IVL Svenska Miljöinstitutet och Spacescape har beviljats medel av Formas för att utveckla ett webverktyg tillsammans med webbyrån OAWA och fyra engagerade kommuner: Göteborg, Uppsala, Örebro och Nacka.
Om ni vill veta mer om utvecklingen av Klimatkalkylen för översiktsplaner och detaljplaner, kontakta Tobias Nordström på Spacescape, Åse Togerö eller Tomas Wisell på IVL Svenska miljöinstitutet.
Tillgång och närhet till en mångfald av idrottsanläggningar har betydelse för såväl människors välbefinnande som hälsa och möjlighet till en meningsfull fritid. Under 2023 har Spacescape tillsammans med Eskilstuna kommun genomfört en omfattande analys av tillgång till idrott, just för att belysa var det finns ett behov av fler anläggningar.
I studien har fyra typer av tillgångsanalyser använts: närhet till idrottsanläggning, närhet till mångfald av idrottsanläggning, besökstryck på idrottsanläggning samt idrottsanläggningarnas tillgång till kollektivtrafik.
Ta en närmare titt på rapporten här!
Frågor? Kontakta Tobias Nordström.
Vi är väldigt glada att välkomna vår nya kollega Kristina Damperud! Kristina har en bakgrund inom både arkitektur och som GIS-ingenjör, och kompletterar vårt team med spetskompetens inom GIS-analys. Kristina har studerat arkitektur med inriktning urban arkitektur vid Lunds Tekniska Högskolan . Hon har tidigare arbetat inom kommunal sektor både inom den tekniska förvaltningen och samhällsbyggnad i rollen som GIS-ingenjör. På Spacescape kommer Kristina arbeta med olika typer av GIS-analyser och visualiseringar.
Välkommen Kristina!
De sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelarna av gåvänliga städer är väldokumenterade. Ändå har planeringen länge saknat praktiska metoder för att förutse hur vi rör oss till fots i våra städer. Spacescape har utvecklat en gångflödesmodell som kan prognosticera gångflöden i både befintliga och framtida stadsmiljöer. Prognoserna ger en förståelse hur ny bebyggelse och infrastruktur påverkar fotgängarflöden och hur befintliga gator och stadsrum kan optimeras utifrån fotgängares perspektiv.
Varför är gångflödesprognoser viktiga för stads- och trafikplanering liksom fastighetsutveckling?
Forskning visar att det är inte bara är ekonomiskt och kommersiellt konstruktivt att planera för gångvänliga städer, utan även bra för hälsa och miljö. Kunskapen om hur vi rör oss i gatunätet är avgörande för att kunna planera för gångvänliga stadsmiljöer. Det skapar inte bara goda förutsättningar för hållbar stadsbyggnad, utan även möjligheter för samhällsbyggnadsbranschen att fatta ekonomiskt välgrundade beslut. Fotgängarprognoser ger oss exempelvis kunskap i verksamheters möjliga kundunderlag, antal potentiella resenärer för kollektivtrafiken och hur offentligt och tryggt ett stadsrum upplevs, vilket utgör underlag för bottenvåningsstrategier och utformning och av de offentliga rummen. Gångflödesprognoser bör därför vara ett minst lika självklart planeringsunderlag som till exempel bullerberäkningar eller trafiksimuleringar i nya stadsutvecklingsprojekt.
Vad kan gångflödesprognoser bidra med i stadsplaneringen?
Gångflödesprognoser kan ge oss nya former av analyser och beslutsunderlag som tidigare saknats i stadsutvecklingsarbetet. Dessa, som komplement till traditionella konsekvensanalyser som inte sällan fokuserat på motorfordonstrafik, är en viktig del i ett framtida planeringsarbete för att skapa mer attraktiva, hållbara och smarta städer. Några exempel på användningsområden inom stads- och trafikplanering:
Gångflödesprognosens nya beslutsunderlag inom stadsplanering och fastighetsutveckling:
Gångflödesprognosens nya beslutsunderlag inom trafikplanering:
Hur är modellen uppbyggd?
