Spacescape önskar er alla en god jul och ett gott nytt år!
För dagar då rastlösheten smyger sig på skickar trädgårdsstadstomten med lästips om trädgårdsstäder: rapporten för Hyresgästföreningen Den verkliga trädgårdsstaden samt Planprogram för Odlaren i Eskilstuna. Trevlig läsning!
Spacescape har för Stockholms stad genomfört omfattande stadslivsanalyser och medborgardialoger i samband med den nya stadsmiljözonen i Gamla stan. Stadsmiljözonen i Gamla stan öppnade den 7 juni 2024. Mälartorget, Kornhamnstorg och Skeppsbron, som under de senaste åren använts som parkeringsplatser, har återfått sin ursprungliga funktion som torg och kaj genom temporär möblering och grönska. En ny kajplats har också skapats längs med Munkbron. Stora och Lilla Nygatan har försetts med fler bänkar och blommor medan den tillåtna trafiken har begränsats för att ge mer plats för uteserveringar och effektiviserade leveranser.
Eftersom arbetet med stadsmiljözonen är långsiktigt, och insatserna under utveckling, har en omfattande effektmätning genomförts av Spacescape under projektets första säsong. Mätningen ingår även i forskningsprojektet STOLT. För att undersöka stadsmiljözonens effekter på stadslivet, och förstå hur förändringarna har tagits emot, har såväl kvantitativa stadslivsmätningar som kvalitativa intervjuer och dialoger genomförts. Metodiken är vetenskapligt verifierad och väl etablerad inom stadslivsforskningen (Jan Gehl, William Whyte, Donald Appleyard, Fred Kent).
Observationer av gångflöden och vistelse samt mätning av motortrafikflöden genomfördes i maj och augusti år 2024. Detta för att ge en bild av stadslivet före och efter stadsmiljözonens införande. För att fånga upplevelsen av de förändrade platserna har även 500 platsintervjuer genomförts med slumpmässigt utvalda besökare och förbipasserande. De svarande fick möjlighet att betygsätta platsernas trivsamhet, barnvänlighet och trygghet kvällstid samt ta ställning till om de tyckte att platsen blivit bättre eller inte efter stadsmiljözonens införande.
Utöver platsintervjuerna genomfördes en öppen webbdialog om stadsmiljön i hela Gamla stan, riktad till allmänheten. Totalt svarade 506 boende, företagare, arbetande och besökare. Då det var möjligt att lämna flera svar går det dock inte att säga något om antalet unika svarande. Den öppna webbdialogen hade, till skillnad från platsintervjuerna, inte ett slumpmässigt urval och är därmed inte statistiskt representativ för befolkningen i stort. Alla inkomna synpunkter och förslag är dock intressanta från ett kvalitativt perspektiv.
Resultaten från våra mätningar var följande:
Observationer av stadslivet visar att tre gånger så många människor vistades på platserna efter stadsmiljözonens införande, jämfört med innan. Ökningen var som störst på Skeppsbron. De förändrade regleringarna för motorfordon innebar också att uppmätta motorfordonsflöden var hälften så stora i slutet av sommaren. I resultatet från gångflödesmätningarna syntes inga tydliga skillnader mellan maj och augusti, vilket kanske kan förklaras av stora mängder turister i Stockholm under tillfället för föremätningen.
Av 500 svarande i platsintervjuerna ansåg sju av tio att förändringen av gatorna och torgen hade blivit till det bättre. Bland de boende gav fem av tio samma svar. Boende i de slumpmässiga platsintervjuerna var betydligt mer positivt inställda jämfört med de som spontant lämnade in synpunkter i den öppna webbdialogen. Platserna fick genomgående högst betyg avseende trivsamhet och lägst i fråga om barnvänlighet.
Bland de boende som svarat i platsintervjuer och i den öppna webbdialogen finns delade meningar om stadsmiljözonens effekter. Vissa ser det som ett trevligt tillskott till stadsmiljön och som nya ”vardagsrum”, medan andra kritiserar det minskade utbudet av parkeringsplatser i området, och vill se att borttagna parkeringsplatser återställs. Vissa menar att de offentliga sittplatserna i första hand riktar sig till turister och besökare, i stället för att tillföra kvaliteter för invånarna i Gamla stan. De boende önskar fler inslag av lek, redskap för fysisk aktivitet, kultur och en utformning som bättre går i linje med Gamla stans karaktär. Svarande i den öppna webbdialogen gav också återkoppling på processen där de efterfrågade mer information och bättre dialog med staden.
