De senaste decennierna har flera nya stadsdelar och bostadsområden byggts, och befintliga har förtätats. Samtidigt upplever idrottsrörelsen en brist på anläggningar och lokaler för idrott. För att få en djupare förståelse för hur dagens planeringsideal påverkar tillgången till idrott önskade Riksidrottsförbundet analysera tillgången till idrott i nybyggda områden och jämföra med områden från andra perioder.
Analysen har genomförts för stadsdelar i tätorter med mer än 5000 invånare. Baserat på när merparten av bostadsbyggnaderna tillkommit klassificeras stadsdelarna i olika byggperioder. Tillgång till bollplaner, idrottshallar och gymnastiksalar studeras genom att på finskalig geografisk nivå analysera avstånd och antal invånare per anläggning.
Resultatet visar att invånare i nybyggda områden har sämre tillgång till idrottsanläggningar jämfört med invånare i andra områden. När fler byggperioder analyseras visar det sig att invånare i områden från 60- och 70-talen har bäst tillgång till idrottsanläggningar.
Idrottsrörelsen upplever en brist på anläggningar. För att öka kunskapen om skolornas roll för att tillhandahålla idrottslokaler har regeringen gett Centrum för idrottsforskning uppdrag att utreda idrottsanläggningar i skollokaler. Spacescape har genomfört en utredning som kombinerar geografiska analyser, enkäter, intervjuer och analyser av bygglovsritningar för att både kunna kvantifiera skolornas betydelse för idrottsrörelsen och beskriva framgångfaktorer och utmaningar för att använda skollokaler utanför skoltid.
Utredningen visar att skollokalerna är mycket viktiga platser för idrottsrörelsen. Bland annat finns två tredjedelar av de hallar som används av idrottsrörelsen på skolor. Samtidigt finns det idrottslokaler på skolor som inte är tillgängliga för idrottsrörelsen. Detta beror ofta på att lokalerna inte matchar idrottsrörelsens behov, till exempel vad gäller storlek och utrustning. Andra utmaningar handlar om låssystem och oklarheter kring ansvar och skötsel av anläggningar. I utredningen föreslås bland annat fördjupad dialog kring enskilda anläggningar för att förbättra matchningen.
I Sverige saknas en nationell standard för mätning och uppföljning av hållbar platsutveckling i stadskärnor och andra centrummiljöer. Svenska Stadskärnor har därför fått beviljat medel från Smart Build Environment för att tillsammans med RISE och det digitala utvecklingsbolaget Co:Nordic utveckla index för hållbar centrumutveckling och kvalitet med ambition att skapa en nationell standard.
Spacescape har fått uppdrag att bistå med arbetet genom att ta fram indikatorer för gångvänlighet och cykelvänlighet. Arbetet innebar att utarbeta förslag på indikatorer, dokumentera metod och beräkningar samt genomföra analyser och beräkningar i några pilotstäders stadskärnor. Indikatorerna baseras på forskning om hållbar stadsutveckling och bygger på öppna data och GIS-analyser av servicetillgång, konnektivitet och kvalitet i gång- och cykelnätet.
På uppdrag av Hyresgästföreningen har Spacescape tillsammans med Evidens undersökt de ekonomiska, sociala och miljömässiga avtrycken för olika bebyggelsetyper. Sveriges byggda miljöer i städer delas in i fyra typer: kvartersstad, modernistisk stad, trädgårdsstad och villaområde. Dessa jämförs med varandra i sina anspråk på mark, investeringskostnader, kommunala driftkostnader, segregation, klimatavtryck, folkhälsa och transportkostnader.
Rapporten visar att villaområden har genomgående högst investerings- och driftkostnad ur ett kommunalt perspektiv. De har störst klimatpåverkan, är mest bilberoende, kräver högst kostnader för kollektivtrafik och tar överlägset upp mest skogs- och jordbruksmark. Betyder det att vi måste välja bort småhusdrömmen när vi i allt högre utsträckning samlas i städer?
I rapportens avslutande del beskrivs fördelarna med trädgårdsstaden som den ursprungligen var tänkt, en blandad bebyggelse med småhus, radhus och låga flerbostadshus som möter önskningar om både marknära boende och gröna kvaliteter och samtidigt erbjuder närhet till stadens målpunkter.
Rapporten beskriver också vilka verktyg planeringen kan använda för att skapa större mångfald i bostadsbeståndet och samtidigt skapa en livskraftig stad och hållbar stadsutveckling.
På uppdrag av HSB har Spacescape studerat och tagit fram ny användbar kunskap om hälsosamma stadsdelar och bomiljöer. Rapporten syftar till att visa mer eller mindre hälsosamma stadsdelar i svenska städer samt hur stadsplanering och bostadsbyggande kan bidra till mer fysisk aktivitet och bättre hälsa.
Med hjälp av en evidensbaserad analys av lägets och stadsmiljöns betydelse för fysisk aktivitet (Lancet-modellen) tillsammans med SMHI:s luftkvalitet-kartor har samtliga svenska stadsdelar analyserats.
De mest hälsosamma stadsdelarna i Sverige återfinns i täta, gröna, nära och kopplade stadsdelar som söder i Stockholm, Majorna i Göteborg och Möllevången i Malmö. Till modellen föreslås indikatorer som kan användas för analys av framtida stadsbyggnad och bostadsmiljöer.
