Plusstaden

Publicerad den

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Framtidsgator för mer aktivt resande

Publicerad den

På uppdrag av Trafikverket har Spacescape tagit fram en projektplan för konceptutveckling av Framtidsgatan, ett projekt som innebär temporär ombyggnad av gatumiljöer. Framtidsgatan är en testbed för att omvandla trafikmiljöer kring skolor och förskolor till rum för stadsliv, fysisk aktivitet, lek, lärande, experiment och ny teknik. Projektet syftar till att driva en förändring mot en säkrare och tryggare gatumiljö, samtidigt som det främjar aktivt resande och hållbara färdsätt. Just kring skolor är frågan om utrymme extra betydelsefull och diskussionen om barns utemiljöer i växande städer blir allt viktigare.
På gatorna kan nya lösningar för teknik, mobilitet och klimatfrågor, som exempelvis dagvattenhantering, testas och utvärderas. I konceptet ingår att ombyggnationen är lätt och kan göras på en eller ett par dagar och innebär en temporär ombyggnad som kan permanentas om den fungerar väl. Med hjälp av den gemensamma digitala dialogplattformen Placetoplan kan Framtidsgatan utvecklas och utvärderas kontinuerligt och nya funktioner och tester kan läggas till i dialog med skola och närboende.

Kommersiell service i Steninge och Stångebro

Publicerad den

Områdena Steninge och Stångebro är Linköpings kommuns största utbyggnadsområden under de närmsta decennierna. Båda områdena ingår i kommunens arbete med att utvidga innerstaden. Att skapa bra förutsättningar för kommersiell service är en viktig del för att uppnå målen med områdenas utveckling. Spacescape har, i samarbete med Evidens, utrett förutsättningarna för kommersiell service samt tagit fram strategier för det kommande planarbetet.

Trender och data över nuläge studeras för att kartlägga de marknadsmässiga förutsättningarna. Rumsliga analyser av bland annat täthet, stråk och kluster används för att kartlägga stadsbyggnadsförutsättningar. Baserat på analyserna tas en modell fram för att beräkna hur många kvadratmeter kommersiell service som kan tillkomma i områdena, uppdelat i kategorierna dagligvaror, sällanköp, restaurang och övrig kommersiell service. Även längdmeter aktiv fasad, det vill säga fasader med kommersiella verksamheter i bottenvåningarna, beräknas. Som underlag till modellen analyseras även förutsättningar för nya kontor.

Public Space Making

Publicerad den

Studien ”Public Space Making – Searching for Best Practice from Planning to Management” har undersökt framgångsrika modeller för utveckling av offentliga rum genom att söka efter lyckade projekt och platser globalt.

I studien har djupintervjuer genomförts med stadsplanerare, fastighetsekonomer, platsutvecklare, fastighetsägare, och forskare i New York, Tokyo, London, Paris, San Francisco och Stockholm.

De internationella lyckade exemplen visade sig följa olika modeller och var både finansierade av det offentliga, genom samarbeten mellan det offentliga och det privata eller enbart genom privata aktörer. ”Public Space Making Cycle” visar processen bakom platskapande och hur värden skapas, stärks och bibehålls.

Projektet är genomfört med stöd från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse i samarbete med UN Habitat Finance Branch och Public Space Unit.

Västra esplanaden i Lund

Publicerad den

Centralt i Lund ligger ett verksamhetsområde som ska integreras med övriga Lund. Förslaget, med 3-4 000 bostäder arbetades fram i workshop-form med kommunen och berörda fastighetsägare för att skapa samsyn kring den önskvärda utvecklingen.

Analyser visade att ett mycket tillgängligare stråk kunde stärkas centralt genom området än vad det tidigare planarbetet antagit. Denna Västra Esplanaden bevarar en stor andel stora träd och blir det nya områdets ryggrad och koppling till Lunds stadskärna och spårvägsnät. Genom att skapa offentliga rum kring de mest kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna blir de tongivande trots att mycket industrihistoria ändå måste rivas.

Den strukturerande principen för grönstrukturen bygger på analyser av var grönytebrist uppstår med förtätning och tar höjd för detta. Ambitionen har varit att det överallt i strukturen ska finnas visuell kontakt med grönska. Gårdsstorlekar har varit viktiga att värna för att möjliggöra förskolor inom kvarter.

Vision för Rimbo centrum

Publicerad den

Norrtälje kommun ska ta fram en ny fördjupad översiktsplan för Rimbo samhälle. Spacescape fick i uppdrag att ta fram ett förslag på en vision för Rimbo centrum, baserat på genomförda dialoger med olika aktörer. Visionen redovisas i form av kartor, skisser och 5 delvisioner:

1. Centrum som ett finrum i mänsklig skala
2. Mer plats för folkliv
3. Tryggt och tillgängligt för gående
4. Ny bebyggelse skapar ett tydligare centrum
5. Nytt resecentrum och ökat hållbart resande

För att behålla småstadskaraktären i Rimbo centrum ville en majoritet av deltagarna i dialogen behålla den mindre och mer mänskliga skalan i bebyggelsen. Ny bebyggelse ger möjligheter att rama in befintliga och tillkommande offentliga platser och gator, som fylls med fler sittplatser, samlingsplatser och uteserveringar. I samband med att väg 77 och 280 görs om till stadsgator sänks hastigheten och gående och cyklister får mer naturliga rörelsemönster inne i centrum. Nya bostäder gör det också möjligt att bo kvar i Rimbo i fler skeden av livet.

