Syftet med studien har varit att identifiera vilka faktorer som är avgörande för framgångsrika platser och utifrån denna kunskap ta fram ett analysverktyg som kan hitta nya platser med utvecklingspotential i Stockholm.
Tio framgångsrika platser i Stockholm valdes ut för djupare analys där deras läge, utformning, innehåll, användning och värden har identifierats.
Analysverktyget Platspyramiden togs fram baserat på analysen och har i syfte att hjälpa alla aktörer i platsutvecklingen att identifiera framgångsfaktorer och lämpliga platsaktiviteter. Platspyramidens delar består av läget, stadsrummet, livet och bilden av platsen där varje nivå beskrivs med åtta kvaliteter och därtill kopplade indikatorer som kvantifierar kvaliteten. Nivåerna kan var och en påverkas av planering, design, aktivering och kommunikation.
Platserna med särskilt stor utvecklingspotential i Stockholm identifierades med hjälp av analysverktyget i dialog med en referensgrupp och kan bli inspiration till Stockholms framtida platsutveckling.
I maj 2024 blev Gamla stan i Stockholm en stadsmiljözon. Det innebar att begränsningar i biltrafikens framkomlighet infördes och att parkeringsplatser ersattes av vistelseytor på stadsdelens torg. Inför förändringarna genomförde Spacescape med hjälp av ett antal observatörer en omfattande stadslivsstudie i området. Mätningarna innefattade gångflöden på tio gator och insamling av data kring hur länge, var, vilka och i vilken form människor vistades på tre torgytor under olika tider på dygnet, både vardag och helg.
I Gamla stan finns några av Stockholms mest välbefolkade gångstråk och räkningarna krävde påhittighet och smarta anpassningar av traditionella metoder. Bland annat testades en ny form av digital, GIS-baserad datainsamling som avsevärt minskade efterarbetet.
Bostäder och persontransporter utgör den största delen av hushållens utgifter samt en stor del av samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Energikris, klimatkris och ekonomisk kris tillsammans gör att hushåll och samhällsplanerare måste göra mer medvetna hållbara val.
Bostadsläget är ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten. Målet har varit att ta fram en webbplattform som gör det möjligt för bostadssökande att hitta stadsdelar i hela Sverige som har de kvaliteter där de vill bo, samtidigt som de kan se sin sina bostads- och transportkostnader samt sin vardagliga energianvändning och klimatpåverkan. Bostadsläget möjliggör också för samhällsplanerare att analysera effekterna av nya bostadsprojekt och planer. För att beräkna hushållens kostnader och miljöpåverkan har stora mängder finskaliga data sammanställts, producerats och analyserats statistiskt, däribland socioekonomiska variabler, lägeskvaliteter, bostadspriser och resvanedata. Förklarings- och beräkningsmodeller har tagits fram för att skatta värden på stadsdelsnivå för hela Sveriges geografi. Ingångsvärden och nyckeltal möjliggör för en kontinuerligt uppdaterad analysmodell.
En betaversion av Bostadsläget finns idag i Stockholm, Göteborg och Uppsala men en rikstäckande plattform är under framtagande.
Handelskammaren har påbörjat ett arbete med att studera och lyfta frågan om Stockholms ”wasted spaces”, alltså ytor inne och ute som av olika anledningar står oanvända, men som har potential att bli del av en levande stad. Spacescape har bidragit med analyser, goda exempel och förslag som belyser var dessa ytor finns och hur de kan utvecklas för verksamheter och stadsliv. Frågan om stadens bortglömda platser är intressant både för allmänheten samt för stadsutvecklingspolitiken och samhällsbyggnadsbranschen.
Spacescape har tagit fram analyser och exempel med syfte att titta på hur vi potentiellt skulle kunna använda gaturum, tak, broar och det vattennära läget på nya sätt. Bland annat har vi med hjälp av satellitdata tagit fram arean längs med solklädda fasader, identifierat lägen för nya och utvecklingsbara kajer, och identifierat platta tak lämpliga för grönska respektive lutande tak lämpliga för solceller.
