Nynäsvägen i Enskede, Drottningholmsvägen i Alvik och Södertäljevägen i Liljeholmen toppar listan över svenska genomfartsleder med störst potential att skapa värden om de omvandlas till stadsgator. En ny forskningsrapport från RISE och Spacescape visar att dagens trafikleder påverkar vardagen för miljontals människor – och att många av vinsterna med en omvandling ännu saknas i beslutsunderlagen. I svenska tätorter finns omkring 1 330 mil genomfartsleder. Cirka 5,2 miljoner människor bor inom 500 meter från en sådan led. Vägarna behövs för regionala resor och transporter, men i tätbebyggda lägen skapar de också buller, långa omvägar och svåra gränser mellan stadsdelar. Hela 85 procent av lederna är statliga, vilket gör Trafikverket till en nyckelaktör när städer vill utveckla sina gatumiljöer. Det är några av slutsatserna i slutrapporten Hållbar utveckling av genomfartsleder – Potential, låsningar och lösningar. Forskningsprojektet genomfördes av RISE och Spacescape 2024–2026 med finansiering från Trafikverket. Spacescape har tagit fram projektets två underlagsrapporter: en utvärdering av dagens analysmodeller och den nya analysmodellen Väg-till-gata.

I projektet har Spacescape analyserat var nya gatukopplingar över genomfartsleder skulle ge störst värde genom förbättrad lokal tillgänglighet. Här är de 20 genomfartsleder som modellen rankar högst, mätt som möjlig ökning av fastighetsvärden i befintliga bostäder och lokaler. Det är i den meningen de kan kallas Sveriges ”sämsta” genomfartsleder.

Nynäsvägen hamnar högst med drygt en miljard kronor i beräknad värdepotential. Stråket går genom tät stad, där fler och bättre kopplingar skulle kunna göra bostäder, arbetsplatser och service lättare att nå till fots. Samma mönster återkommer på flera platser i listan: centrala lägen där stora trafikytor och få passager skiljer människor och verksamheter åt.

Den nya GIS-modellen Väg-till-gata kombinerar analyser av gatunätet med empiriska samband mellan tillgänglighet och fastighetsvärden, från den så kallade stadskvalitetmodellen som Spacescape utvecklat. I ett hypotetiskt nationellt scenario, där samtliga identifierade genomfartsleder omvandlas till stadsboulevarder, uppgår den möjliga värdeökningen i befintliga fastigheter till omkring 52 miljarder kronor. Siffran är en uppskattning av storleksordningen.  Utöver detta finns möjligheter till nya bostäder och arbetsplatser där vägmark kan användas bättre. Slutrapporten redovisar potentialbilder på omkring 100 000 bostäder längs större leder i Stockholm och 19 000 i Göteborg. De kräver fortsatt prövning av byggbarhet och genomförande. Spacescapes utvärdering av dagens analysstöd visar varför dessa värden lätt hamnar i skymundan. Trafikmodeller och samhällsekonomiska kalkyler är viktiga för att bedöma trafikflöden, restider och trafiksäkerhet. De fångar däremot ofta sämre de korta vardagsresorna, barriäreffekterna och hur ett sammanhängande gatunät påverkar stadsmiljön. Väg-till-gata är utvecklad som ett komplement som kan ge kommuner och Trafikverket ett bredare underlag i tidiga skeden.

Slutrapporten visar att många kommuner vill omvandla genomfartsleder, men att projekten ofta fastnar när lokal stadsutveckling möter krav på regional framkomlighet. Den rekommenderar gemensamma målbilder för kommuner och Trafikverket, starkare regional samverkan och beslutsunderlag som synliggör lokala nyttor. Den föreslår också målstyrd planering, 30 km/h som bashastighet i tätort, fler pilotprojekt och finansiering som gör stegvis omvandling möjlig, exempelvis i samband med underhåll. En genomfartsled kan fylla en viktig transportfunktion och samtidigt bli en bättre plats för människor. För att ta vara på potentialen behöver vi se hela gatans värde: hur den binder ihop stadsdelar, skapar närhet och ger utrymme för ett rikare vardagsliv.

Läs rapporten: Hållbar utveckling av genomfartsleder – Potential, låsningar och lösningar (RISE och Spacescape, 2026).

Underlagsrapport:

Utvärdering av analysmodeller för genomfartsleder

Underlagsrapport:

Analysmodellen väg-till-gata

Vi välkomnar Filip Andersson till kontoret i Göteborg!

Filip Andersson är utbildad vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med inriktning mot hållbar stadsutveckling. Han har tidigare arbetat som projektingenjör vid Trafikverket inom Nationellt program buller, där arbetet huvudsakligen omfattade bullerdämpande åtgärder för fastighetsägare. Filip har även varit projektanställd som trafikplanerare vid Karlskrona kommun, där han medverkade i utvecklingen av kommunens GIS-baserade kartläggning av gång- och cykelinfrastruktur.