Det har i lokal media publicerats en rad artiklar om stadsmiljözonen där framför allt minskningen av parkeringsplatser lyfts fram som utmanande för de boende i Gamla stan. Att det kommer en reaktion från bilägare som upplever att deras möjligheter till fordonsförvaring begränsas är ett generellt mönster i liknande projekt runt om i världen där parkeringsplatser tas bort. Denna upplevelse är självklart legitimerad och reell eftersom många anpassat sitt liv efter tillgången till bil. Men det är också viktigt att i sammanhanget påpeka att dessa bilägares åsikter inte representerar majoriteten. Det är tydligt i denna effektmätning och har likaså kunnat konstateras i såväl oberoende enkätundersökningar av liknande projekt runt om i världen som utvärderingar av Stockholms sommargågator. Snarare är kritikerna ofta en högljudd och talför minoritet, en så kallad ”loud minority”, som främst representerar de som äger och parkerar bil. Gamla stan är ett mycket speciellt historiskt offentligt rum i Stockholm som är angeläget inte bara för turister utan även alla stockholmare. En omvandling av Gamla stans halvprivata ytor för bilförvaring till offentliga, levande stadsmiljöer för människor är en utveckling som inte bara turister och stockholmare välkomnar, utan även vad vi kan både se och höra, en (tyst) majoritet av de boende i Gamla stan.
We are proud to announce that our project, ”Improving Social Values through Urban Design in Large-Scale Post-Soviet and Post-War Residential Neighborhoods,” has been awarded seed funding by the Swedish Institute!
Thanks to this support, we can now initiate a collaboration bringing together architects and planners from Ukraine, Lithuania and Sweden to map similar and different challenges and opportunities for enhancing social values of large-scale residential areas during renovation and reconstruction processes. Together, we will also compile best practices from completed projects and share them with colleagues across our national borders.
Many thanks to the Swedish Institute for trusting us with this opportunity!
From Spacescape, we would also like to extend our gratitude to our project partners:
Additionally, a special thanks to Pehr Mikael Sällström at Architects Sweden, whose work through the UREHERIT project connected us, and to Eugenia Bevz, who will be contributing to the project.
Read more about the approved projects here.
Länsstyrelsen i Västra Götaland genomförde fyra planerarträffar med kommunerna under november. Länsstyrelsen presenterade läget i regionen, kommunen planeringsläget och Alexander Ståhle från Spacescape genomförde föredrag om framtidens mobilitet i planeringen. Träffarna var fullsatta och diskussionerna livliga.
Under träffen genomfördes en workshop med hjälp av webb-appen Placetoplan.se där alla synpunkter samlades från planerarna om kommunernas utvecklingspotential.
Här är resultatet från workshoparna:
Se film från workshopen här och Alexanders bildspel här!
Vill du också göra en framtidsworkshop? Kontakta Alexander Ståhle.
Vi på Spacescape har sett ett stort intresse för smarta gator från kommuner runt om i hela Sverige. Gävle kommun har tagit fram en gatuutvecklingsplan enligt guiden och Sundbybergs stad har precis startat ett liknande arbete med oss på Spacescape. Något av ett historiskt genombrott har nu skett i Göteborgs stad. Flera politiska uppdrag har getts förvaltningarna för att anpassa kommunens normer och handböcker till Designguide för smarta gator.
