Efter 15 år på Östgötagatan 100 i Skanstull tillsammans med White Arkitekter har vi bestämt oss att byta läge. Måndag 25 augusti flyttar vi in i arkitektkontoret Kaminskys lokaler på Skeppsbron 44 i Gamla stan. Vi har alltid drömt om att sitta lite mer centralt, lite mer urbant – i Gamla stan och nära nya Slussen som vi jobbat så mycket med. Vi har stormtrivts i lokalerna på Katsan och vill rikta ett stort tack för den fina tiden hos White och för alla fantastiska samarbeten och projekt. Vi vill också rikta ett stort tack till Robin Rushdi Al-sálehi på Vakansa som hjälpte oss hitta de nya lokalerna.
Som en avslutning bjuder vi på en afterwork 27 augusti kl 16-17 på Östgötagatan 100, plan 4. Då kommer arkitekten och forskaren Rui IZUMIYAMA berätta om placemaking och stadsbyggnad i Japan och vi får tillfälle att skåla tillsammans. Välkomna!
En ny webbenkät visar att en klar majoritet av stockholmarna vill omvandla Centralbron i Stockholm från en hårt trafikerad motorled till en grön och levande esplanad – en SUPERLINE. Hela 77 procent av de drygt 2 500 deltagarna röstade för esplanaden, inom forskningsprojektet Superlines, som letts av Spacescape tillsammans med White Arkitekter, Kairos Future, M4Traffic och Placetoplan. Projektet, finansierat av Shift Sweden, syftar till att visa hur Stockholms innerstads gatunät kan göras mer hållbart, attraktivt och effektivt.
Ett nytt framtida esplanadsystem – En parkesplanad på Centralbron skulle knyta ihop Södermalm, Gamla stan och Norrmalm. Ett grönt gatustråk där halva bron får träd, cykelbanor, serveringar och utsikt över vattnet. Stockholm Superline är tänkt som starten på ett nytt esplanadsystem för huvudstaden, inspirerat av 1800-talets Lindhagenplan som gav oss Sveavägen, Kungsgatan och Valhallavägen. Nu föreslås Centralbron bli den första länken i en modern variant – en gata där rörelse, grönska och mötesplatser ersätter motorvägen.
Minskad trafik ger ökad livskvalitet – En trafikanalys visar att en omvandling av Centralbron är fullt möjlig. Med tre körfält i stället för sex, smart prissättning av parkering och trängselskatt samt Förbifart Stockholm på plats, beräknas biltrafiken halveras. Enligt projektets beräkningar skulle bullernivån sänkas med 6 decibel, halterna av partiklar och kväveoxider halveras och bostadsvärdena i närheten stiga med minst fem procent. Samtidigt ökar tillgängligheten för gång, cykel och kollektivtrafik – något som kan ge både bättre folkhälsa och stadsliv.
Internationell förebild – ”Centralbron kan gå från att vara ett sår i staden till att bli dess ryggrad,” säger Alexander Ståhle, teknologie doktor i stadsbyggnad och projektledare. ”En parkesplanad skulle inte bara förbättra stadsmiljön och skapa en ny mötesplats mitt i stan, utan även ge Stockholm en ny internationell symbol för hållbar stadsutveckling.” Likt de genomförda projekten High Line i New York, Ginza Skywalk i Tokyo, Barcelona Superblocks och Paris Plage.
Folkligt stöd – Att förslaget har stöd hos Stockholmarna visar webbenkäten, som spreds via sociala medier och artiklar i DN, SVT och Mitt i. Parkesplanaden fick tre gånger fler röster än alternativen att behålla Centralbron som motorled eller göra den bredare. Intressant nog fanns ingen tydlig skillnad mellan innerstads- och ytterstadsbor eller män och kvinnor; alla vill i lika hög grad se en grön omställning av Centralbron.
