Satsa på Flens stadskärna!
Spacesape har tagit fram ett förslag til utvecklingsplan för Flens stadskärna. Förslaget utgår från att små stadslivsaktiviteter kan växa till större stadsbyggnadsåtgärder.
Många Flensbor har en negativ bild av sin stad. Många uttrycker att det finns för lite att göra, att inget händer och att staden är oattraktiv. Andra känner för och bryr sig om sin stad och tycker att det är vackert i Flen (Ortsanalys för Flen, Flens kommun 2009). Oavsett kan man konstatera att Flen har en rad utmaningar framför sig, men också goda möjligheter att åstadkomma stora positiva förändringar.
Den viktigaste utgångspunkten när Flens stadskärna ska utvecklas är att involvera Flensborna i processen. De använder staden och vet hur den fungerar – de är de verkliga experterna! Öppna och levande dialoger synliggör de kritiska frågorna och ger en förståelse vad som är meningsfullt för människor. Att ta tillvara denna information i början av processen kommer att bidra till att skapa en känsla av gemenskap i projektet som kan vara till stor nytta för samtliga parter.
På frågan om vad man saknar i staden svarar en stor andel av Flensborna fler butiker i centrum och fler restauranger och caféer som även är öppna under kvällstid. Särskilt ungdomarna efterfrågar mer att göra, fler fritidsaktiviteter samt ställen att träffas på. Många skulle dessutom vilja se mer utsmyckning i staden, mer planteringar samt belysning.
I centrum saknas folkliv på kvällar vilket skapar otrygghet. Många svarar i enkäterna att centrum är ”fult” och tråkigt vilket också gör att människor inte vill vistas där.
UTMANINGAR
• Järnvägen utgör en kraftig barriär som separerar de södra och de norra delarna av stadskärnan. Avsaknaden av landmärken och naturlig guidning gör det svårt att orientera sig, till exempel mellan stationsområdet och centrum.
• Det saknas mötesplatser längs de naturliga rörelsestråken. De naturliga mötesplatser som finns är inte gestaltade för möten, till exempel det övre Violentorget som saknar sittplatser. Särskilt barn och ungdomar saknar mötesplatser.
• Befintliga mötesplatser ligger inte längs de naturliga rörelsestråken och används därför inte. Detta gäller särskilt det nedre Violentorget.
• Lästengallerian missgynnar stadslivet då människor dras bort från stadsrummen och ned under mark.
• Det finns ett överskott av dåliga verksamhetslokaler (särskilt i Lästen-gallerian). Det finns samtidigt en brist på verksamhetslokaler längs de naturliga rörelsestråken i centrum.
• Stadsrummet mellan stationen och stadshuset har en storskalighet som känns främmande.
• Stora parkeringsytor i centrala lägen skapar ödsliga ytor.
• Det saknas ett rekreationsstråk som tillgängliggör Flensån och sjöarna (särskilt Gårdsjön).
• Flen har en otydlig identitet vilket gör det svårt för staden att hävda sig gentemot andra orter.
MÖJLIGHETER
• Det centrala läget i regionen samt bra tågförbindelser med Stockholm och andra större orter ger goda förutsättningar för Flen att etablera sig som ett attraktivt alternativ till andra pendlingsorter. En station på TGOJ-banan skulle förbättra pendlingsmöjligheterna ytterligare.
• Volvo Parts och GB Glace utgör stora arbetsgivare som ger serviceunderlag.
• Drottninggatan, Götgatan, Norra Kungsgatan, Södra Järnvägsgatan och Sveavägen bildar ett naturligt rörelsestråk som knyter samman viktiga målpunkter i Flen.
• Det finns en stor förändringspotential längs de naturliga rörelsestråken. Omgestaltningen av Norra Kungsgatan är ett lyckat exempel.
• Flen omges av vackra natur- och vattenområden som bör tillgängliggöras.
• Ett samarbete mellan GB Glace och kommunen skulle kunna vara mycket lönsamt för båda parter. En etablering av Flen som ”staden med glassfabriken” skulle sätta Flen på kartan.
• Flensborna är engagerade. Det är särskilt viktigt att få med ungdomarna och invandrarna i processen.
STADSKÄRNAN ÄR MER ÄN SUMMAN AV SINA DELAR
Stadskärnan är mer än bara stadens skyltfönter och handelsplats. Den är mer än en samling arbetsplatser och bostäder, mer än en mötesplats. Stadskärnan är mer än summan av sina delar. Den är stadens hjärta och det är här det går att finna dess själ.
Ingen stad kan i förlängningen överleva utan sin stadskärna. Trots att det kan låta självklart glöms detta ofta bort, till exempel när man bjuder in till vidlyftiga handelsetableringar utmed trafiklederna i stadens utkanter. Man tittar helt enkelt på ökade arbetstillfällen och ökad handelsomsättning i kommunen. På pappret ser det bra ut, men människor är pragmatiska och kommer ofta att välja det enklaste alternativet när de ska handla. Det innebär att handelns ställning i stadskärnan försvagas vilket leder till ökade vakanser, försämrat utbud och mindre folkliv i stadskärnan. Det blir helt enkelt en mindre attraktiv stad. Det innebär att en framgångsrik externhandel på bekostnad av en vikande centrumhandel i förlängningen kommer att försvaga hela kommunens utveckling. Därför är det av högsta vikt att satsa på Flens hjärta i första hand. Se till att det finns gott om anledningar för Flens invånare att strosa längs stadens gator och besöka dess butiker och restauranger. Detta leder på sikt till att människor i andra städer får upp ögonen för Flen!
FRÅN STADSLIV TILL STADSBYGGNAD – FRÅN DET LILLA TILL DET STORA – FRÅN CENTRUM OCH UTÅT
Vår strategi för utvecklingen av Flens stadskärna är att börja i det lilla, snabba och enkla. I ett första steg betyder det att kommunen bör satsa på stadslivet i Flen genom att etablera nya mötesplatser och att stärka de som redan finns. Att åtgärderna är enkla och mindre kostsamma gör det möjligt att komma igång direkt, utan fördröjande planprocesser. Förändringarna kan sedan göras mer permanenta allt eftersom kommunens ekonomi tillåter. Bostadsbyggande bör ske i långsam takt och i första hand vara lokaliserat till de mest attraktiva och centrala delarna av stadskärnan där ny bebyggelse kan stärka stadsrummen.
Ett aktivt stadsliv och attraktiva stadsrum stärker Flens attraktivitet i regionen. Detta gör det möjligt att på sikt utöka bostadsbyggandet, som dock även forsättningsvis bör vara koncentrarat till stadskärnan.
Att skapa attraktiva platser och stadsrum som är sociala, rekreativa, tillgängliga och trygga bör alltid vara ledstjärnan.