Modellen (OD-Betweenness) kan förutsäga förändringar i fotgängarflöden till följd av förändringar i den byggda miljön (Byggnaders placering och gatunätets struktur) och den rumsliga fördelningen av befolkning, kollektivtrafik och andra målpunkter. Omfattande forskning har genomförts inom det som kallas ”Space syntax” (Hillier, B, 1996, Space is the machine), vilket senare vidareutvecklats i destinationsviktade analyser under begreppet ”Place syntax” (Ståhle et al, 2005, Place Syntax). Den vidareutvecklade modellen (OD-Betweenness) viktar närhet med orienterbarhet och vinkelförändringar i rummet. Nya studier av Stockholm, Amsterdam och London visar att modellen har stark förklaringsgrad (Stavroulaki, I, 2019, Statistical modelling and analysis of big data on pedestrian movement) där det är den rumsliga strukturen av gator, tätheter och målpunkter som styr rörelsemönstret. Gångflödesprognosen genomförs i fyra steg: Resealstring, destinationsval, färdmedelsval och ruttval. Modellen kan dels modellera befintliga gångflöden, dels prognosticera framtida flöden. Modellens uppbyggnad gör det även enkelt att testa olika framtida scenarier (som exempelvis olika utbyggnadstakter, funktionsblandningar, kopplingar och gatustrukturer).
Projekt
Just nu arbetar Spacescape med gångflödesprognoser för ett av Göteborgs största stadsutvecklingsprojekt – Centralstaden (Jernhusen) i syfte att undersöka framtida besöks- och gångflödespotential. Tidigare har Spacescape arbetat med gångflödesprognoser i flera olika projekt:
Slussen och Nobel center, Stockholm (Atrium Ljungberg, Nobelstiftelsen)
Slussens nya detaljplan (Stockholms stad)
Slakthusområdet, Stockholm (Klövern)
Barkarbystaden, Järfälla
Drottninghög, Helsingborg (Helsingborghem)
Bispevika, Oslo (Oslo S Utvikling)
Umami Park, Sundbyberg (Mind Retail)
Hälsovägen, Huddinge kommun (Brabo Stockholm AB)
Vill ni veta mer om hur vi arbetar med gångflödesprognoser?
Kontakta Petter Streijffert.
Framtidsgatan Storgatan i Umeå står nu klar.
I två medborgardialoger önskade sig umeåborna mer yta för gående och cyklister och mindre för biltrafiken, jämte ett generellt sett mer trivsamt gaturum. Med det som utgångspunkt arbetade Spacescape och Umeå kommun gemensamt fram ett designkoncept med ledorden ”den gröna tråden”, där en underliggande idé var att tydliggöra kopplingen till kulturhuset Väven. Umeå tog därefter själva fram bygghandlingar.
Storgatan som tidigare enbart bestod av breda körfält och smala gångbanor utan andra funktioner har fått en ny dubbelriktad cykelbana, grönska i planteringskärl och mittrefugen, bänkar och en färgsprakande markmålning.
En nära kontakt med stadens entreprenör gjorde det möjligt att förklara och förtydliga utformningen efter hand. Under byggfasen var Umeå kommun själva ute på gatan och justerade blommor och bänkar utifrån vad man såg funkade bäst på plats. Eftersom både tillvägagångssätt och materialval är nya var den flexibiliteten till stor hjälp.
Lokalmedia har bevakat projektet och kommunen har fått ta emot både ris och ros. ”Att genomföra det här och sedan gå på semester var kanske inte optimalt, vi har fått en hel del frågor och kommentarer, men man lär sig.”, reflekterar projektledare Katarina.