Hur kan stadsplanerare snabbt och enkelt se vilka stadsdelar som har störst behov av förbättringar – och vilka åtgärder som ger störst effekt för både hälsa och klimat? Healthy Neighbourhood Explorer är ett digitalt verktyg från C40 Cities ger snabba beslutsunderlag för planerare och beslutsfattare i städer över hela världen.
Spacescape har bidragit till utvecklingen av verktyget genom att ta fram metoder och modeller för att beräkna effekterna på hälsa, mobilitet och klimatavtryck av olika typer av stadsbyggnadsprojekt. Verktyget använder nio sammansatta indikatorer – från tillgång till grönområden och trafiksäkerhet till luftkvalitet och serviceutbud – för att ge en samlad bild av hur hälsosamma och hållbara stadens olika delar är.
Med Healthy Neighbourhood Explorer kan användaren:
Kartlägga och jämföra stadsdelar i städer världen över, ner på lokal nivå.
Simulera scenarier med upp till 26 olika stadsbyggnadsåtgärder och se hur de kan påverka både hälsa och utsläpp.
Identifiera ojämlikheter och rikta insatser till de områden som har störst behov.
Verktyget bygger på omfattande forskning som visar att stadsdelar där människor har nära till service, grönytor och mötesplatser bidrar till bättre folkhälsa, minskade utsläpp och ett mer levande stadsliv. Det knyter an till principen om 15-minutersstaden, men översätter den till platsspecifika data och konkreta beslutsunderlag.
Västerås växer – och med det kommer stora frågor om var, hur och i vilken takt staden ska utvecklas. Under de senaste åren har vi på Spacescape fått vara med i flera delar av arbetet med stadens nya översiktsplan. Vårt bidrag har varit att ta fram analyser och underlag som gör komplexa frågor tydliga och begripliga – både för beslutsfattare och invånare.
Utvecklingsinriktning
Vi hjälpte Västerås stad att ta fram en ny digital karta som följer Boverkets ÖP-modell. Den visualiserar strategier för både staden och landsbygden – och gör det enkelt att förstå vilken roll olika områden spelar i den långsiktiga utvecklingen. Läs mer »
Innerstadsstrategi
Vi analyserade hur stadsliv, handel, grönstruktur och tillgänglighet fungerar idag – och hur det kan se ut när pågående projekt är färdigbyggda. Analysen blev ett viktigt underlag för strategier som ska stärka Västerås innerstad. Läs mer »
Utbyggnadsanalys
Med hjälp av GIS och tillgänglighetsanalyser visade vi hur olika utbyggnadsalternativ påverkar stadens struktur, resvanor och tillgång till service. Det gav ett faktabaserat underlag för att väga för- och nackdelar mellan olika expansionsriktningar. Läs mer »
Framtida bebyggelsestrukturer
Tillsammans med Nyréns Arkitekter, Trivector och forskare från JU, SLU och Chalmers tog vi fram tre framtidsscenarier för Västerås – analyserade utifrån indikatorer kopplade till Agenda 2030. Resultatet blev både en diskussionsgrund och ett beslutsunderlag för den fortsatta planeringen. Läs mer »
Forskningsprojektet Bostadsläget lanserar nu sökplattformen Bostadsläget Nu för bostadssökare och analysplattformen Bostadsläget Pro för stadsplanerare och fastighetsutvecklare – i dagsläget tillgängligt för Stockholm, Göteborg och Uppsala.
Bostadsläget Nu gör det möjligt för bostadssökare att hitta platser där de vill bo, enligt sina lägespreferenser, om det tex. är centralt, nära kollektivtrafik, nära vatten eller nära grönområden. Det unika med sökplattformen är att den också gör det möjligt att filtrera fram de platser där man har råd att bo baserat på både boende- och transportkostnader. Det är även möjligt att sortera på energi- och klimatkrav.