Oslo Solar

Publicerad den

Leonard Design Architects arbetar med projektet Oslo Solar, som ligger precis norr om stadens centralstation vid Vaterlandsparken. Spacescape har genomfört en gångflödesanalys som dels hade syftet att beskriva gångflöden på platsen idag, och dels göra en bedömning av framtida gångflöden i ett scenario där projektet Oslo Solar och även flera närliggande projekt har realiserats.

Flödena kring Oslo Solar idag karakteriseras av att olika stråk skiljer sig mycket från varandra. Flödena genom parken och Stenersgata och kopplingen mot Sonja Henies plass är genomgående låga, med en trygghetsproblematik som följd. Flödena på Brugata är genomgående relativt höga och det är tydligt att, trots Lilletorgets rumsligt goda förutsättningar för att vara en viktig vägvalspunkt, fyller torget den funktionen i liten utsträckning.

Prognostiseringen visar att de högsta flödena fortsatt finns på Brugata, där dagens höga flöde och en utvecklad Grunerius handelsplats är förklaringen. De generellt ökade flödena i området gör att Lilletorget får en tydligare funktion som vägvalsnod och Sonia Henies plass blir betydligt mer välbesökt.

Smörkajen

Publicerad den

Smörkajen är en avgränsad del av Nyhamnen som består av Ångbåtsbron, gamla Ångfärjekajen och del av Skeppsbron i Malmö. Staden äger större delen av marken, som består av asfalterade ytor och kajkanter, vilket ger goda förutsättningar att styra utvecklingen med inriktning på hållbarhet i ett längre perspektiv. Området har ett attraktivt läge, genom närheten till havet och till Malmö Centralstation.

Smörkajens arbetsgrupp har under 2018 arbetat med att ta fram värden som ligger till grund för ett gemensamt synsätt inom staden, som samtidigt hanterar Smörkajens utmaningar. Spacescape har agerat moderator och workshopledare under processen.

De formulerade värdena är utgångspunkt för att genomföra idéer, evenemang och temporära aktiviteter som leder till en långsiktigt hållbar utveckling av området. Värdena är : Värme för alla, Urban känsla, Möte med havet och Hållbart vardagsliv.

Spacescape har även fungerat som analysstöd och tagit fram illustrationer som beskriver de olika värdena på Smörkajen.

Levande stadsmiljöer

Publicerad den

”Levande stadsmiljö” är ett begrepp som flitigt används i planeringsdokument och stadsbyggnadsdebatt. Alla vill skapa levande platser, men alltför ofta misslyckas vi med detta i nya stadsmiljöer.

För att kunna svara på vad som gör en plats levande har trettio befintliga platser i citymiljöer i Stockholm, Göteborg och Malmö studerats, på uppdrag av Jernhusen. Totalt har 1500 personer på platserna intervjuats om hur levande de upplever platsen på en skala mellan 1 och 10.

Platsernas användning, utformning och läge i staden har också studerats. Bland annat har observationer av flöden och människor som stannar på platsen genomförts, omkringliggande täthet och anslutande stråk analyserats och platsernas utformning vad gäller till exempel ljusförhållanden, bebyggelse, träd och sittplatser registrerats.
En analys av sambandet visade sedan att det finns ett antal platskvaliteter som påverkar hur levande en plats upplevs. Baserat på sambandsanalyser har ett stadslivsindex tagits fram.

Indexet är ett verktyg för att analysera både befintliga platser (för att identifiera vilka kvaliteter som saknas) och planerade platser (för att se om platsen har förutsättningar att bli levande). Platskvaliteterna kan delas in i tre teman: ”Lätt att nå”, ”Mycket att göra” och ”Härligt att vara”.

Tidig dialog Visby inre hamn

Publicerad den

Region Gotland har inlett planarbete med inre hamnen i Visby. Spacescape har agerat stöd under genomförandet och sammanställt resultatet från en bred dialog med allmänheten och berörda aktörer. Under tidig vinter 2019 genomfördes en öppen webbenkät via Region Gotlands hemsida, 50 platsintervjuer och 6 fokusgrupper på plats i Visby.

De mest förekommande frågorna som förekom i dialogen var behovet av tydlig en strandpromenad som fortsätter genom hamnen, mer grönska och flexibla lösningar som snabbt kan skapa attraktivitet och aktivitet på platsen året om.

Idag finns många aktörer och och näringar som är verksamma på platsen. De beskriver ett problem med trafiksituationen och att platsen domineras av parkeringsplatser. De och boende i Visby vill se fler ytor för umgänge, restauranger och utsikt men med en bevarad hamnkaraktär. Silobyggnaden får fortsatt gärna fungera som en klätterklubb men med fler aktiviteter och en caféverksamhet integrerat. En majoritet vill också se ett kallbadhus som är offentligt tillgängligt och svarar på den stora efterfrågan.