

Utbyggnadsanalys

Med hjälp av GIS och tillgänglighetsanalyser visade vi hur olika utbyggnadsalternativ påverkar stadens struktur, resvanor och tillgång till service. Det gav ett faktabaserat underlag för att väga för- och nackdelar mellan olika expansionsriktningar.
Läs mer »

Framtida bebyggelsestrukturer

Tillsammans med Nyréns Arkitekter, Trivector och forskare från JU, SLU och Chalmers tog vi fram tre framtidsscenarier för Västerås – analyserade utifrån indikatorer kopplade till Agenda 2030. Resultatet blev både en diskussionsgrund och ett beslutsunderlag för den fortsatta planeringen.
Läs mer »

 

Plattformen Bostadsläget lanserad för Stockholm, Göteborg och Uppsala

Publicerad den

Forskningsprojektet Bostadsläget lanserar nu sökplattformen Bostadsläget Nu för bostadssökare och analysplattformen Bostadsläget Pro för stadsplanerare och fastighetsutvecklare – i dagsläget tillgängligt för Stockholm, Göteborg och Uppsala.

Bostadsläget Nu gör det möjligt för bostadssökare att hitta platser där de vill bo, enligt sina lägespreferenser, om det tex. är centralt, nära kollektivtrafik, nära vatten eller nära grönområden. Det unika med sökplattformen är att den också gör det möjligt att filtrera fram de platser där man har råd att bo baserat på både boende- och transportkostnader. Det är även möjligt att sortera på energi- och klimatkrav.

Testa Bostadsläget Nu på bostadslaget.nu.

Bostadsläget Pro gör det enkelt för stadsplanerare och fastighetsutvecklare att analysera effekterna av bostadsprojekt utifrån dess läge och vad som byggs. Målet är att Bostadsläget Pro ska bidra till en ökad samsyn kring var framtidens bostäder ska byggas för att skapa städer som är resilienta mot såväl konjunktursvängningar som energi- och klimatkriser. Bostadsläget Pro beräknar hur läget påverkar hushållens bostads- och transportkostnader, resvanor, energianvändning och klimatpåverkan.

Plattformen har utvecklats av Spacescape med finansiering av Energimyndigheten och tillsammans med Trivector, Evidens, Valueguard, RISE och OAWA i i samverkan med Region Stockholm, Göteborgsregionen och Uppsala kommun. Projektet har genomförts med finansiering från Energimyndigheten.

Testa Bostadsläget Pro på bostadslaget.pro.

Maila oss gärna feedback på bostadslaget@spacescape.se.

Rundabordssamtal om Bostadsläget

I samband med lanseringen 13 juni 2025 arrangerades ett rundabordssamtal med ett antal kunniga representanter inom samhällsbyggnadssektorn. Samtalet tog sin utgångspunkt i betydelsen av läge inom bostadsutvecklingen och hur verktyget kan bidra till mer välinformerade beslut och en robust stadsutveckling.

Medverkande i samtalet var Malin Gibrand från Trivector, Lennart Weiss från Veidekke och Bostadspolitik.se, Oskar Öholm från Mäklarsamfundet, Henrik Höjland från Bonava och Petter Jurdell från Rikshem. Samtalet modererades av Alexander Ståhle från Spacescape och inleddes med en kort presentation av forskningsprojektet och plattformen Bostadsläget.

Se presentationen här.

Se rundabordssamtalet här.

Gatuutvecklingsplaner formar framtidens stad

Publicerad den

Gatan är kanske den mest avgörande komponenten i hur våra städer används, upplevs och fungerar. Den upptar cirka 20 procent av stadens totala markyta och över 80 procent av det offentliga rummet, vilket understryker dess avgörande betydelse för stadens struktur och sociala liv. Trots detta saknas ofta en helhetsstrategi för hur stadens gator bör utvecklas.

För att möta denna utmaning har Spacescape tagit fram en ny metod för samordnad planering av gatorna. Genom att kombinera data, forskning, analys, medborgardialog och planeringsunderlag skapas en tydlig och kunskapsbaserad grund för beslut. Den övergripande principplanen ger kommuner och städer ett strategiskt verktyg för att optimera gatustrukturen. Den visar hur gatunätet kan utformas på bästa sätt, vilka projekt som bör prioriteras och vad de bör innehålla.

Metoden för gatuutvecklingsplanen fångar alla de steg som forskning har visat är centralt för att skapa goda förutsättningar för smart gatuutveckling:

  • Medborgarnas behov, önskemål och prioriteringar
  • Breda och tvärsektionella analyser av gatornas brister och potential
  • Workshops med förvaltningar, aktörer och näringsliv
  • Syntes av kommunens övergripande mål och planeringsunderlag

Med gatuutvecklingsplanen får kommuner och städer ett strukturerat verktyg som sammanför medborgarnas behov och önskemål med objektiva data och kommunala mål för att prioritera rätt insatser på rätt gator i rätt tid, vilket minskar dyra gatuombyggnader, sparar resurser och skapar störst möjliga nytta för alla som bor, arbetar, rör sig eller vistas där.

Princip för stegvis omvandling av en bostadsgata i centrala Sundbyberg, från befintlig utformning, via testgata till permanent ombyggnad.