Bostadsläget Pro gör det enkelt för stadsplanerare och fastighetsutvecklare att analysera effekterna av bostadsprojekt utifrån dess läge och vad som byggs. Målet är att Bostadsläget Pro ska bidra till en ökad samsyn kring var framtidens bostäder ska byggas för att skapa städer som är resilienta mot såväl konjunktursvängningar som energi- och klimatkriser. Bostadsläget Pro beräknar hur läget påverkar hushållens bostads- och transportkostnader, resvanor, energianvändning och klimatpåverkan.
Plattformen har utvecklats av Spacescape med finansiering av Energimyndigheten och tillsammans med Trivector, Evidens, Valueguard, RISE och OAWA i i samverkan med Region Stockholm, Göteborgsregionen och Uppsala kommun. Projektet har genomförts med finansiering från Energimyndigheten.
I samband med lanseringen 13 juni 2025 arrangerades ett rundabordssamtal med ett antal kunniga representanter inom samhällsbyggnadssektorn. Samtalet tog sin utgångspunkt i betydelsen av läge inom bostadsutvecklingen och hur verktyget kan bidra till mer välinformerade beslut och en robust stadsutveckling.
Medverkande i samtalet var Malin Gibrand från Trivector, Lennart Weiss från Veidekke och Bostadspolitik.se, Oskar Öholm från Mäklarsamfundet, Henrik Höjland från Bonava och Petter Jurdell från Rikshem. Samtalet modererades av Alexander Ståhle från Spacescape och inleddes med en kort presentation av forskningsprojektet och plattformen Bostadsläget.
Gatan är kanske den mest avgörande komponenten i hur våra städer används, upplevs och fungerar. Den upptar cirka 20 procent av stadens totala markyta och över 80 procent av det offentliga rummet, vilket understryker dess avgörande betydelse för stadens struktur och sociala liv. Trots detta saknas ofta en helhetsstrategi för hur stadens gator bör utvecklas.
För att möta denna utmaning har Spacescape tagit fram en ny metod för samordnad planering av gatorna. Genom att kombinera data, forskning, analys, medborgardialog och planeringsunderlag skapas en tydlig och kunskapsbaserad grund för beslut. Den övergripande principplanen ger kommuner och städer ett strategiskt verktyg för att optimera gatustrukturen. Den visar hur gatunätet kan utformas på bästa sätt, vilka projekt som bör prioriteras och vad de bör innehålla.
Metoden för gatuutvecklingsplanen fångar alla de steg som forskning har visat är centralt för att skapa goda förutsättningar för smart gatuutveckling:
Medborgarnas behov, önskemål och prioriteringar
Breda och tvärsektionella analyser av gatornas brister och potential
Workshops med förvaltningar, aktörer och näringsliv
Syntes av kommunens övergripande mål och planeringsunderlag
Med gatuutvecklingsplanen får kommuner och städer ett strukturerat verktyg som sammanför medborgarnas behov och önskemål med objektiva data och kommunala mål för att prioritera rätt insatser på rätt gator i rätt tid, vilket minskar dyra gatuombyggnader, sparar resurser och skapar störst möjliga nytta för alla som bor, arbetar, rör sig eller vistas där.
Princip för stegvis omvandling av en bostadsgata i centrala Sundbyberg, från befintlig utformning, via testgata till permanent ombyggnad.
Traditionell gatuplanering kostar pengar och uppnår sällan målen
Gatuplaneringen i svenska kommuner har traditionellt sett vuxit fram som en direkt följd av andra tematiska dokument som cykelplaner, gångplaner, kollektivtrafikplaner, parkeringsplaner och olika framkomlighetsstrategier. Parallellt har andra dokument och gestaltningsprogram behandlat frågor om trygghet, grönstruktur, vistelsekvalitet, belysning och möblering, ofta inom ramen för centrumutveckling eller platsförbättringsprojekt.