På Spacescape kommer han arbeta med stadsplanering och flera av våra trafikrelaterade forksningsprojekt.

Det är lätt att tro att gatuomställningar kräver stora städer och stora resurser. De senaste årens utveckling av temporära omvandlingar i Sverige visar att det är långt ifrån sant.

Små kommuner präglas ofta av närheten mellan politiken, förvaltningar och medborgare. Det riskerar i många fall leda till en opinionskänslighet bland både beslutsfattare och tjänstepersoner som gör det svårt att få förändring till stånd. I testbaserade omvandlingsprojekt kan däremot just närheten, rätt tillvaratagen, vändas till en styrka.

• Fysisk närhet mellan kommunala tjänstepersoner och invånare skapar goda förutsättningar för förankring
• Färre invånare och aktörer ökar chansen att alla kan och hinner bli hörda
• Inte sällan finns redan en upparbetad, mer eller mindre formell, dialog mellan kommun, invånare och lokala aktörer att bygga vidare på
• Kommunanställdas bredare ansvarsområde, större mandat och kortare kommunikationsväg till kollegor gör att beslut kan fattas snabbare än i större kommuner
• Ofta finns bättre möjligheter att bygga och anlägga i egen regi vilket sparar tid och pengar, samtidigt som flexibiliteten ökar
• Skalan gör att även mindre förändringar kan få stor effekt i staden

Kungsgatan i Åmål är ett sådant exempel. Gatan, med den tudelade funktionen genomfartsled och centrumgata, har debatterats i många år utan att man lyckats komma överens om någon åtgärd. Den temporära omvandling som genomfördes under sommaren tillsammans med Spacescape kan ses därför som något av ett genombrott.

Som vanligt var parkeringsfrågan den mest känsliga och förankringsarbetet påbörjades tidigt. Projektledarnas lokalkännedom gjorde att de redan från början visste vad olika fastighetsägare och näringsidkare hade för grundinställning och de valde att gruppera dialogträffarna därefter. Eftersom kommunhuset ligger på Kungsgatan har tjänstepersonerna sedan tidigare en vana av att vistas och möta invånarna ute på gatan. Att kommunens representanter fanns nära till hands och gatans aktörer många gånger kunde framföra sina synpunkter direkt till de ansvariga. På så vis lyckades man få acceptans för att test en förändrad användning över en sommar.

Själva testet innebar att gatan omvandlades till en ”flexgata”. Körbanan smalnades av och vägrenar tillskapades för att förbättra cykelvänligheten. Närmare en tredjedel av gatans 40 gatuparkeringar ersattes av grönska och sittplatser. Plantering och möbelbygge skötte de egna förvaltningarna med de material som fanns till hands.

Enligt kommunen har responsen efter genomförandet över lag varit positiv. Grönskan har varit mycket uppskattad och den mest kritiske fastighetsägaren är nu en förkämpe. En del cyklister har fortsatt att cykla på trottoaren men medelhastigheten sänktes från 28 till 22 km/h. Nu väntaren utvärdering med 600 slumpvist utvalda åmålsbor som underlag till beslut om fortsättningen.

Det viktiga i Åmåls fall har dock inte varit att uppnå en perfekt lösning utan att komma vidare i diskussionen om vad gatan kan bli. Genom att låta politiker, förvaltningar och medborgare få uppleva någon form av förändring har man skapat en gemensam erfarenhet att bygga vidare på. Och Åmål är som sagt långt ifrån ensamma om att arbeta på det här sättet bland Sveriges mindre kommuner. Härnösand, Hultsfred, Ronneby och Hedemora är bara några andra orter som de senaste åren genomfört liknande temporära omvandlingar.

Är ni en mindre kommun som har testat er fram? Hör gärna av er och berätta för oss så kan vi samla exempel och erfarenheter tillsammans!

Stockholms Arkitektförening bjuder in till en kväll om bilen, staden och Stockholms framtida gatunät. Henrik Nerlund från Skönhetsrådet ger en tillbakablick och berättar om hur bilen förändrade och blev den moderna staden. Alexander Ståhle från Spacescape och Krister Lindstedt från White presenterar Stockholm Superlines – ett förslag till ett förnyat esplanadsystem där stadens stora gator får en ny roll och där en central idé är omvandla Centralbron till en stadsboulevard. Kvällen avslutas med två politiska perspektiv. Lars Strömgren (MP) och Nike Örbrink (KD) berättar om konkreta arbeten för att förändra bilens roll i Stockholm – vilka möjligheter som finns, vilka problem som återstår och vad som faktiskt går att genomföra.

Plats:  Konstakademien, Fredsgatan 12 i Stockholm.
Tid: Mingel med dryck från 17.30. Föreläsningen börjar kl.18:00.

Evenemanget är kostnadsfritt och ingen föranmälan krävs.

Läs rapporten här!