Storgatan uppmärksammades även under sommarens dialog om Renmarkstorget:
”Det vore bra om det fanns en genomgående cykelbana från Skolgatan till den nya snygga GC-banan på Storgatan.” Kvinna, 40-49 år
”Varför inte måla torget, något konstnärligt typ som Storgatan. Tycker vi behöver färg i tillvaron.” Kvinna, 70-79 år
I dialogen framkom ett stort behov av en cykelbana, trots det cyklar somliga ännu sin vana trogen på trottoaren. Det tar sin tid för förändringar att sätta sig men klart är att den här enkla och kostnadseffektiva typen av omvandling medför att cykelnätet kan byggas ut och ihop i en mycket snabbare takt än annars, varpå en riktig ombyggnation kan följa efter successivt.
Även grönska var en högt efterfrågad förbättringsåtgärd på sträckan. En innovation som visade sig fungera bra var en enkel typ av plantering där betongplattor i mittrefugen byttes ut mot sand och blommor, vilket snabbt gav gatan en mjukare och grönare karaktär.
Nu väntar eftermätningar för att studera om förändringarna har gett effekt på flöden och vistelse.
Under våren har Spacescape tillsammans med Gävle kommun genomfört ett omfattande dialog-, analys- och planarbete som lett fram till ett första förslag till gatuutvecklingsplan för Gävle. Flera workshops har genomförts med Gävleborna och den första webbdialogen samlade mer än 700 synpunkter och idéer.
Planen ska leda till mer levande, trygga gator och ett effektivare trafiksystem. Mer om gatuplanen finns att läsa här.
Nu ligger förslag till gatuutvecklingsplan ute på webbdialog, och det har redan kommit mer än 250 synpunkter. Det är tydligt att en majoritet av Gävleborna vill se förändring av gatorna i Gävle.
Frågor? Kontakta Petter Streijffert.
Spacescape har tillsammans med RISE, webbyrån OAWA och det legendariska amerikanska arkitektkontoret Street Plans fått tilldelning av Vinnova för projektet The Street Value Tool. Street Plans med Mike Lydon är bland annat kända för att ha etablerat begreppet ”tactical urbanism” och ha genomfört flera fantastiska gatuomvandlingsprojekt över hela Nordamerika.
The Street Value Tool är en webbapp som analyserar effekterna av gatuutformning. Syftet med att utveckla webbappen är att ge planerare och arkitekter större kunskap om vilka värden som skapas av olika typer av gator. Värden som analyseras innefattar sociala, hälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga, och trafikala. Ett övergripande mål är att ge bättre argument och incitament för omvandling till mer hållbara, hälsosamma och levande gator, både i Sverige och Nordamerika.
Förväntade effekter och resultat av projektet The Street Value Tool är att generera ny kunskap om gators effekter och värden i den nordamerikanska kontexten, samt få kunskap om hur ett sådant analysverktyg kan användas inom planeringspraktiken. Ett annat önskat resultat är att skapa fler och bättre relationer mellan svenska och nordamerikanska gatuplanerare inom privat och offentlig sektor. The Street Value Tool kan bli en bra plattform för svenska planerare att få kontakter i Nordamerika.
Projektet The Street Value Tool genomförs av svenska Spacescape, RISE och webbyrån OAWA i samarbete med amerikanska designkonsulten Street Plans i samverkan med några pågående gatuomvandlingsprojekt i USA. Projektet genomförs i sju steg: 1) Forsknings- och kunskapsläge sammanställs 2) Kreativa workshops 3) Webbapp prototyp 4) Webbapp-testning på projekt 5) Webbapp slutförande 6) Användarmanual skrivs 7) Konferens genomförs. Förebild för webbappen är StreetMix och Complete Streets Toolkit.
Analysverktyget kommer finnas på www.gatukalkylen.se våren 2024.
Spacescape and Street Plans collaborates on new web app
Spacescape, RISE, the web agency OAWA and the legendary American architecture office Street Plans, has been funded by Vinnova for the project The Street Value Tool. Street Plans with Mike Lydon is known for having established the concept of ”tactical urbanism” and having implemented several fantastic street transformation projects across North America.
The Street Value Tool is a web app that analyzes the effects of street design. The purpose of developing the web app is to give planners and architects greater knowledge of the values created by different types of streets. Values that are analyzed include social, health, economic, environmental and mobility. An overall objective is to provide better arguments and incentives for transformation into more sustainable, healthy and lively streets, both in Sweden and North America.