Vad som faktiskt hamnar i gaturummet blir därför ofta ett resultat av tillfälliga temadrivna prioriteringar snarare än en sammanhållen strategi. En cykelplan kan till exempel peka ut viktiga stråk för ny cykelinfrastruktur, men längs dessa stråk kan det även finnas större behov av grönska, uteserveringar eller förbättrad vistelsemiljö. Inte sällan saknas det också förankring hos de som använder eller bor på gatan, vilket kan leda till missnöje och bristande förtroende hos medborgarna.
Forskning har visat att planering som bygger på just separata funktionsplaner kan begränsa möjligheterna att skapa integrerade och multifunktionella stadsmiljöer. Enligt en studie publicerad i Urban Planning International framhålls vikten av att kombinera subjektiva och objektiva metoder för att diagnostisera och förbättra kvaliteten på stadens gaturum, vilket kan bidra till bättre planeringsstrategier. Även svensk forskning, exempelvis från ArkDes, Spacescape och SLU, pekar på vikten av att se gatan som del av en komplex stadsmiljö – inte bara som en plats för transportinfrastruktur.
”Those cities that have failed to integrate the multi-functionality of streets tend to have lesser infrastructure development, lower productivity, a poorer quality of life [ …] social exclusion and generate inequalities in various spheres of life”
-UN-Habitat (Streets as Public Spaces and Drivers of Urban Prosperity report 2013)
Diagram 1: Andel av gävleborna som tycker att gatorna i centrala Gävle är bra som de är idag (9%) och andel som önskar förbättringar (91%). Diagram 2: Gatans beståndsdelar och designprinciper (Smarta gator 2022).
Gatuutvecklingsplanen erbjuder en metod för att väga samman behoven och skapa en gemensam grund för beslut om framtida investeringar, prioriteringar och gestaltning, baserat på data, dialog och kommunala mål.
Gatuutvecklingen är en central del av stadsplaneringen
Utöver svårigheten att väga olika funktioner inom en och samma gata vittnar kommuner om att det ofta saknas ett systematiskt verktyg för att prioritera mellan olika gator och projekt. Vilka gator ska byggas om först? Vilka projekt ska vänta? Hur kan vi undvika att samma gata grävs upp igen kort efter ombyggnad på grund av ledningsarbeten eller andra ingrepp? I avsaknad av en övergripande planering kan det ibland vara närmast slumpmässigt vilka gatuprojekt som hamnar högt på prioriteringslistan. Projekt kan initieras av akuta skäl, för att de blivit tillfälligt medfinansierade eller tack vare att de råkar ansluta till ett närliggande projekt.
Planen innehåller:
En sammansatt, överblickbar och förankrad principplan för ett optimalt gatunät med gatuhierarkier
En projektplan med tydlig prioriteringsordning för vilka gator som ska byggas om, i vilken ordning, projekttyp och med vilken typ av insats
Kartläggning och åtgärdsförslag för nyckelplatser som har potential att i förlängningen lösa andra brister i gatunätet
Tydlig kommunikation kring vilka värden de olika projekten, såväl som planen i sin helhet, skapar
Förslag till Gävle gatuutvecklingsplan som presenterades under en medborgardialog våren 2024.
Aktuella gatuutvecklingsplaner
Gävle kommun ligger i framkant och har tillsammans med Spacescape tagit fram Sveriges första gatuutvecklingsplan. Planen grundas på systematiska analyser kombinerat med bred medborgardialog där över 900 gävlebor deltog med totalt 4 500 synpunkter. Gatuutvecklingsplanen är för närvarande under antagande och ännu inte beslutad men somliga idéer är redan under genomförande och fler är på gång. Hela planförslaget finns att studera här.
Projektkarta för centrala Gävles gatuutvecklingsplan (arbetsmaterial).
Just nu arbetar Sundbybergs stad tillsammans med Spacescape på en gatuutvecklingsplan för centrala Sundbyberg med målet att skapa ett gatunät som bättre speglar kommunens mål för mobilitet, trygghet och stadsliv. Det går att läsa mer och under sommaren 2025 även lämna synpunkter på den föreslagna planen via webbdialogen här.
