Sturehöjden Utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för parken Sturehöjden med syftet att undersöka hur den bättre kan kopplas till omgivande stadsdelar, ett lokalt centrum, närliggande skola och staden i stort.

Parken har idag en begränsad användning och ligger omgiven av vägar och gator som upplevs som barriärer. Det saknas kvalitativa vistelseplatser och parken upplevs som otrygg.

Utifrån en gedigen rumslig analys identifieras Sturehöjdens kvaliteter, utmaningar och potential och koncept för fem olika platser föreslås. I utvecklings-PM identifieras utbyggnadsetapper för parken i både temporär och permanent form där en allaktivitetsyta samt mindre tillskott i parken föreslås som ett första steg för att koppla samman skolan och parken samt minska Sturegatans barriäreffekt. Eventuell bebyggelse föreslås i två lägen som stärker de offentliga rummen och skapar informell övervakning mot parken. På längre sikt identifieras ombyggnad av den större Skogstorpsvägen till stadsgata som viktig för att knyta Sturehöjden närmare staden och göra den till en stadspark för alla.

SVA Centralstationsområdet

Publicerad den

Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.

Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.

Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.

Tidig dialog kring Storvreta Centrum

Publicerad den

Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.

Digital dialog Södertäljevägen

Publicerad den

På uppdrag av Stockholms Stad har Spacescape genomfört en digital dialog för Södertäljevägen som syftade till att ta reda på platser som boende, arbetande och besökare tycker om och vilka platser som kan bli bättre. Den digitala dialogen var aktiv mellan 1 juni och 14 augusti 2020 och genererade totalt 1 121 svar. Dialogen utgör en del av det tidiga stadsutvecklingsarbetet inför utvecklingen av Södertäljevägen i Norra Liljeholmen. I dialogen kom det bland annat fram förslag om ett välintegrerat gång- och cykelnät med högtrafiksäkerhet, en mångfald av mötesplatser som kan tillgodose olika människors behov, och en blandad stad som erbjuder olika boendeformer samt en blandning av bostäder och verksamheter. Dessutom lades det tonvikt på att koppla ihop Liljeholmen med de olika omkringliggande områdena, utveckling av grön-och rekreationsytor, samt att planera för barn och unga i ett tidigt skede.

Habo centrum planprogram

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Habo kommun tagit fram ett planprogram för Habo centrum med syfte att redovisa en målbild för hur ett framtida centrum kan se ut och fungera samt presentera en strategi för att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av centrum.
Habo centrum ska bli en mer levande plats – en välkomnande, trygg och tillgänglig mötesplats som fungerar som vardagsrum för både Habobor och besökare. I planprogrammet presenteras ett förslag som bygger vidare på Habos karaktär. Ny bebyggelse berikar centrum och stärker det lokala marknadsunderlaget för verksamheter i Habo centrum. Bebyggelsen ramar in och lokaler i bottenvåningarna samt bostadsentréer aktiverar Habo centrums olika platser och stråk.
Genom att effektivisera angöringen och markanvändningen kring stationen kan nya bostäder tillsammans med nya mötesplatser skapa en tryggare, tydligare och mer välkomnande entré till Habo centrum. Med ett mer attraktivt resecentrum är också förhoppningen att göra det mer tilltalande att resa hållbart, både lokalt och inom regionen.

Plusstaden

Publicerad den

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Framtidsgator för mer aktivt resande

Publicerad den

På uppdrag av Trafikverket har Spacescape tagit fram en projektplan för konceptutveckling av Framtidsgatan, ett projekt som innebär temporär ombyggnad av gatumiljöer. Framtidsgatan är en testbed för att omvandla trafikmiljöer kring skolor och förskolor till rum för stadsliv, fysisk aktivitet, lek, lärande, experiment och ny teknik. Projektet syftar till att driva en förändring mot en säkrare och tryggare gatumiljö, samtidigt som det främjar aktivt resande och hållbara färdsätt. Just kring skolor är frågan om utrymme extra betydelsefull och diskussionen om barns utemiljöer i växande städer blir allt viktigare.
På gatorna kan nya lösningar för teknik, mobilitet och klimatfrågor, som exempelvis dagvattenhantering, testas och utvärderas. I konceptet ingår att ombyggnationen är lätt och kan göras på en eller ett par dagar och innebär en temporär ombyggnad som kan permanentas om den fungerar väl. Med hjälp av den gemensamma digitala dialogplattformen Placetoplan kan Framtidsgatan utvecklas och utvärderas kontinuerligt och nya funktioner och tester kan läggas till i dialog med skola och närboende.

Kommersiell service i Steninge och Stångebro

Publicerad den

Områdena Steninge och Stångebro är Linköpings kommuns största utbyggnadsområden under de närmsta decennierna. Båda områdena ingår i kommunens arbete med att utvidga innerstaden. Att skapa bra förutsättningar för kommersiell service är en viktig del för att uppnå målen med områdenas utveckling. Spacescape har, i samarbete med Evidens, utrett förutsättningarna för kommersiell service samt tagit fram strategier för det kommande planarbetet.

Trender och data över nuläge studeras för att kartlägga de marknadsmässiga förutsättningarna. Rumsliga analyser av bland annat täthet, stråk och kluster används för att kartlägga stadsbyggnadsförutsättningar. Baserat på analyserna tas en modell fram för att beräkna hur många kvadratmeter kommersiell service som kan tillkomma i områdena, uppdelat i kategorierna dagligvaror, sällanköp, restaurang och övrig kommersiell service. Även längdmeter aktiv fasad, det vill säga fasader med kommersiella verksamheter i bottenvåningarna, beräknas. Som underlag till modellen analyseras även förutsättningar för nya kontor.

Public Space Making

Publicerad den

Studien ”Public Space Making – Searching for Best Practice from Planning to Management” har undersökt framgångsrika modeller för utveckling av offentliga rum genom att söka efter lyckade projekt och platser globalt.

I studien har djupintervjuer genomförts med stadsplanerare, fastighetsekonomer, platsutvecklare, fastighetsägare, och forskare i New York, Tokyo, London, Paris, San Francisco och Stockholm.

De internationella lyckade exemplen visade sig följa olika modeller och var både finansierade av det offentliga, genom samarbeten mellan det offentliga och det privata eller enbart genom privata aktörer. ”Public Space Making Cycle” visar processen bakom platskapande och hur värden skapas, stärks och bibehålls.

Projektet är genomfört med stöd från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse i samarbete med UN Habitat Finance Branch och Public Space Unit.

Västra esplanaden i Lund

Publicerad den

Centralt i Lund ligger ett verksamhetsområde som ska integreras med övriga Lund. Förslaget, med 3-4 000 bostäder arbetades fram i workshop-form med kommunen och berörda fastighetsägare för att skapa samsyn kring den önskvärda utvecklingen.

Analyser visade att ett mycket tillgängligare stråk kunde stärkas centralt genom området än vad det tidigare planarbetet antagit. Denna Västra Esplanaden bevarar en stor andel stora träd och blir det nya områdets ryggrad och koppling till Lunds stadskärna och spårvägsnät. Genom att skapa offentliga rum kring de mest kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna blir de tongivande trots att mycket industrihistoria ändå måste rivas.

Den strukturerande principen för grönstrukturen bygger på analyser av var grönytebrist uppstår med förtätning och tar höjd för detta. Ambitionen har varit att det överallt i strukturen ska finnas visuell kontakt med grönska. Gårdsstorlekar har varit viktiga att värna för att möjliggöra förskolor inom kvarter.