”Stadsmiljöförvaltningen får i uppdrag att genomföra en större revidering av teknisk handbok, med stöd av relevanta förvaltningar, i enlighet med detta yrkande. […] I stället för att utgå från VGU och TRAST ska revideringen därför hämta stöd från de rekommendationer som baseras på de omfattande forsknings- och omvärldssammanställningarna som i den svenska Designguide för Smarta gator samt den internationella Global Street Designguide från NACTO.” (Yrkande angående revidering av teknisk handbok, SMN 2024-06-13. Göteborgs Stad stadsmiljönämnden)
”Vägledande i arbetet ska vara att vägtrafiken totalt sett ska minska bland annat genom ett främjande av de hållbara trafikslagen gång, cykel och kollektivtrafik. Stadsmiljönämnden får i uppdrag att utöver långsiktiga åtgärder prioritera tillfälliga, kostnadseffektiva och uppskalningsbara åtgärder för att gynna hållbara transportslag såsom kollektivtrafik, cykel och gång. […] Utgångspunkt ska vara relevant forskning och omvärldsanalys av städer som lyckats med en snabb trafikomställning samt Designguide för Smarta gator och Global Street Design Guide.” (Yrkande angående åtgärder med anledning av rapporten om trafik- och resandeutveckling 2023. Stadsmiljönämnden)
Mål och syfte med Designguide för smarta gator var, som med Global Street Design Guide, att uppdatera och ställa om svensk gatunorm. Göteborgs stad visar att det är både möjligt och önskvärt.
Ladda ner Designguide för smarta gator och Designguide för snabba gator på www.smartagator.se
Spacescape har tillsammans med Kairos Future, White Arkitekter, M4Traffic och Placetoplan fått forskningsmedel från ShiftSweden och Vinnova för projektet SUPERLINES.
I projektet kommer vi att utveckla framtidsvisioner för innerstadens gatunät och framför allt en av Stockholms mest centrala platser: Centralbron. Vi kommer att använda de sex stegen i metodiken för Spekulativ design: Upptäcka, Utforska, Utmana, Utveckla, Uppleva, Utvärdera. Visionen kommer simuleras och analyseras med avancerad trafikmodell (Sampers/Dynameq), visualiseras i 2D och 3D och kommuniceras med en app (Placetoplan) som gör det möjligt att få feedback från medborgare på visionen.
Drivkrafter som gör visionen möjlig och önskvärd är flera. Globala trender som urbanisering, digitalisering, delandeekonomi, klimatförändringar och hälsomedvetenhet driver på omvandling mot mindre enskilt bilresande. Många av dessa är beskrivna av ShiftSweden och i till exempel FORMAS-projektet Postcar(d) Urbanism med boken Alla behöver närhet (Ståhle 2017). Städer som Barcelona, Paris, Bryssel, Gent, Milano, Oslo och Köpenhamn är förebilder. Regionala trender och projekt som Förbifarten, nya tunnelbanelinjer, nya cykelbanor, höjd trängselskatt, höjda parkeringsavgifter och nya politiska mål kan minska biltrafiken radikalt i centrala Stockholm. Lokala trender och projekt som nya Slussen, nya Tegelbacken, nya Söder Mälarstrand, nya Centralstaden, Stadsmiljözonen i Gamla stan, Miljözonen i City och nya trafikplanen för City pekar alla på minskad biltrafik och ökad plats för grönska, gång, cykel och kollektivtrafik.
Visionen om SUPERLINES kommer att utmana den rådande bilinfrastrukturen i centrala Stockholm genom att visa på hur en succesiv omvandling av motortrafikleden Centralbron kan skapa ett nytt, grönt och centralt stadsrum mellan Södermalm och City med anslutande gatunät, där gång, cykel och kollektivtrafik är prioriterade. Dessutom vill visionen accelerera en fossilfri och resursmedveten omställning av hela innerstadens trafiksystem för mer gång, cykel och delade transporter. Detta bidrar konkret till attraktiva och tillgängliga livsmiljöer för alla, eftersom mer plats ges för människor samtidigt som fordons negativa effekter så som buller och luftföroreningar minskar.