Princip för stegvis omvandling av en lokalgata i centrala Sundbyberg från befintlig utformning, via testgata till permanent ombyggnad. I den webbdialogen får medborgare under sommaren 2025 svara på vilken typ av lokalgator de vill ha i centrala Sundbyberg.
Vill du veta mer om arbetet i Sundbyberg, eller höra om hur gatuutvecklingsplaner kan användas i andra kommuner? Hör av dig till Petter Streijffert!
Spacescape kommer som vanligt att vara i Almedalen – ”världens största demokratiska mötesplats” och Sveriges viktigaste plats för samhällsdebatt och branschsamtal. Vår VD Alexander Ståhle kommer att delta på flöjande event. Väl mött!
Hur planerar vi hållbara städer i framtiden? Tid: Tisdag 14.00 – 15.00
Plats: Hamnplan, plats 214
Arrangör: Stiftelse Byggekologi
Mer info.
Hur möter vi det ökade tågresandet och utvecklar framtidens citykärnor i Göteborg och Stockholm? Tid: Onsdag 09.00 – 09.45
Plats: Adelsgatan 25, Fastighetshubben
Arrangör: Jernhusen, Fråga Lou
Mer info.
Så skapar vi trädgårdsstäder i Sveriges bästa villaområden Tid: Onsdag 10.00 – 10.45
Plats: Kilgränd 1
Arrangör: Hyresgästföreningen
Mer info.
Vägen mot klimatmålen – hur skapar vi framtidens hållbara mobilitetsstad? Tid: Torsdag 09.20 – 09.50
Plats: Strandvägen 4.2, Mobilitet Almedalen
Arrangör: Dagens industri, Uber
Mer info. LIVE.
Fyra typer av trösklar har visat sig vara avgörande för barn och ungas tillgång till idrottsanläggningar i områden med stora socioekonomiska utmaningar
På uppdrag av Arwidssonstiftelsen och Riksidrottsförbundet har Spacescape undersökt vilka trösklar som barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar upplever för att delta i föreningsidrott, trots relativt god tillgång till idrottsanläggningar (Spacescape, 2025). Syftet är att identifiera hinder för deltagande kopplat till utformning och användning av den byggda miljön samt lyfta fram goda exempel på hur idrottsmiljöer kan utformas för att sänka trösklar och öka delaktighet i idrottsrörelsen. Studien baseras på 15 intervjuer med representanter från kommuner, idrottsföreningar och organisationer. En fallstudie av bokningsdata från sex stadsdelar med socioekonomiska utmaningar i Göteborg, Malmö och Botkyrka kommun har genomförts i syfte att studera om lokala idrottsföreningars tillgång till anläggningstider tycks utgöra en tröskel.
Fyra typer av trösklar
Fyra typer av trösklar har identifierats: mentala, strukturella, fysiska och organisatoriska.
Mentala trösklar handlar om barns och ungas uppfattningar om idrottsmiljöerna: om de känner till dem, vågar ta plats och känner att de får vara där. Isolerade ytor, tydliga regler och brist på känsla av ägandeskap kan skapa osäkerhet, särskilt hos unga tjejer.
Strukturella trösklar utgår från socioekonomi, kulturella normer och trygghetsfrågor. Föräldrars ekonomiska resurser, arbetstider, språk och föreningserfarenhet påverkar både deras engagemang och barnens möjligheter till deltagande.
Fysiska trösklar omfattar anläggningars placering, brist på grundläggande faciliteter (som toaletter och förråd) och avsaknad av flexibla lokaler. Många anläggningar ligger i isolerade lägen, dit barn inte kan eller får ta sig självständigt.
