I stadsbyggnadsprocessens tidiga skeden fattas beslut som får stor påverkan på framtida klimatutsläpp. För att stödja klimatsmart planering har verktyget Klimatkalkylen utvecklats av Spacescape och IVL Svenska Miljöinstitutet. Med verktyget kan klimatutsläpp från förändrad markanvändning, byggande och persontransporter med bil beräknas redan från översiktsplan och fram till detaljplan med fokus på utsläpp fram till 2050. Genom verktyget kan kommuner och andra organisationer analysera olika planalternativ, jämföra scenarier, välja mellan byggnadstyper och energislag samt se hur åtgärder kan minska utsläppen.
Verktyget kan nås via ett webbaserat gränssnitt och har utvecklats tillsammans med svenska kommuner för att vara lätt att att använda och anpassat till den plandata som ofta finns tillgänglig i översiktsplaneskedet och detaljplaneskedet.
På uppdrag av Uppsala kommun har Spacescape agerat processtöd i genomförandet av platsutvecklingsprojektet Noor i Gottsunda.
Syftet var att öka seniorers delaktighet i platsutvecklingsprocesser och på så vis öka tillhörighet och ägandeskap över platser i deras närmiljö. Resultatet syftade även till att öka attraktiviteten och trivseln i skogsdungen mellan Linrepevägen och Bandstolsvägen.
På den lokala mötesplatsen Återfika fick deltagarna möjlighet att dekorera återbrukade belysningsbollar för att tillsammans skapa en gemensam installation i form av en ljusslinga. Tidigt i projektet lyftes också idén om att sprida upplyftande budskap till förbipasserande i skogsdungen, varför temat ljus och namnet NOOR växte fram.
Processen resulterade i en ljusslinga med 27 belysningsbollar med olika uttryck och budskap som invigdes den 7 november år 2024. Förhoppningen var att slingan skulle kunna hänga uppe under hela vintersäsongen 2024/25.
Bostäder och persontransporter utgör den största delen av hushållens utgifter samt en stor del av samhällets energianvändning och klimatpåverkan. Energikris, klimatkris och ekonomisk kris tillsammans gör att hushåll och samhällsplanerare måste göra mer medvetna hållbara val.
Bostadsläget är ett forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten. Målet har varit att ta fram en webbplattform som gör det möjligt för bostadssökande att hitta stadsdelar i hela Sverige som har de kvaliteter där de vill bo, samtidigt som de kan se sin sina bostads- och transportkostnader samt sin vardagliga energianvändning och klimatpåverkan. Bostadsläget möjliggör också för samhällsplanerare att analysera effekterna av nya bostadsprojekt och planer. För att beräkna hushållens kostnader och miljöpåverkan har stora mängder finskaliga data sammanställts, producerats och analyserats statistiskt, däribland socioekonomiska variabler, lägeskvaliteter, bostadspriser och resvanedata. Förklarings- och beräkningsmodeller har tagits fram för att skatta värden på stadsdelsnivå för hela Sveriges geografi. Ingångsvärden och nyckeltal möjliggör för en kontinuerligt uppdaterad analysmodell.
En betaversion av Bostadsläget finns idag i Stockholm, Göteborg och Uppsala men en rikstäckande plattform är under framtagande.
Uppsala kommun pekar i översiktsplanen ut ett antal mindre orter som prioriterade för service och ny bebyggelse. För att förstå vilken potential orterna har för ett visst serviceutbud vill kommunen studera hur många människor som bor i lägen där de kan antas använda service i sin lokala tätort. Spacescape har därför analyserat potentiellt upptagningsområde kring mindre tätorter baserat på en hypotes om att människor i större utsträckning använder service i en mindre tätort som ligger nära bostaden, men som också ligger på vägen mot staden. Analysen bygger på tidsavstånd i vägnätet och genomförs med finskaliga geografiska data för befolkningen i kommunen.
Analysen visar på vilka områden som ingår i respektive orts upptagningsområde, något som kan visa hur en orts potential som servicenod kan stärkas genom ny bebyggelse i dessa områden. Analysen visar också i vilken grad en ort främst är en servicenod för boende i själva tätorten eller också till ett större geografiskt omland.
Uppsala kommun arbetar med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan. Som underlag till planens inriktning och prioriteringar kring landsbygden och landsbygdstätorter har Spacescape analyserat hur tillgången till service varierar mellan kommunens mindre tätorter och delområden på landsbygden.
Studien tar avstamp i de målsättningar om vilken service som bör finnas i kommunens prioriterade tätorter. Med hjälp av finskalig GIS-data för befolkning och olika servicetyper analyseras avstånd till olika servicetyper, samt utbud av en variation av servicetyper. Tillgången till service sätts också i relation till antal boende. Ett särskilt fokus läggs på att analysera barns och ungdomars tillgång till service.
Analysen visar på stora skillnader i servicetillgång mellan olika områden, och identifierar några platser med stor befolkning men sämre sämre servicetillgång.
