Framtidsgator för mer aktivt resande

Publicerad den

På uppdrag av Trafikverket har Spacescape tagit fram en projektplan för konceptutveckling av Framtidsgatan, ett projekt som innebär temporär ombyggnad av gatumiljöer. Framtidsgatan är en testbed för att omvandla trafikmiljöer kring skolor och förskolor till rum för stadsliv, fysisk aktivitet, lek, lärande, experiment och ny teknik. Projektet syftar till att driva en förändring mot en säkrare och tryggare gatumiljö, samtidigt som det främjar aktivt resande och hållbara färdsätt. Just kring skolor är frågan om utrymme extra betydelsefull och diskussionen om barns utemiljöer i växande städer blir allt viktigare.
På gatorna kan nya lösningar för teknik, mobilitet och klimatfrågor, som exempelvis dagvattenhantering, testas och utvärderas. I konceptet ingår att ombyggnationen är lätt och kan göras på en eller ett par dagar och innebär en temporär ombyggnad som kan permanentas om den fungerar väl. Med hjälp av den gemensamma digitala dialogplattformen Placetoplan kan Framtidsgatan utvecklas och utvärderas kontinuerligt och nya funktioner och tester kan läggas till i dialog med skola och närboende.

Levande stadsmiljöer

Publicerad den

”Levande stadsmiljö” är ett begrepp som flitigt används i planeringsdokument och stadsbyggnadsdebatt. Alla vill skapa levande platser, men alltför ofta misslyckas vi med detta i nya stadsmiljöer.

För att kunna svara på vad som gör en plats levande har trettio befintliga platser i citymiljöer i Stockholm, Göteborg och Malmö studerats, på uppdrag av Jernhusen. Totalt har 1500 personer på platserna intervjuats om hur levande de upplever platsen på en skala mellan 1 och 10.

Platsernas användning, utformning och läge i staden har också studerats. Bland annat har observationer av flöden och människor som stannar på platsen genomförts, omkringliggande täthet och anslutande stråk analyserats och platsernas utformning vad gäller till exempel ljusförhållanden, bebyggelse, träd och sittplatser registrerats.
En analys av sambandet visade sedan att det finns ett antal platskvaliteter som påverkar hur levande en plats upplevs. Baserat på sambandsanalyser har ett stadslivsindex tagits fram.

Indexet är ett verktyg för att analysera både befintliga platser (för att identifiera vilka kvaliteter som saknas) och planerade platser (för att se om platsen har förutsättningar att bli levande). Platskvaliteterna kan delas in i tre teman: ”Lätt att nå”, ”Mycket att göra” och ”Härligt att vara”.

Hur tryggt blev det?

Publicerad den

På uppdrag av ArkDes (Arkitektur- och designcentrum) har Spacescape genomfört en effektstudie av fyra projekt i Sverige med uttalad ambition att öka den upplevda tryggheten.

För att följa upp effekterna genomfördes 140 platsintervjuer och gångflödes- och vistelseobservationer under december 2018 — januari 2019. Projektägare som låg bakom projekten fick också svara på frågor om projektens genomförande och upplevda effekter.

Slutsatserna som drogs var att majoriteten av de tillfrågade tyckte att projekten gett positiv effekt, men många upplever fortfarande att platserna är otrygga. Flera av åtgärderna togs fram med hjälp av s.k. designdialoger och där kunde projektägarna se resultat av ökat självförtroende hos deltagarna. Av de som använde platsen var det dock många som uttryckte en låg tillit till sina medmänniskor, vilket var svårt att kompensera med ökad belysning eller färgsättning.

I övrigt berodde effekterna av de olika trygghetsskapande åtgärderna till stor del på platsernas läge i staden och den sociala kontexten.

Alla får plats i stadens goda lägen

Publicerad den

Bostadsbristen i Sverige är störst där flest vill bo och allvarligast för de som har störst behov av närhet och tillgänglighet i staden. Det är svårt att se hur vi kan lösa bostadskrisen på ett annat sätt än att öka utbudet av bostäder där folk vill bo. Att bygga i goda lägen minskar segregation, bilberoende och utgifter för ny infrastruktur. Det bidrar också till att underlätta människors vardag samt att öka social rättvisa och ekonomisk tillväxt för hela samhället.
Goda lägen har i utredningen definierats som platser där det går att nå stora delar av stadens arbetsplatser och serviceutbud inom 20 minuter. Den byggbara marken i dessa lägen har kartlagts i tio av Sveriges största städer. Hälften av all byggbarmark ligger på redan exploaterade trafikytor och industrimark, över 40 procent av potentialen utgörs av förtätningar av befintliga bostadsområden och den återstående marken finns på grönområden utpekade för stadsutveckling i städernas översiktsplaner. Resultatet visar att det totalt finns utrymme för en miljon bostäder i de tio städerna – Alla får plats i stadens goda lägen.

Cykelstaden

Publicerad den

Målsättningen med detta forsknings- och utvecklingsprojekt har varit att sammanställa en bred kunskapsplattform med referenser till både transport-, folkhälso- och stadsbyggnadsforskning, med syfte att utveckla idéer om hur en cykelstad för alla kan utvecklas. Behovet av cykelstaden är stort från ett samhälleligt perspektiv men trenden går idag också mot en allt större efterfrågan från stadsborna själva.

Rapporten vänder sig främst till arkitekter och trafikplanerare. Slutsatserna har summerats i följande fem punkter:

1. Bygg tät grön sammankopplad stad

2. Öka integrationen mellan transport- och stadsbyggnadsanalys

3. Prioritera gång- och cykeltrafik i täta stadsmiljöer

4. Utveckla en mångfald av cykelstråkskvaliteter genom staden

5. Skapa gemensam förståelse över förvaltningsgränserna