Organisatoriska trösklar inkluderar bristande kunskap om bokningssystem, hög konkurrens om attraktiva tider och svag samverkan mellan skola, kommun, föreningsliv och civilsamhälle.
Svårt att dra slutsatser om utträngningseffekter
Fallstudien av bokningsdata visar att frågan är komplex. Kvaliteten på kommunernas data varierar, vilket påverkar analysens räckvidd. Graden av lokal aktivering av barn och unga i valda stadsdelar varierar stort när ett begränsat antal anläggningar jämförs. Även om inga genomgående utträngningseffekter påvisas, finns återkommande exempel där majoriteten av tider bokas av idrottsföreningar som främst aktiverar barn och unga i andra delar av staden. För att kommuner ska kunna ta informerade beslut kring fördelning av tider krävs ändamålsenlig datainsamling och analys.
Goda exempel från Sverige och Danmark
Det finns många goda exempel på hur trösklar kan sänkas. De inkluderar flexibla och inbjudande miljöer (t.ex. Herning fotbollsexperiment, Spor10), initiativ med fokus på tjejer (t.ex. Rågsveds motorikbana, LOA-fondens ”Plads til piger”) och lokal samverkan som tar tillvara befintliga lokaler i goda lägen (t.ex. Skate Nation, ”Skola som arena”).
Så sänker vi trösklarna
Här föreslås fyra rekommendationer för att sänka trösklar till idrottsanläggningar i områden med socioekonomiska utmaningar:
Var nära barnen
Anläggningar bör lokaliseras där barn och unga redan rör sig – i närheten av skolor, bostäder och centrum. Närhet minskar behovet av transport, vilket är särskilt viktigt i områden där föräldrar har begränsade resurser.
Bjud in alla
Utformningen av anläggningen ska signalera att alla är välkomna. En tydligt markerad entré bjuder in till inomhushallar, medan mjuka gränser fungerar bättre utomhus. Lekfulla element, sittplatser och synliga aktiviteter skapar liv som gör att tröskeln att kliva in sänks.
Samla aktiviteter
Kombinera olika idrotter, lek, kultur, café och sociala ytor. Det skapar liv och möten mellan olika grupper och blir potentiellt en plats som även föräldrarna känner till och använder. Flexibla lokaler, tillgång till förråd och grundläggande service (som toaletter och vatten) är avgörande.
Var en god värd
Tydlig information, bemanning och enkla bokningssystem gör det lättare för mindre idrottsföreningar att använda ytorna.
Genom att integrera fysisk aktivitet i samhällsplanering och arbeta med både arkitektur, organisation och innehåll kan idrottsanläggningar göras mer inkluderande. Helhetssyn och samarbete mellan aktörer är avgörande för att sänka trösklarna och öka delaktigheten i idrottsrörelsen.
Här kan du ta del av panelsamtalet på Järvaveckan om rapporten.
Hur Slussen exakt kommer att se ut och fungera innan den är helt färdigbyggd är ingen som kan veta. Många har haft synpunkter, experter och allmänhet, under processens gång. Men, efter helgens öppnande av Södermalmstorg och Mälarterassens trappa kan vi börja ana hur det kommer att bli. Spacescapes perspektiv är främst det vi kallar ”den andra formen” alltså hur platsen fungerar och inte ”den första formen” som handlar om det estetiska perspektivet. Läs mer om detta och vår filosofi här.
Spacescape anlitades redan 2009 av Stockholms stad för att utvärdera de fem arkitektförslag som kommit in efter den inbjudna tävlingen. Engelska Foster & Partners tillsammans med svenska Berg Arkitektkontor valdes som vinnare och detaljplanearbetet inleddes. Men det fanns goda idéer även hos andra förslagsställare. Spacescape var stadslivs- och stadsrumskonsult och arbetade tätt med arkitekterna för att försöka ta fram det förslag som bäst motsvarade visionen om en levande mötesplats mellan Södermalm och Gamla stan.