Projekt SUPERLINES adresserar hela trafiknätet och därmed alla stadsrum i centrala Stockholm, eftersom det kommer att påverka trafiken i en större skala. Projekt SUPERLINES blir ett sätt att ”1) skapa nya värden genom cirkulära affärsmodeller i byggande och förvaltning” genom att återanvända befintlig infrastruktur. Den blir ett sätt att ”2) skapa konkurrenskraftiga alternativ till enskilt bilresande” genom att prioritera gång, cykel och delade transporter i en central länk i trafiknätet. Projekt SUPERLINES blir också ett sätt att ”3) integrera byggd miljö och mobilitet till ett system” genom att utforma Centralbron som en grön boulevard och anslutande stadsrum som parker och torgytor där gång och cykel är mest prioriterade, men där också delade transporter som buss, spårvagn, taxi och leveranser har god framkomlighet.
Målgrupper som kommer engageras i gestaltningen är kommunens trafikplanerare, planerare på Trafikverket, konsulter och experter samt intresserade medborgare. Planerare och experter engageras i workshops som syftar till att upptäcka och utforska både signaler och systemet som helhet med en starkt datadriven metodik. Trafikverket kommer kunna engageras inom det pågående forskningsprojektet ”Hållbar utveckling av genomfartsleder”. Medborgarna kommer engageras via webb-appen Placetoplan, som redan använts i flera trafik- och stadsutvecklingsprojekt i Stockholm. Alla är delar av omställningen.
Projekt SUPERLINES kommer genom Centralbron att ta upp en länge debatterad fråga i Stockholm, där det sedan tidigare funnits många olika visioner. Skillnaden med vår vision är att den är kopplad till verkliga trender och projekt (Förbifarten, Slussen, Tegelbacken, Stadsmiljözon, Miljözon) samt att den kommer vara ”taktisk”, så som modellen ”tactical urbanism” har använts för tex Superblocks i Barcelona och High Line i New York, därav namnet SUPERLINES. Det innebär att visionen kommer beskriva en succesiv omvandling där små åtgärder (målning, skyltning) kommer förbereda för mer och mer omfattande åtgärder (landskap, arkitektur), där Centralbron till slut är omvandlad till en urban parkboulevard med anslutande gröna och levande gator, kajer och torg.
Urban infrastruktur och gator har ofta en livslängd på flera hundra år. Vi tror på att hållbar stadsutveckling sker stegvis, om möjligt med ”tactical urbanism”, som möjliggör test av nya lösningar och att låta medborgare och politiker uppleva och utvärdera utfallet. Times Square i New York omvandlades på en dag till ett bilfritt torg med målarfärg och stolar, torget är nu permanent ombyggt till ett bilfritt torg ritat av norska arkitektkontoret Snöhetta. Vi tror att en vision för SUPERLINES måste sikta minst 100 år framåt (2125) men att det måste finnas visioner för 15 år (2040) och 5 år (2030) som visar att förändring kan ske nu och som visar vägen mot den stora visionen. Det är så all modern stadsplanering har fungerat – en vision för helheten som också kan delas upp i etapper och delprojekt. Modellen ”tactical urbanism” har visat att omvandling kan ske mycket snabbt och samtidigt engagera medborgare.
Projekt SUPERLINES innefattar Centralbron och dess anslutande stadsrum (Tegelbacken, Söder Mälarstrand, Slussen och Riddarholmen) och hela trafik- och gatunätet i innerstaden. Eftersom Centralbron är en central länk i trafiknätet kommer den genom sina nya funktioner påverka hela trafiksystemet. Visionen kommer innefatta en form av ”cirkulationsplan” för innerstaden för att hantera alla trafikrörelser. Visionen kommer beskriva och visualisera: innerstadens gatunät, Centralbron, en ny grön huvudgata (Sveavägen), en ny grön cykelfartsgata (Mäster Samuelsgatan) och en ny grön gångfartsgata (St Paulsgatan).
Platsägare är Stockholms stad och Trafikverket. Behovsägare är allmänheten (trafikanter, boende, företagare, fastighetsägare och besökare). Platsägare kommer involveras genom workshops. Trafikverkets Handbok för trafikstrategiskt arbete kommer att användas och projektet koordineras med projektet ”Hållbar utveckling av genomfartsleder”. Kommunens mål om 30 % minskad biltrafik, Framkomlighetsstrategin och Översiktsplanen kommer kunna vara vägledande i kommunens engagemang. Behovsägare kommer kunna se och uppleva visionen genom webb-appen Placetoplan och därigenom komma med synpunkter till projektet.