Expected effects and results of The Street Value Tool project are to generate new knowledge about the effects and values of streets in the North American context, as well as gain knowledge about how such an analysis tool can be used in planning practice. Another desired result is to create more and better relationships between Swedish and North American street planners in the private and public sector. The Street Value Tool can become a good platform for Swedish planners to make contacts in North America.
The Street Value Tool project is carried out by the Swedish Spacescape, RISE and the web agency OAWA in collaboration with the American design consultant Street Plans in collaboration with some ongoing street transformation projects in the USA. The project is carried out in seven stages: 1) Research and knowledge situation is compiled 2) Creative workshops 3) Web app prototype 4) Web app testing on project 5) Web app completion 6) User manual is written 7) Conference is held. The model for the web app is StreetMix and Complete Streets Toolkit.
The tool will be accessible at www.gatukalkylen.se in spring 2024.
Behovet av medborgardialog inom stadsplanering och platsutveckling är större än någonsin. Tidigare dialoger behövs för att förstå hur områden och platser uppfattas och för att berörda medborgare ska känna en konkret delaktighet i hela planeringsprocessen. För att klara detta behövs digitala verktyg som gör det enkelt för medborgare att delta och ge synpunkter, och som ger möjligheten för medborgare att på ett tydligt och överskådligt sätt se vad andra medborgare tycker. Samtidigt måste verktyget vara ett lättanvänt men kraftfullt analysverktyg för planerare, som kan analysera inkomna synpunkter och få överblick över vad som sagts, vilka frågor som är viktigast, och vilka grupper och tycker vad. Lägg till detta en kompetent support av erfarna planerare och dialogexperter. Allt detta är vad Spacescape och Placetoplan erbjuder. Därför har Stockholms stad skrivit ramavtal med oss. Vi ser fram emot flera år av spännande dialoger med Stockholmarna tillsammans med kommunen för att skapa en mer medborgarförankrad stadsutveckling.
Boendekostnader och transportkostnader utgör de två största utgiftsposterna för svenska hushåll. Båda dessa kostnader är starkt beroende av var i staden man bor och hur nära man har till stadens utbud och vardagliga målpunkter. Bostadspriserna är högre i områden som har nära till stadens utbud, men transportkostnaderna är högre längre ifrån stadens centrum där det är längre avstånd till arbete och målpunkter. Betalningsviljan är således stor för närhet. I viss mån vägs sannolikt boendekostnader mot transportkostnader vid ett bostadsköp, men det är kanske inte så många som tänker på hur stor andel av inkomsten som läggs på boendekostnader respektive transportkostnader – och hur mycket de skiljer sig åt mellan olika bostadslägen.
2022 utgjorde boendekostnader 25 % av hushållens disponibla inkomst och transportkostnader 13 %. Kriget i Ukraina har det senaste året skapat osäkerhet i omvärlden och drivit på en energikris med stigande el- och drivmedelspriser. Tillsammans med ökande inflation och stigande bolåneräntor gör världsläget hushållens sårbarhet större än vi har sett på mycket länge. Enligt Finansinspektionens årliga bolånerapport (FI, 2023) lade svenska hushåll rekordstor andel av inkomsten på bolåneräntor 2022 och sannolikt har både boende- och transportkostnaderna ökat ytterligare i takt med den rådande ekonomiska krisen.
I synnerhet är det ensamstående med barn och låginkomsttagare med små marginaler som riskerar att drabbas. Nyligen varnade Sveriges stadsmission att allt fler barnfamiljer riskerar att bli vräkta (Hemlös 2023). Även de som bor i småhus påverkas av de höga el- och drivmedelspriserna och kan behöva prioritera mellan en tillräckligt uppvärmd bostad, ha råd att resa i vardagen och ha råd med övriga omkostnader.