Utbudet och efterfrågan på olika arbetsplatser och boendeformer som efterliknar hotellens service ökar, ex. CoLive, WeWork, WeLive, The Bricks och Bovieran. Hotellbranschen vittnar också om att de traditionella semestermönstren har börjat luckras upp. Spacescape har därför på uppdrag av Boinstitutet försökt besvara frågeställningen – Vilka erfarenheter från hotellbranschen och all inclusive är applicerbara på utvecklingen av hyresrätter?. Under 2019 genomförde Spacescape intervjuer med representanter från Sveriges tre största charterbolag; Ving, TUI och Apollo, samt designbyrån BAS och en forskare inom kulturgeografi och turism samt konceptutvecklare för hotell och turism i Sverige.
Nedan presenteras resultatet från intervjuerna under 6 övergripande slutsatser och rubriker.
- Guests want hospitality
- Activate and support me
- Fits your lifestyle
- Clubs are social
- Outdoor living
- Safe and fun for kids
Svensk gatupolicy bygger på en femtio år gammal teori och praktik om stadens trafik. Nya trender och behov som urbanisering, digitalisering, miljö- och samhällsförändringar ställer nya krav på gatorna och en ny svensk gatupolicy. Inom projektet Smarta gator har Spacescape tillsammans med KTH, Chalmers, VTI, Sweco och White undersökt gatornas potential. Kunskap och forsknings om olika gatutypers mångfunktionalitet har sammanställts. Modeller framtidens smarta gator har tagits fram i samråd med fokusgrupper från stat, landstig, kommun, konsulter, byggföretag, fastighetsägare, och brukare. Ett gatufunktionalitetsindex togs fram. En gatusimulator testades. Slutligen togs en designguide fram för smarta gator i svenska tätorter som täcker in ombyggnads- och nybyggnadsprocesser samt lista möjliga testbeds i svenska tätorter.
På uppdrag av Trafikverket har Spacescape tagit fram en projektplan för konceptutveckling av Framtidsgatan, ett projekt som innebär temporär ombyggnad av gatumiljöer. Framtidsgatan är en testbed för att omvandla trafikmiljöer kring skolor och förskolor till rum för stadsliv, fysisk aktivitet, lek, lärande, experiment och ny teknik. Projektet syftar till att driva en förändring mot en säkrare och tryggare gatumiljö, samtidigt som det främjar aktivt resande och hållbara färdsätt. Just kring skolor är frågan om utrymme extra betydelsefull och diskussionen om barns utemiljöer i växande städer blir allt viktigare.
På gatorna kan nya lösningar för teknik, mobilitet och klimatfrågor, som exempelvis dagvattenhantering, testas och utvärderas. I konceptet ingår att ombyggnationen är lätt och kan göras på en eller ett par dagar och innebär en temporär ombyggnad som kan permanentas om den fungerar väl. Med hjälp av den gemensamma digitala dialogplattformen Placetoplan kan Framtidsgatan utvecklas och utvärderas kontinuerligt och nya funktioner och tester kan läggas till i dialog med skola och närboende.
”Levande stadsmiljö” är ett begrepp som flitigt används i planeringsdokument och stadsbyggnadsdebatt. Alla vill skapa levande platser, men alltför ofta misslyckas vi med detta i nya stadsmiljöer.
För att kunna svara på vad som gör en plats levande har trettio befintliga platser i citymiljöer i Stockholm, Göteborg och Malmö studerats, på uppdrag av Jernhusen. Totalt har 1500 personer på platserna intervjuats om hur levande de upplever platsen på en skala mellan 1 och 10.
Platsernas användning, utformning och läge i staden har också studerats. Bland annat har observationer av flöden och människor som stannar på platsen genomförts, omkringliggande täthet och anslutande stråk analyserats och platsernas utformning vad gäller till exempel ljusförhållanden, bebyggelse, träd och sittplatser registrerats.
En analys av sambandet visade sedan att det finns ett antal platskvaliteter som påverkar hur levande en plats upplevs. Baserat på sambandsanalyser har ett stadslivsindex tagits fram.
Indexet är ett verktyg för att analysera både befintliga platser (för att identifiera vilka kvaliteter som saknas) och planerade platser (för att se om platsen har förutsättningar att bli levande). Platskvaliteterna kan delas in i tre teman: ”Lätt att nå”, ”Mycket att göra” och ”Härligt att vara”.
På uppdrag av ArkDes (Arkitektur- och designcentrum) har Spacescape genomfört en effektstudie av fyra projekt i Sverige med uttalad ambition att öka den upplevda tryggheten.
För att följa upp effekterna genomfördes 140 platsintervjuer och gångflödes- och vistelseobservationer under december 2018 — januari 2019. Projektägare som låg bakom projekten fick också svara på frågor om projektens genomförande och upplevda effekter.
Slutsatserna som drogs var att majoriteten av de tillfrågade tyckte att projekten gett positiv effekt, men många upplever fortfarande att platserna är otrygga. Flera av åtgärderna togs fram med hjälp av s.k. designdialoger och där kunde projektägarna se resultat av ökat självförtroende hos deltagarna. Av de som använde platsen var det dock många som uttryckte en låg tillit till sina medmänniskor, vilket var svårt att kompensera med ökad belysning eller färgsättning.
I övrigt berodde effekterna av de olika trygghetsskapande åtgärderna till stor del på platsernas läge i staden och den sociala kontexten.