Centralbron används idag som en motortrafikled, men visionen kommer att omvandla platsen till en grön boulevard, vilket innebär omfördelning till aktiva transporter och minskning av motorfordonstrafik (motsatsen till ”inducerad trafik”). Innerstadens gator används idag till stor del för bilparkering. Dessa ytor kan omvandlas när bilresande och bilinnehav minskar. Samtidigt planeras nya parkeringsgarage som kommer avlasta gatorna. En omvandling av innerstadens gatunät till grönare gator har skisserats inom Vinnovaprojektet Smarta gator (www.smartagator.se) och kan i detta projekt tas ytterligare ett steg vidare och sättas i en trafiknätskontext.
Projektets syfte är att skapa förståelse för hur omvandling av central infrastruktur kan bidra till mer attraktiv, tillgänglig och hållbar stad. Visionen är ett grönare och smartare gatunät i stadskärnan. Målet är social, miljömässig och ekonomisk utveckling som förbättrar folkhälsan, minskar miljöbelastningen och ökar stadens konkurrenskraft.
Frågor om projektet? Kontakta alexander.stahle@spacescape.se
På uppdrag av Uppsala kommun har Spacescape processlett ett platsutvecklingsprojekt i Gottsunda. Lokala seniorer bjöds in att medskapa en ljusslinga som skulle sättas upp längs en gångväg, vilken tidigare beskrivits som mörk och otrygg.
Efter platsbesök med deltagarna spenderade vi två dagar på Återfika i Gottsunda där seniorerna fick dekorera ljusbollar och formulera budskap som de ville förmedla till omgivningen. Projektet fick då namnet NOOR, som på flera av deltagarnas olika modersmål betyder ljus. Temat syftade inte bara till att förmedla det faktiska ljuset, utan också värme, kärlek, och visdom.
Efter invigningen den 7 november sitter ljusslingan uppe under resten av hösten/vintern. Tack till alla medverkande seniorer!
Är du intresserad av processledning för dialog eller medskapande, kontakta Karin Lobo Lundgren hos oss på karin.lundgren@spacescape.se
Vi välkomnar er till AW och föredrag om ”Designguide för snabba gator” onsdag 6e november!
17.00 Mingel
17.30-18.00 Föredrag av Alexander Ståhle
Plats: Magasinsgatan 10 (White arkitekter)
OSA gärna till louise.karlsson@spacescape.se tisdag 5/11.
Välkomna!
Vi är glada att välkomna en ny kollega till kontoret i Göteborg – Johanna Gimfjord.
Johanna är utbildad arkitekt och har tidigare jobbat med bland annat stadsutveckling och bostadsprojekt i tidiga skeden. Hon har även fått pris för sitt examensarbete om levande bottenvåningar och vikten av stadsliv. På Spacescape arbetar Johanna bland annat med stadsbyggnadstrategi, stadsrumsanalys och utformning av offentliga rum.
Välkommen Johanna!
”Stockholms miljardsatsning: Bygger ’en av norra Europas största’ idrottsanläggningar” skriver Dagens Nyheter. Det hela började med att Stockholms stads bolag St Eriks Markutveckling gav Spacescape uppdraget att ta fram en vision för den gamla Prippsfabriken i Ulvsunda. Efter en omfattande analys av potentialen för olika urbana funktioner och en gemensam workshop tog Spacescape fram underlag till visionen för området som fick fokus på idrott och kultur, baserat på behov och möjligheter. Läs mer om Bryggeriet här.
På Spacescape pågår flera spännande uppdrag kring idrott och planering, bland annat för Centrum för idrottsforskning och Riksidrottsförbundet.
Fredag den 27 september invigdes det mobila utegymmet Hälsohubben på Söder Mälarstrand i Stockholm, en del av forskningsprojektet StreetForum.eu. Hälsohubben utformades i samarbete med landskapsarkitekterna på Studio Era och finansierades av Arwidssonstiftelsen. Träningsövningar för olika åldrar på Hälsohubben finns att se här.
För frågor om våra idrottsprojekt, kontakta helena.lundin.kleberg@spacescape.se.