I projektet Bostadsläget, som finansieras av Energimyndigheten, har Spacescape, i samarbete med Evidens, Trivector och Valueguard, analyserat hur bostadsbebyggelse och stadsstruktur påverkar boendekostnader, transportkostnader, koldioxidutsläpp och energianvändning. I denna artikel redovisas hur boende- och transportkostnader kartlagts för hushåll i Stockholm, Göteborg och Uppsala. I den kommande webbplattformen www.bostadslaget.com kommer det att vara möjligt att som bostadssökare själv undersöka lägen där du vill bo, var du har råd att bo, var du kan bo energieffektivt och klimatvänligt – och framför allt var detta sammanfaller.
För att uppskatta utgifter för boende och transporter för hushållen i olika stadsdelar har beräkningarna baserats på data på stadsdelsnivå i så hög grad som möjligt. Data som finns på stadsdelsnivå (sk. RegSO) och som ligger till grund för beräkningarna är bostadspriser, bilar per hushåll, personer i arbetsför ålder per hushåll, upplåtelseformer, bostadsstorlekar samt disponibel inkomst. Hyresnivåer finns för stadsdelsområden i Stockholm och Göteborg och på kommunnivå i övriga delar av regionerna samt i Uppsala. Bostadsrättsavgifter per kvm finns som genomsnitt per stad. Belåningsgraden och bolåneräntan utgår ifrån riksgenomsnittet. Eftersom dessa uppgifter säkerligen varierar mellan olika områden i städerna så ger resultatet en relativt förenklad bild, men det påverkar inte grundpremissen att lägets egenskaper skapar signifikant olika höga boende- respektive transportkostnader.
För att beräkna boendekostnader för ett genomsnittligt hushåll har bostadsbeståndet delats upp i bostadsrätter och hyresrätter (i flerbostadshus) samt småhus (radhus och villor som är äganderätt).
För bostadsrätter och småhus har vi utgått ifrån bostadspriser från alla överlåtelser mellan år 2018 och 2021 uppräknat till 2023 års nivå. För bostadsrätter inkluderar boendekostnader bolåneräntor, amorteringar, bostadsrättsavgifter samt elkostnader. För småhus inkluderar kostnaderna bolåneräntor, amorteringar och driftkostnader. För hyresrätter inkluderar kostnaderna hyra och elkostnader.
Den data som använts kommer från de stora resvaneundersökningar som genomfördes i Stockholms län 2015, från resvaneundersökningen i Västra Götalands län 2017 inom ramen för Västsvenska paketet samt från Uppsala kommuns resvaneundersökning från 2015. Här finns data på stadsdelsnivå för resta kilometer per person och antal resor, för bil respektive kollektivtrafik. Regressionsanalyser har genomförts som identifierat vilka lägesegenskaper som förklarar resandet. Där framkom bland annat att långa bilresor skapas av perifera lägen i regionen, låg befolkningstäthet och brist på kollektivtrafik, medan kollektivtrafikresor bland annat förklaras av ett stort utbud av kollektivtrafik inom gångavstånd.
Transportkostnader kan delas upp i olika delar som beror på bilinnehav, reslängd med bil, antal kollektivtrafikresor, reslängd med kollektivtrafik samt restidskostnad. Data om bilinnehav är hämtat från SCB och innefattar både ägda bilar samt privat- och företagsleasade bilar. Bilinnehav är starkt kopplat till lägesfaktorer och kan förklaras till ca 90 % av faktorer såsom befolkningstäthet, servicetillgång, centralitet och bostadstyp. Till kostnader för bilinnehav inkluderas försäkring, fordonsskatt, service, reparationer och värdeminskning. Parkeringskostnader läggs till i de områden där det finns parkeringsavgifter för boende i flerbostadshus, medan boende i småhus antas ha tillgång till egen parkering. Drivmedelskostnad läggs till baserat på skattat antal resta fordonskilometer per år med bil. Kollektivtrafiktaxa beräknas som en genomsnittlig kostnad per resa i Stockholmsregionen där det är enhetstaxa, men som en genomsnittlig kostnad per km i Göteborg och Uppsala där det finns zontaxa. Statistiken är hämtad från Trafikanalys (Regional linjetrafik, 2019). Även restidskostnad ges ett monetärt värde baserat på den metod som används av Trafikverket i samhällsekonomiska kalkyler (Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 7.0, Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid (Version 2020-06-15).