I konkurrensen om kompetens, investeringar och företagsetableringar är attraktiva stadsmiljöer idag hårdvaluta, och att skapa fler gång- och vistelsevänliga miljöer och bättre nyttja platser i närheten av grönska och vatten har en stor värdeskapande effekt.
Under 2009 inleddes arbetet med en ny detaljplan för Slussen där Spacescape var stadens konsult ansvarig för stadsliv och gångtrafik. Observationer genomfördes av gamla Slussen och flera gångflödesprognoser togs fram. Förutom Nobel Center, som 2020 beslutades placeras på Slussen, har flera gestaltningsbeslut tagits sedan detaljplanen vilka påverkar stadsliv och gångflöden på Slussen. Därför har Nobelstiftelsen och fastighetsägaren Atrium Ljungberg givit Spacescape i uppdrag att uppdatera gångflödesprognos och stadslivsanalyser för Slussen, för att ge underlag till fortsatt arkitektarbete och platsutveckling.
Gångflödesprognosen har gjorts i fyra steg: 1) Resealstring – från var kommer flödena och hur stora är de, 2) Resval – hur stora är flödena mellan olika start- och målpunker, 3) Ruttval – vilken väg i gångnätet väljs, 4) Flödesprognos – hur stora blir flödena på de olika segmentet i gångnätet.
Slussen är och kommer bli en av de mest komplexa platserna och stadsrummen i Norra Europa. Här finns stora möjligheter att göra forskning som kan bidra till kunskap om hur städer och stadsmiljöer och arkitektur fungerar.
Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.
Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.
Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.
Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.
Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.
Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.
På uppdrag av Stockholms Stad har Spacescape genomfört en digital dialog för Södertäljevägen som syftade till att ta reda på platser som boende, arbetande och besökare tycker om och vilka platser som kan bli bättre. Den digitala dialogen var aktiv mellan 1 juni och 14 augusti 2020 och genererade totalt 1 121 svar. Dialogen utgör en del av det tidiga stadsutvecklingsarbetet inför utvecklingen av Södertäljevägen i Norra Liljeholmen. I dialogen kom det bland annat fram förslag om ett välintegrerat gång- och cykelnät med högtrafiksäkerhet, en mångfald av mötesplatser som kan tillgodose olika människors behov, och en blandad stad som erbjuder olika boendeformer samt en blandning av bostäder och verksamheter. Dessutom lades det tonvikt på att koppla ihop Liljeholmen med de olika omkringliggande områdena, utveckling av grön-och rekreationsytor, samt att planera för barn och unga i ett tidigt skede.
I samband med att HEBA Fastigheter planerar en förtätning av egen tomt med 48 bostäder har Spacescape genomfört en jämställdhets- och barnkonsekvensanalys av förslaget.
Störtloppsvägen är Västertorps mest centrala gata som samlar centrumfunktioner, service, restauranger och kollektivtrafik. De tillkommande bostäderna stärker stråket ytterligare och gör det tryggare, då den norra sträckan får en inramning med bebyggelse med entréer på båda sidor. Lägenheterna tillför också en större andel 1:or och 4:or, vilket svarar mot behovet i området och möjliggör för fler hushållstyper och -storlekar att bo i stadsdelen.
Inom stadsdelen och i närmiljön finns både förskola, grundskola och samlingslokaler. Lekplatser och parkmiljöer finns inom nära gångavstånd från planområdet. Förslaget innebär dock att Föräldrakooperativet Grodans lokaler och intilliggande bostäder kommer att få förändrad inomhusmiljö. Ökad tung trafik och höga ljudnivåer under byggtiden kan komma att begränsa föräldrakooperativets möjligheter att bedriva en säker verksamhet för barnen.
