På uppdrag av Arwidssonstiftelsen har Spacescape kartlagt kultur- och idrottsanläggningar i fem stadsdelar i Järva i Stockholm. För att förstå hur dessa anläggningar fungerar som mötesplatser har observationer, intervjuer och analys av resdata in i Järva studerats.
Inventeringen och analysen av tillgång till anläggningar visar på en stor bredd i utbud av olika sorters platser för kultur och idrott. Data som visar inresor i studerade stadsdelar, i relation till statistik från besökare till kultur- och idrottsanläggningar, visar också att dessa målpunkter skapar resor och möten mellan boende i olika stadsdelar. Anläggningar med ett unikt utbud, låga trösklar för deltagande och som ligger i ett integrerat läge har störst potential att fungera överbryggande.
Vad som framgick av genomförda intervjuer var dock inte problem med att få folk att komma, utan snarare hur potentialen vid dessa möten tas tillvara på. För att få folk att stanna krävs en aktiv in- och utsida på anläggningarna och att det finns vistelsekvaliteter som skapar liv och möten mellan matcherna.
Stockholms stad genomför dialoger inför omvandlingen av Fruängen centrum men har haft svårt att nå medborgare under 18 år. Spacescape fick i uppdrag att genom dialogpromenader samla in specifik information om hur närboende ungdomar använder centrumet idag och vad de vill ha mer av i framtiden.
Svar och synpunkter samlades in digitalt längs en utmarkerad rutt i den kartbaserade dialogplattformen Placetoplan. Promenaden innefattade elva platser där grupperna fick stanna upp och reflektera kring vad som är bra och kan bli bättre, under ledning av Spacescapes medarbetare.
Fruängen centrum visade sig vara en central mötesplats för ungdomarna. De vill därför att centrumet utvecklas till en ännu tryggare och mer trivsam plats att vistas på. Ungdomarna önskar sig fler sociala ytor som inte kräver konsumtion, både inne och ute, och billigare restauranger och butiker. Fruängens olika offentliga platser kan enligt ungdomarna förbättras genom fler sittplatser, väderskyddade ytor, mer grönska, nya lekplatser och bättre belysning.
Syftet med studien har varit att identifiera vilka faktorer som är avgörande för framgångsrika platser och utifrån denna kunskap ta fram ett analysverktyg som kan hitta nya platser med utvecklingspotential i Stockholm.
Tio framgångsrika platser i Stockholm valdes ut för djupare analys där deras läge, utformning, innehåll, användning och värden har identifierats.
Analysverktyget Platspyramiden togs fram baserat på analysen och har som syfte att hjälpa alla aktörer i platsutvecklingen att identifiera framgångsfaktorer och lämpliga platsaktiviteter. Platspyramidens delar består av läget, stadsrummet, livet och bilden av platsen där varje nivå beskrivs med åtta kvaliteter och därtill kopplade indikatorer som kvantifierar kvaliteten. Nivåerna kan var och en påverkas av planering, design, aktivering och kommunikation.
Platserna med särskilt stor utvecklingspotential i Stockholm identifierades med hjälp av analysverktyget i dialog med en referensgrupp och kan bli inspiration till Stockholms framtida platsutveckling.
När Gamla stan i Stockholm blev en stadsmiljözon i maj 2024 genomfördes en rad förändringar av gator och torg. Med hjälp av ett stort antal observatörer har Spacescape genomfört en omfattande före- och efterstudie av stadslivet i området. Mätningarna innefattade dels gångflödesräkningar, dels observationer och mätningar kring hur länge, var, vilka och i vilken form människor vistades på tre torgytor under olika tider på dygnet, både vardag och helg. För att effektivisera arbetet samlades informationen in direkt via en digital, GIS-baserad programvara som minskade pappersarbetet avsevärt.
Människors upplevelse av platserna undersöktes genom 500 genskjuts-intervjuer med slumpvis utvalda besökare och förbipasserande. Därtill genomfördes en alternativ, öppen webbdialog med framför allt boende och arbetande som komplement.