Här redovisas resultatet från analyserna stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Uppsala; boendekostnader, transportkostnader och dessa sammanslagna.
Småhusägare, som också har störst genomsnittlig inkomst, lägger störst andel, ca 50%, av sin inkomst på boende och transporter. Generellt både bor de större samt äger och reser med bil i högre grad. Boende i hyresrätter lägger ca 30% av sin inkomst på boende och transporter. Bostadsrätter ligger mellan 30-40%. Det är störst skillnad på hur mycket av inkomsten som läggs på transportkostnaderna i Uppsala mellan småhus, 19% och bostadsrätter, 8%.
I Stockholm finns de högsta boende- och transportkostnaderna, 60-70% av den genomsnittliga hushållsinkomsten, i halvcentrala mycket attraktiva villaområden. Relativt höga kostnader, 50-60% har även stora delar av den storstadsnära landsbygden. Lägst kostnader, 20-30%, finns i halvcentrala förortsområden med flerbostadshus. Låga kostnader finns även i perifera miljonprogramsförorter med pendeltåg. Innerstaden har, trots höga boendekostnader, relativt låga totalkostnader, kring 35%, tack vare låga transportkostnader. I Göteborg är boende- och transportkostnader relativt jämna 30-40% i centrala tätorten, i både innerstad och närförorter. De riktigt höga kostnaderna finns i perifera villaförorter, i synnerhet de som ligger mot havet. I Uppsala är mönstret mer monocentriskt, billigast i centrum och dyrast i periferin.
Kartorna bekräftar att boendekostnaderna är störst i centrala och täta områden, medan transportkostnaderna är störst i avlägsna och glesa områden. Längst ut i vissa periferier utgör transportkostnaderna faktiskt en större andel av hushållets utgifter än boendekostnaderna.
Här är några exempel på boende- och transportkostnader för några vanliga hushållskonstellationer samt vad som skulle hända om de flyttade.
Ett par med två barn som bor i ett radhus i Stockholms ytterområden skulle om de flyttar till lägenhet i en av Stockholms närförorter sänka sina boende- och transportkostnader med 20%. En singel med ett barn som flyttar från en lägenhet i Göteborgs yttre förorter till en hyresrätt i innerstaden skulle sänka sina boende- och transportkostnader med 55%. En pensionär som bor i en stor villa utanför Uppsala och flyttade till en mindre lägenhet i innerstaden skulle också sänka sina boende- och transportkostnader med 55 %. Denna enkla räkneövning visar hur mycket bostadsläget kan betyda för hushållens privatekonomi.
Att ha nära till stadens utbud och vardagens målpunkter är uppskattad av många. Det syns i prisbilden och hushållens betalningsvilja. Det är mer eftertraktat att bo i städernas centrala och täta områden och det finns en stor betalningsvilja för att slippa långa transporter. Resultaten visar att förhållandet mellan boendekostnader och transportkostnader varierar över staden, men att de totala kostnaderna i hög grad jämnar ut sig. Det motsatta förhållandet mellan boendekostnader och transportkostnader gör att hushållens totala kostnader inte skiljer så mycket mellan centrala och perifera områden som många kanske skulle anta. Faktum är att hushållens transportkostnader ofta är lika stor eller ibland till och med större än boendekostnader i regionernas ytterområden.
Resultaten visar på vikten av att förstå hur läget i staden påverkar hushållens utgifter, men samma fenomen gäller även energianvändning och utsläpp av växthusgaser. De beror också på var och hur stort man väljer att bo och om man väljer att äga en bil eller inte. Solceller eller en luftvärmepump kan installeras för att effektivisera sin energianvändning och man kan välja att cykla även längre sträckor till jobbet. Men bostadslägets kvaliteter kommer alltid ha en avgörande betydelse på en aggregerad nivå. För att möta de kriser och utmaningar som våra samhällen står inför – ekonomiska, energimässiga, klimatmässiga – måste de som söker bostad bli mer medvetna. Men de måste också få de rätta förutsättningarna att göra mer hållbara val, att få möjlighet att välja ett minskat transportbehov och att billigt och bekvämt kunna välja hållbara färdmedel.
