Stockholms Framtidsgator

Publicerad den

Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.

Yteffektiva marknära bostäder

Publicerad den

Inom Uppsala kommun är efterfrågan på olika former av marknära bostäder stor. Samtidigt finns det ett behov av att veta om bostadsproduktionen svarar upp mot efterfrågan på marknära boende. Syftet med projektet ”Yteffektiva marknära bostäder” var att undersöka vilka läges- och bostadskvaliteter som efterfrågas bland dem som söker en marknära bostad inom framför allt den del av Uppsala tätort som förväntas växa mest och i vilken grad som denna efterfrågan går att kombinera med stadens mål om ett yteffektivt, sammanhållet och socialt integrerande stadsbyggande. Resultatet av undersökningen visade bland annat på att många uppsalabor förefaller vilja bo i småhus inom nära avstånd från stadens utbud. Samtidigt visade sig tomtstorlek vara av underordnad betydelse i förhållande till läge. I projektet redovisas också exempel på lägen där fler yteffektiva marknära bostäder vore lämpliga.

Gränby mobilitetskoncept

Publicerad den

Spacescape har i uppdrag av Rikshem tagit fram ett mobilitetskoncept för området kring författargatorna i Gränby i Uppsala. Stadsdelen har idag många utmaningar, sociala såväl som rumsliga, som kan förbättras genom mobilitet och stadsbyggnad. Syftet med uppdraget var att ge underlag till den planerade utvecklingen av området och skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor samt att ge ökade valmöjligheter för mobilitet i vardagen för Rikshems hyresgäster. En kartläggning och nulägesanalys av förutsättningarna i området genomfördes bland annat med hjälp av flödes- och stadslivsobservationer, parkeringsinventering och webbdialog med hyresgästerna.

Med utgångspunkt i slutsatser från analysen, kommunens riktlinjer samt erfarenheter från tidigare mobilitetsarbeten och forskningsprojekt föreslogs övergripande mobilitetsmål samt strategier för att uppnå målen. Ett helhetskoncept togs fram som innefattar delkoncept med förslag på åtgärder och lösningar för parkering, mobilitetstjänster, mobilitetshubbar, trafiknät och smarta gator (smartagator.se).

Värtahamnens bottenvåningar

Publicerad den

Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.

Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.

SVA Centralstationsområdet

Publicerad den

Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.

Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.

Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.

Tidig dialog kring Storvreta Centrum

Publicerad den

Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.

Digital dialog Södertäljevägen

Publicerad den

På uppdrag av Stockholms Stad har Spacescape genomfört en digital dialog för Södertäljevägen som syftade till att ta reda på platser som boende, arbetande och besökare tycker om och vilka platser som kan bli bättre. Den digitala dialogen var aktiv mellan 1 juni och 14 augusti 2020 och genererade totalt 1 121 svar. Dialogen utgör en del av det tidiga stadsutvecklingsarbetet inför utvecklingen av Södertäljevägen i Norra Liljeholmen. I dialogen kom det bland annat fram förslag om ett välintegrerat gång- och cykelnät med högtrafiksäkerhet, en mångfald av mötesplatser som kan tillgodose olika människors behov, och en blandad stad som erbjuder olika boendeformer samt en blandning av bostäder och verksamheter. Dessutom lades det tonvikt på att koppla ihop Liljeholmen med de olika omkringliggande områdena, utveckling av grön-och rekreationsytor, samt att planera för barn och unga i ett tidigt skede.

Plusstaden

Publicerad den

Spacescape har under 2019 hjälpt regeringskansliet och de två statliga utredningarna Samordning för bostadsbyggande (Fi N 2017:08) och Fossilfritt Sverige (M 2016:05) med att ta fram ett koncept för en nationell kraftsamling för hållbar stadsutveckling och en världsutställning. Konceptet fick namnet Plusstaden och presenteras i rapporten PLUSSTAD VÄRLDSUTSTÄLLNING 2030 – Nationell kraftsamling för export av innovativ stadsutveckling. Här föreslås en satsning i tre delar:

1) En världsutställning i Sverige år 2030

2) Ett plusstadskoncept som betonar samhällsbyggandets värdeskapande

3) En stafett av plusstadsexpon

Plusstadskonceptet sätter ribban och riktningen för innehållet i fyra plusstadsexpon vilka i sin tur konkretiserar innebörden av värdeskapande stadsutveckling och validerar de modeller för det fossilfria välfärdssamhället som visas upp i världsutställningen 2030.

”De konsortier av kommuner och näringsliv som ingår avtal med staten om att genomföra plusstadsexpon erhåller aktivt stöd i form av ekonomiskt investeringsstöd, kanaliserade stöd för forskning och innovation till testbäddar, inrättandet av frizoner för stadsutveckling, stöd från myndighetsexperter och etablerandet av en kunskapsplatsform som stöttar lärande mellan plusstadsdelar” står det i rapporten.

Framtidsgator för mer aktivt resande

Publicerad den

På uppdrag av Trafikverket har Spacescape tagit fram en projektplan för konceptutveckling av Framtidsgatan, ett projekt som innebär temporär ombyggnad av gatumiljöer. Framtidsgatan är en testbed för att omvandla trafikmiljöer kring skolor och förskolor till rum för stadsliv, fysisk aktivitet, lek, lärande, experiment och ny teknik. Projektet syftar till att driva en förändring mot en säkrare och tryggare gatumiljö, samtidigt som det främjar aktivt resande och hållbara färdsätt. Just kring skolor är frågan om utrymme extra betydelsefull och diskussionen om barns utemiljöer i växande städer blir allt viktigare.
På gatorna kan nya lösningar för teknik, mobilitet och klimatfrågor, som exempelvis dagvattenhantering, testas och utvärderas. I konceptet ingår att ombyggnationen är lätt och kan göras på en eller ett par dagar och innebär en temporär ombyggnad som kan permanentas om den fungerar väl. Med hjälp av den gemensamma digitala dialogplattformen Placetoplan kan Framtidsgatan utvecklas och utvärderas kontinuerligt och nya funktioner och tester kan läggas till i dialog med skola och närboende.

Barnkonsekvensanalys av kvarteret Skridskon

Publicerad den

I samband med att HEBA Fastigheter planerar en förtätning av egen tomt med 48 bostäder har Spacescape genomfört en jämställdhets- och barnkonsekvensanalys av förslaget.

Störtloppsvägen är Västertorps mest centrala gata som samlar centrumfunktioner, service, restauranger och kollektivtrafik. De tillkommande bostäderna stärker stråket ytterligare och gör det tryggare, då den norra sträckan får en inramning med bebyggelse med entréer på båda sidor. Lägenheterna tillför också en större andel 1:or och 4:or, vilket svarar mot behovet i området och möjliggör för fler hushållstyper och -storlekar att bo i stadsdelen.

Inom stadsdelen och i närmiljön finns både förskola, grundskola och samlingslokaler. Lekplatser och parkmiljöer finns inom nära gångavstånd från planområdet. Förslaget innebär dock att Föräldrakooperativet Grodans lokaler och intilliggande bostäder kommer att få förändrad inomhusmiljö. Ökad tung trafik och höga ljudnivåer under byggtiden kan komma att begränsa föräldrakooperativets möjligheter att bedriva en säker verksamhet för barnen.