Projektet är politiskt viktigt och resultaten kommer att användas och spridas brett. Spacescape sammanställde en illustrativ presentation som kommunicerar resultatet med hjälp av bilder och diagram.
Bostäder och persontransporter utgör den största delen av hushållens utgifter samt en stor del av samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Energikris, klimatkris och ekonomisk kris tillsammans gör att hushåll och samhällsplanerare måste göra mer medvetna hållbara val.
Bostadsläget är ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten. Målet har varit att ta fram en webbplattform som gör det möjligt för bostadssökande att hitta stadsdelar i hela Sverige som har de kvaliteter där de vill bo, samtidigt som de kan se sin sina bostads- och transportkostnader samt sin vardagliga energianvändning och klimatpåverkan. Bostadsläget möjliggör också för samhällsplanerare att analysera effekterna av nya bostadsprojekt och planer. För att beräkna hushållens kostnader och miljöpåverkan har stora mängder finskaliga data sammanställts, producerats och analyserats statistiskt, däribland socioekonomiska variabler, lägeskvaliteter, bostadspriser och resvanedata. Förklarings- och beräkningsmodeller har tagits fram för att skatta värden på stadsdelsnivå för hela Sveriges geografi. Ingångsvärden och nyckeltal möjliggör för en kontinuerligt uppdaterad analysmodell.
En betaversion av Bostadsläget finns idag i Stockholm, Göteborg och Uppsala men en rikstäckande plattform är under framtagande.
Handelskammaren har påbörjat ett arbete med att studera och lyfta frågan om Stockholms ”wasted spaces”, alltså ytor inne och ute som av olika anledningar står oanvända, men som har potential att bli del av en levande stad. Spacescape har bidragit med analyser, goda exempel och förslag som belyser var dessa ytor finns och hur de kan utvecklas för verksamheter och stadsliv. Frågan om stadens bortglömda platser är intressant både för allmänheten samt för stadsutvecklingspolitiken och samhällsbyggnadsbranschen.
Spacescape har tagit fram analyser och exempel med syfte att titta på hur vi potentiellt skulle kunna använda gaturum, tak, broar och det vattennära läget på nya sätt. Bland annat har vi med hjälp av satellitdata tagit fram arean längs med solklädda fasader, identifierat lägen för nya och utvecklingsbara kajer, och identifierat platta tak lämpliga för grönska respektive lutande tak lämpliga för solceller.
I konkurrensen om kompetens, investeringar och företagsetableringar är attraktiva stadsmiljöer idag hårdvaluta, och att skapa fler gång- och vistelsevänliga miljöer och bättre nyttja platser i närheten av grönska och vatten har en stor värdeskapande effekt.
Under 2009 inleddes arbetet med en ny detaljplan för Slussen där Spacescape var stadens konsult ansvarig för stadsliv och gångtrafik. Observationer genomfördes av gamla Slussen och flera gångflödesprognoser togs fram. Förutom Nobel Center, som 2020 beslutades placeras på Slussen, har flera gestaltningsbeslut tagits sedan detaljplanen vilka påverkar stadsliv och gångflöden på Slussen. Därför har Nobelstiftelsen och fastighetsägaren Atrium Ljungberg givit Spacescape i uppdrag att uppdatera gångflödesprognos och stadslivsanalyser för Slussen, för att ge underlag till fortsatt arkitektarbete och platsutveckling.
Gångflödesprognosen har gjorts i fyra steg: 1) Resealstring – från var kommer flödena och hur stora är de, 2) Resval – hur stora är flödena mellan olika start- och målpunker, 3) Ruttval – vilken väg i gångnätet väljs, 4) Flödesprognos – hur stora blir flödena på de olika segmentet i gångnätet.
Slussen är och kommer bli en av de mest komplexa platserna och stadsrummen i Norra Europa. Här finns stora möjligheter att göra forskning som kan bidra till kunskap om hur städer och stadsmiljöer och arkitektur fungerar.
Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.
Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.
Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.
Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.
Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.
Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.