Vi genomförde omfattande stadsrumsanalyser och observationer av stadslivet i den gamla Slussen (byggd 1935) och kunde då konstatera följande: ”Studierna av dagens Slussen (från 1935) visar på vissa kvaliteter, som t.ex. torgplatsen vid Ryssgården, rekreationskajen vid Munkbron, Debasers uteservering, utsikten längs ramperna, men framförallt pekar analyser och observationer på att Slussen idag har stora brister som stadsmiljö, att Slussen som stadsrum har stora problem med otrygghet, otillgänglighet, svag lokal förankring, låga flöden, dålig orienterbarhet, och få rekreationsmöjligheter. Detta beror i korthet på att dagens Slussen inte främst utformats för gående och stadsliv, utan främst som en trafikkarusell för bilar. Det finns således mycket att lära av Slussens stadsliv idag, några saker att ta tillvara men många saker att undvika inför en framtida ombyggnad.”
2011 publicerades rapporten ’Slussens stadsliv nu och sen’, som bilaga till detaljplanen. Våra slutsatser kring förslaget till nya Slussen, som nu i stora delar börjar stå färdigbyggt, var följande: ” Tillgängligheten för gående kommer att öka avsevärt. Slussen blir enklare att orientera sig i – det blir färre riktningsförändringar genom Slussen. Denna kvalitet har även stor betydelse för synskadade och personer med andra funktionshinder… Den upplevda tryggheten kommer att förbättras avsevärt i hela Slussen tack vare enklare orientering och fler verksamhetslokaler och entréer i gatuplan och längs viktiga gångstråk. Som rekreationsmiljö kommer det finnas många nya vistelsemöjligheter, dels i den nya parken vid Katarinahissen, dels i terrasserna, och dels på det nya Slusstorget en helt ny öppen plats i Stockholm där man kan vistas vid vattnet som man idag gör på Munkbrokajen och samtidigt se på slussningen. Södermalmstorg blir ett nytt befolkat torg som aktiveras av omgivande byggnader. I jämförelse med dagens Slussen, utformad för ett annat samhälle där bilen stod i första rummet, kommer framtidens Slussen enligt planförslaget bli, en plats med alldeles unika kvaliteter, inte bara som utsiktsplats med breda panoraman över Stockholm, utan även som en rikare mötesplats för boende, pendlare och turister, till vardags och fest.”
Det var några saker som vi särskilt arbetade med och för i planarbetet: Terrasserna med utsikt över Stockholm, att se Slussen som läktare. Generösa vistelseytor längs med kajerna. Grönskan i Katarinaparken och Södermalmstorg. Bredden på gångbanorna på stora bron (som nu verkar bli verklighet i efterhand). Bussterminalens entré och synlighet mot Skeppsbrokajen. Men framför allt, det raka tydliga gångstråket mellan Gamla stan och Södermalm, där just trappan i Mälarterrassen spelar en avgörande roll. Denna koppling är ryggraden i gångförbindelsen mellan Drottninggatan-Västerlånggatan och Götgatan-Hornsgatan. Av oklara skäl ritades trappan (och rulltrappan) om under projekteringsskedet, vilket bröt mot detaljplanen. Efter vårt påpekande, gjordes dock förslaget om till det som nu är byggt. Denna koppling är Slussen viktigaste del, och redan på invigningsdagen 6 juni blev det tydligt. En strid ström av människor flödade genom trappan, på väg upp till Söder och på väg ner över Slusstorget till Gamla stan.
Slussen är nu med lågbroarna, Mälarterrassens trappa och Guldbron den förbindelse mellan norr och söder som den en gång var innan 1935. Och vi på Spacescape kommer med stort intresse och nyfikenhet att följa stadslivets utveckling på denna nya mötesplats mitt i Stockholm.