Tidigare analyser som genomförts inom ramen för forskningsprojektet Bostadsläget visar att täta och centrala miljöer är mer energieffektiva. Kortare resor och större andel hållbara transporter gör också att de som bor i dessa miljöer generellt har ett mindre klimatavtryck kopplat till boende och transporter. Det är bland annat detta som har givit upphov till det populära stadsbyggnadskonceptet 15-minutersstaden som introducerades av professor Carlos Moreno vid Sorbonne Business School i Paris. Det innebär enkelt uttryckt att stadsbor ska kunna nå det mesta de behöver i vardagen inom 15 minuters gång- eller cykelavstånd. För att möjliggöra det behöver planeringen inriktas på åtgärder som gör avstånd i staden kortare och som uppmuntrar till gång- och cykelresor i förmån för bil. Åtgärder som ökar täthet, funktionsblandning, serviceutbud och kollektivtrafiktillgång bidrar både till att minska utsläpp av växthusgaser och till att skapa attraktiva stadsmiljöer. Att bygga centralt belägna flerbostadshus är mer ekonomiskt hållbart, energieffektivt och klimatvänligt än att bygga småhusområden långt från stadskärnan.
Det är låginkomsttagare och ensamstående hushåll med barn som drabbas hårdast av den ekonomiska krisen. Utan ekonomiska medel tvingas man bo längre ifrån stadens centrum och man behöver resa längre i vardagen. Istället får man betala med transportkostnader, både i pengar och i restid. De hushåll som har det sämst ställt riskerar att behöva prioritera mellan en tillräckligt uppvärmd bostad, ha råd att resa i vardagen och ha råd med övriga omkostnader. I en stad med mindre transportbehov och mer hållbara färdmedel riskerar inte människor bli lika begränsade i framtida kriser. Vi får därför inte försumma möjligheten att utforma mer resilienta städer som är bättre rustade att möta samtidens och framtidens utmaningar vare sig det är ekonomiska kriser, energikriser eller klimatkriser.
Läs slutrapporten här.
Testa vår BETA-version av Bostadsläget.
Spacescape har identifierat och beskrivit själen för området Gåsebäck i Helsingborg. Idag är Gåsebäck ett industriområde strax söder om Helsingborgs centrum, men ska till år 2035 utvecklas till en blandad stadsdel. Det som gör Gåsebäck speciellt är att det redan idag finns ett levande kulturliv som är unikt för hela Helsingborg.
Gåsebäck har goda möjligheter att utvecklas till ett område som attraherar och engagerar både de som bor och arbetar där, men även besökare. Genom att fästa blicken på de lokala förutsättningarna såväl som hela Öresund och ett nationellt och internationellt perspektiv synliggörs en bredd av de möjligheter som finns i framtida Gåsebäck. Uppdraget är ett steg i att definiera visionen för områdets utveckling, vilken ska kunna vara föränderlig utifrån de som verkar och bor i området och fortsätta inrymma kontraster, brokighet, kreativitet och en rik historia.
Som en metod att visualisera och beskriva känslan som vill uppnås på Gåsebäck låter vi olika fiktiva invånare år 2035 berätta om en dag i området, samtidigt som kollage illustrerar deras
intryck. Invånarna reflekterar fram och tillbaka i tiden och representerar olika perspektiv och generationer.
Visioner och principer har formulerats som resultat av genomförd dialog och syftar till att vara ett stöd i kommande projekt, vid genomförande, evenemang, kommunikation och detaljplanering för Gåsebäck. Dialogen har genomförts som intervjuer, digital dialog samt workshops på plats.
Ta en titt på detta spännande projekt här!