Inom ramen för arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan har Uppsala kommun tagit fram olika framtidsscenarier baserat på rådande trender inom bland annat boendepreferenser och näringsliv. Spacescape har i nära samarbete med beställaren utvecklad GIS-baserade strukturbilder för tre scenarier, samt analyserat konsekvenserna av dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Spacescape har också tagit fram illustrationer och referensbilder.
GIS-modeller togs fram där antalet bostäder och arbetsplatser, samt mängden exploaterad mark, beräknas med hjälp av olika nyckeltal och bebyggelsetyper. Modellerna är dynamiska vilket möjliggör att omedelbart beräkna hur utfallet förändras när bebyggelsens utbredning eller typ förändras.
Spacescape analyserade de fysiska konsekvenserna av de olika strukturerna med hjälp av ett antal indikatorer som bland annat beskriver förändring i täthet, servicetilllgång samt vilken typ av mark som exploateras. Data för bostäder och arbetsplatser i de olika scenarierna har också använts som underlag för trafikanalyser samt kostnader för VA-utbyggnad.
I samband med framtagandet av en ny översiktplan i Uppsala kommun har Spacescape med hjälp av det digitala dialogverktyget Placetoplan kartlagt upplevelsen av närnaturen i 14 av kommunens tätorter. Syftet var att samla in kunskap om hur närnaturen användes i respektive tätort, med fokus på barn och äldre.
På dialogplattformen fick de svarande möjlighet att placera ut sina favoritplatser och koppla förvalbara platskvaliteter till respektive plats. Naturupplevelse, djur och växter var generellt den kvalitet som använder i högst utsträckning för att beskriva favoritplatserna i närnaturen.
Resultatet visade att elljusspåren var viktiga platser för rekreation och möten i de tätorter som hade detta. I samtliga tätorter var det en majoritet av de svarande som gick från bostaden till platserna i närnaturen och som menar att upplevd brist på tid är den främsta anledningen till att de svarande inte spenderade mer tid i den bostadsnära naturen.
Inom Uppsala kommun är efterfrågan på olika former av marknära bostäder stor. Samtidigt finns det ett behov av att veta om bostadsproduktionen svarar upp mot efterfrågan på marknära boende. Syftet med projektet ”Yteffektiva marknära bostäder” var att undersöka vilka läges- och bostadskvaliteter som efterfrågas bland dem som söker en marknära bostad inom framför allt den del av Uppsala tätort som förväntas växa mest och i vilken grad som denna efterfrågan går att kombinera med stadens mål om ett yteffektivt, sammanhållet och socialt integrerande stadsbyggande. Resultatet av undersökningen visade bland annat på att många uppsalabor förefaller vilja bo i småhus inom nära avstånd från stadens utbud. Samtidigt visade sig tomtstorlek vara av underordnad betydelse i förhållande till läge. I projektet redovisas också exempel på lägen där fler yteffektiva marknära bostäder vore lämpliga.
Spacescape har i uppdrag av Rikshem tagit fram ett mobilitetskoncept för området kring författargatorna i Gränby i Uppsala. Stadsdelen har idag många utmaningar, sociala såväl som rumsliga, som kan förbättras genom mobilitet och stadsbyggnad. Syftet med uppdraget var att ge underlag till den planerade utvecklingen av området och skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor samt att ge ökade valmöjligheter för mobilitet i vardagen för Rikshems hyresgäster. En kartläggning och nulägesanalys av förutsättningarna i området genomfördes bland annat med hjälp av flödes- och stadslivsobservationer, parkeringsinventering och webbdialog med hyresgästerna.
Med utgångspunkt i slutsatser från analysen, kommunens riktlinjer samt erfarenheter från tidigare mobilitetsarbeten och forskningsprojekt föreslogs övergripande mobilitetsmål samt strategier för att uppnå målen. Ett helhetskoncept togs fram som innefattar delkoncept med förslag på åtgärder och lösningar för parkering, mobilitetstjänster, mobilitetshubbar, trafiknät och smarta gator (smartagator.se).
Tillsammans med Uppsala kommun och med finansiering från Delegationen mot segregation har Spacescape utvecklat metoder för att analysera skillnader i tillgång till service samt potential för möten mellan olika grupper i staden.
Metoderna är GIS-baserade och bygger på finskaliga data om befolkningen, upplåtelseformer och serviceverksamheter. Genom att kombinera analyser av tillgång till olika typer av vardagsservice med analyser av befolkningstäthet identifierades lägen där ett tillskott av service skulle kunna nå många människor som idag har dålig tillgång till service. Metoden kan användas som ett underlag för planering av samhällsservice i översiktsplanering, och kan också utgöra ett underlag för områdesplanering och detaljplanering. I studien utvecklades också en metod för att bedöma potential för att människor från olika grupper använder samma platser. Grupper definieras här utifrån vilken upplåtelseform personerna bor i. Som exempel analyserades blandningspotential för lekplatser. Metoden kan användas för att lokalisera nya lekplatser eller andra typer av serviceverksamheter.