Illustration av Odlaren trädgårdsstad i Eskilstuna
Illustration av Odlaren trädgårdsstad i Eskilstuna
Spacescape har, med stöd av Hyresgästföreningen, tagit fram en studie som belyser behovet av att utveckla Sveriges villaområden för att möta sociala, miljömässiga och ekonomiska utmaningar såsom bostadsbrist, segregation, klimatpåverkan och ineffektiv markanvändning. I fokus står möjligheten att förtäta villaområden med flerbostadshus och därigenom skapa fler verkliga trädgårdsstäder, så som de beskrivits i den tidigare rapporten ’Den verkliga trädgårdsstaden’ (2024).
RANKNING AV BÄSTA VILLAOMRÅDENA
En analysmodell har tagits fram för att identifiera villaområden med störst potential för förtätning. Modellen bygger på ett utvecklingsindex som kombinerar: Livskvalitet (närhet till stad, service, kollektivtrafik, grönområden etc.) och Ohållbarhet (gleshet, bilberoende, social segregation m.m.). Resultatet är en topplista med Sveriges mest utvecklingsbara villaområden i 20 undersökta städer., där exempelvis Djursholm i Stockholm, Långedrag i Göteborg och Bellevue i Malmö kommer högst. Om hälften av de bästa villaområdena i dessa tätorter omvandlas till trädgårdsstäder kan det skapas 600 000 nya bostäder, lika mycket som Boverkets prognos för bostadsbristen tio år framåt.
SÅ TYCKER VILLAÄGARNA OCH BRANSCHEN
Genomförd enkät till 200 villaägare visar att mer än en tredjedel är positiva till att bygga ut sina hus och bygga på tomten. 22 procent kan tänka sig att sälja sin tomt till förtätning och 25 procent vill se fler lägenheter i närområdet. Intervjuer med kommunala planerare visar framför allt hinder i form av ekonomiska resurser, VA, detaljplanebestämmelser och lokal opinion. Intervjuer med byggaktörer visar att de kan och vill bygga småskaligt men upplever att dagens planregler och lokalt motstånd bromsar utvecklingen. Rättspraxis visar att Mark- och miljödomstolen ofta avslår villaförtätning som avviker från områdets karaktär – trots att lagstiftningen förespråkar hållbar markanvändning.
EXEMPEL FRÅN VERKLIGHETEN
Förtätning av villaområden är inte bara en teoretisk möjlighet, utan något som redan sker runt om i Sverige och internationellt. Både småskaliga initiativ och större detaljplaneprojekt visar hur villaområden kan utvecklas till mer hållbara stadsdelar, utan att nödvändigtvis förlora sin gröna och småskaliga karaktär. Exemplen visar på gemensamma framgångsfaktorer såsom god gestaltning, kollektivtrafiknära lägen och långsiktiga kommunala strategier. Internationella exempel visar hur lagstiftning och planeringsmodeller kan reformeras för att främja mångfald i bostadsutbud och effektivare markanvändning, till exempel genom att ta bort planbestämmelsen enbostadshus (single family housing).
STADSPLANERINGSGUIDE
För att realisera potentialen i villaförtätning krävs ett principskifte i synen på villaområden – från statiska och färdigbyggda till utvecklingsbara och samhällsstrategiskt viktiga. Kommuner bör arbeta mer proaktivt och långsiktigt med villaområden genom att:
Integrera förtätningsmål i översiktsplanering och stadsutvecklingsstrategier.
Revidera detaljplaner och regelverk för att möjliggöra kompletteringsbebyggelse.
Utveckla program för gestaltning av nya trädgårdsstäder och förtätade villaområden.
Stärka den lokala dialogen och skapa incitament för samverkan mellan kommun, fastighetsägare och byggaktörer.
Sveriges villaområden bör inte fortsätta vara segregerade ohållbara bostadsplatser för några få, utan borde utvecklas till blandade trädgårdsstäder för alla. Det handlar om att skapa en socialt, ekonomisk och miljömässigt hållbar stadsutveckling.