Traditionell gatuplanering kostar pengar och uppnår sällan målen

Gatuplaneringen i svenska kommuner har traditionellt sett vuxit fram som en direkt följd av andra tematiska dokument som cykelplaner, gångplaner, kollektivtrafikplaner, parkeringsplaner och olika framkomlighetsstrategier. Parallellt har andra dokument och gestaltningsprogram behandlat frågor om trygghet, grönstruktur, vistelsekvalitet, belysning och möblering, ofta inom ramen för centrumutveckling eller platsförbättringsprojekt.

Vad som faktiskt hamnar i gaturummet blir därför ofta ett resultat av tillfälliga temadrivna prioriteringar snarare än en sammanhållen strategi. En cykelplan kan till exempel peka ut viktiga stråk för ny cykelinfrastruktur, men längs dessa stråk kan det även finnas större behov av grönska, uteserveringar eller förbättrad vistelsemiljö. Inte sällan saknas det också förankring hos de som använder eller bor på gatan, vilket kan leda till missnöje och bristande förtroende hos medborgarna.

Forskning har visat att planering som bygger på just separata funktionsplaner kan begränsa möjligheterna att skapa integrerade och multifunktionella stadsmiljöer. Enligt en studie publicerad i Urban Planning International framhålls vikten av att kombinera subjektiva och objektiva metoder för att diagnostisera och förbättra kvaliteten på stadens gaturum, vilket kan bidra till bättre planeringsstrategier. Även svensk forskning, exempelvis från ArkDes, Spacescape och SLU, pekar på vikten av att se gatan som del av en komplex stadsmiljö – inte bara som en plats för transportinfrastruktur.

”Those cities that have failed to integrate the multi-functionality of streets tend to have lesser infrastructure development, lower productivity, a poorer quality of life [ …] social exclusion and generate inequalities in various spheres of life”

-UN-Habitat (Streets as Public Spaces and Drivers of Urban Prosperity report 2013)

Diagram 1: Andel av gävleborna som tycker att gatorna i centrala Gävle är bra som de är idag (9%) och andel som önskar förbättringar (91%). Diagram 2: Gatans beståndsdelar och designprinciper (Smarta gator 2022).

Gatuutvecklingsplanen erbjuder en metod för att väga samman behoven och skapa en gemensam grund för beslut om framtida investeringar, prioriteringar och gestaltning, baserat på data, dialog och kommunala mål.

Gatuutvecklingen är en central del av stadsplaneringen

Utöver svårigheten att väga olika funktioner inom en och samma gata vittnar kommuner om att det ofta saknas ett systematiskt verktyg för att prioritera mellan olika gator och projekt. Vilka gator ska byggas om först? Vilka projekt ska vänta? Hur kan vi undvika att samma gata grävs upp igen kort efter ombyggnad på grund av ledningsarbeten eller andra ingrepp? I avsaknad av en övergripande planering kan det ibland vara närmast slumpmässigt vilka gatuprojekt som hamnar högt på prioriteringslistan. Projekt kan initieras av akuta skäl, för att de blivit tillfälligt medfinansierade eller tack vare att de råkar ansluta till ett närliggande projekt.

Planen innehåller:

  • En sammansatt, överblickbar och förankrad principplan för ett optimalt gatunät med gatuhierarkier
  • En projektplan med tydlig prioriteringsordning för vilka gator som ska byggas om, i vilken ordning, projekttyp och med vilken typ av insats
  • Kartläggning och åtgärdsförslag för nyckelplatser som har potential att i förlängningen lösa andra brister i gatunätet
  • Tydlig kommunikation kring vilka värden de olika projekten, såväl som planen i sin helhet, skapar
Förslag till Gävle gatuutvecklingsplan som presenterades under en medborgardialog våren 2024.

Aktuella gatuutvecklingsplaner

Gävle kommun ligger i framkant och har tillsammans med Spacescape tagit fram Sveriges första gatuutvecklingsplan. Planen grundas på systematiska analyser kombinerat med bred medborgardialog där över 900 gävlebor deltog med totalt 4 500 synpunkter. Gatuutvecklingsplanen är för närvarande under antagande och ännu inte beslutad men somliga idéer är redan under genomförande och fler är på gång. Hela planförslaget finns att studera här.

Projektkarta för centrala Gävles gatuutvecklingsplan (arbetsmaterial).

Just nu arbetar Sundbybergs stad tillsammans med Spacescape på en gatuutvecklingsplan för centrala Sundbyberg med målet att skapa ett gatunät som bättre speglar kommunens mål för mobilitet, trygghet och stadsliv. Det går att läsa mer och under sommaren 2025 även lämna synpunkter på den föreslagna planen via webbdialogen här.

Princip för stegvis omvandling av en lokalgata i centrala Sundbyberg från befintlig utformning, via testgata till permanent ombyggnad. I den webbdialogen får medborgare under sommaren 2025 svara på vilken typ av lokalgator de vill ha i centrala Sundbyberg.

Vill du veta mer om arbetet i Sundbyberg, eller höra om hur gatuutvecklingsplaner kan användas i andra kommuner? Hör av dig till Petter Streijffert!

petter.streijffert@spacescape.se

0707172257