Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.
Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.
Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.
Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.
Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.
Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.
På uppdrag av Stockholms Stad har Spacescape genomfört en digital dialog för Södertäljevägen som syftade till att ta reda på platser som boende, arbetande och besökare tycker om och vilka platser som kan bli bättre. Den digitala dialogen var aktiv mellan 1 juni och 14 augusti 2020 och genererade totalt 1 121 svar. Dialogen utgör en del av det tidiga stadsutvecklingsarbetet inför utvecklingen av Södertäljevägen i Norra Liljeholmen. I dialogen kom det bland annat fram förslag om ett välintegrerat gång- och cykelnät med högtrafiksäkerhet, en mångfald av mötesplatser som kan tillgodose olika människors behov, och en blandad stad som erbjuder olika boendeformer samt en blandning av bostäder och verksamheter. Dessutom lades det tonvikt på att koppla ihop Liljeholmen med de olika omkringliggande områdena, utveckling av grön-och rekreationsytor, samt att planera för barn och unga i ett tidigt skede.
I samband med att HEBA Fastigheter planerar en förtätning av egen tomt med 48 bostäder har Spacescape genomfört en jämställdhets- och barnkonsekvensanalys av förslaget.
Störtloppsvägen är Västertorps mest centrala gata som samlar centrumfunktioner, service, restauranger och kollektivtrafik. De tillkommande bostäderna stärker stråket ytterligare och gör det tryggare, då den norra sträckan får en inramning med bebyggelse med entréer på båda sidor. Lägenheterna tillför också en större andel 1:or och 4:or, vilket svarar mot behovet i området och möjliggör för fler hushållstyper och -storlekar att bo i stadsdelen.
Inom stadsdelen och i närmiljön finns både förskola, grundskola och samlingslokaler. Lekplatser och parkmiljöer finns inom nära gångavstånd från planområdet. Förslaget innebär dock att Föräldrakooperativet Grodans lokaler och intilliggande bostäder kommer att få förändrad inomhusmiljö. Ökad tung trafik och höga ljudnivåer under byggtiden kan komma att begränsa föräldrakooperativets möjligheter att bedriva en säker verksamhet för barnen.
Stockholms stad har velat utveckla möjligheterna att uppskatta såväl det ekonomiska värdet som samhällsnyttan av kulturetableringar i staden. De fastighetsekonomiska kalkyler som används som beslutsunderlag för investeringar behöver kompletteras med enkla och tydliga modeller för att inkludera kultur som en komponent i stadsutvecklingen. Spacescape har därför fått i uppdrag att ta fram ett webbaserat verktyg som synliggör effekterna av kulturetableringar på markpolitiken, stadsbyggandet och stadsplaneringen.
Med Kulturkalkylen kan du enkelt uppskatta hur stor kulturpotentialen är, dvs hur mycket kultur som kan skapas av underlaget i kringliggande bostäder och arbetsplatser – i befintliga stadsdelar eller för planerad stadsutveckling. Med Kulturkalkylen kan du också beräkna vilka sociala, samhällsekonomiska och fastighetsekonomiska värden som kan genereras av olika typer av kultur. Beräkningsmodellerna har tagits fram i samarbete med Evidens och bygger på omfattande statistik från Stockholms stad, SCB och olika kulturorganisationer.
Under arbetet med att ta fram programförslag för stadsutveckling i Alvik har Spacescape under flera år varit delaktiga som analysstöd.
Planförslagets har utvärderats kontinuerligt under designprocessen och rekommendationer för utformning och riktlinjer tagits fram. Spacescape har också bistått i designarbetet i en serie workshops och har genomfört plananalyser av bland annat täthet och handelspotential. Friytetillgången analyserades parallellt med utvecklingen av den så kallade Alviksmodellen, som under perioden togs fram i samarbete med Stockholms stad för att kvalitetssäkra tillgången till offentliga friytor.
Ett programförslag för den östra delen av området tas under hösten 2019 upp i stadsbyggnadsnämnden. Förslaget innehåller bland annat 1 800 nya bostäder, handel och service samt utveckling av parker, mötesplatser och promenadstråk längs med vattnet.
Stockholms stad vill utveckla Söderstaden till en gång- och cykelvänlig stadsdel med bra rekreationsmöjligheter. Utvecklingen av Slakthusområdet är en viktig del av Söderstaden. Spacescape har fungerat som analys- och designstöd i projektet.
Spacescapes analyser har fokuserat på stråkens tillgänglighet, förutsättningar för urbana verksamheter samt tillgång till grönytor. Analyserna har genomförts i GIS. Genom att analysera strukturplanen för Slakthusområdet tillsammans med övriga omgivande planer i södra närförorterna skapas en unik bild av hur södra Stockholms stadsstruktur kommer att fungera i framtiden. Genom att se Slakthusområdets framtida sammanhang kan områdets potential utnyttjas bättre, och effekterna av utvecklingen av Slakthusområdet kan tas tillvara i de omgivande planerna.
Analyserna visar att Slakthusområdet knyts ihop med omgivande stadsdelar med tydliga, lättillgängliga stråk. Tätheten i hela Söderstaden ökar avsevärt vilket skapar bra förutsättningar för urbana verksamheter.
Slakthusområdet genomgår en fullständig omvandling från verksamhetsområde till blandad stad. De direkt intilliggande handels- och eventfunktionerna påverkar och påverkas av hur det större området utformas. Huvudsakligen ur målpunkts- och transportperspektiv.
Syftet med uppdraget var att genomföra en gångflödesprognos med hänsyn till både vardags- och eventflöden. Då event kan engagera upp till 40 000 åskådare innebär det väldigt höga flöden under en begränsad period vilket ställer höga krav på hur väl utformade start och målpunkter är för besökare. En huvudfråga har varit behovet av antalet uppgångar i norra delen av Söderstaden.
Prognosen indikerar att tunnelbanans uppgångar har stor inverkan på vilka stråk som nyttjas av gående. Speciellt vid event då dessa skapar trängsel som inte uppstår till vardags. Resultatet kan användas för att avgöra behovet av uppgångar till tunnelbanan samt till vilka stråk gångflöden fördelas beroende på placeringen av dessa.
Kista-Järva är ett av de fokusområden som pekas ut i Stockholms nya översiktsplan. Här finns betydelsefulla arbetsplatsområden, flera centrum, bra kommunikationer och fina naturområden. Enkäten syftade till att ta reda på platser som boende, arbetande och besökare tycker om och vilka platser som kan bli bättre.
Precis som i tidigare genomförda webbenkäter i Stockholms fokusområden framkom att stadsdelscentrumen är favoritplatser. Kista-Järvas tillgång till Järvafältet är också en viktig kvalitet och stolthet för boende i området. Idrottsytor, skogsdungar, odlingslotter och parklekar i anslutning till fältet beskrivs som viktiga mötesplatser, inte minst för barnfamiljer. De mest förekommande kvaliteterna bland favoritplatserna var naturupplevelse, idrott & motion samt lugn och ro.
Stadsdelscentrumen var även de platser där de boende upplever att det finns störst utvecklingspotential. På platserna med förslag om förbättringar efterfrågades främst ökad trygghet, mer lugn och ro samt mer butiker & service.
