Ungdomsdialog i Fruängen centrum

Publicerad den

Stockholms stad genomför dialoger inför omvandlingen av Fruängen centrum men har haft svårt att nå medborgare under 18 år. Spacescape fick i uppdrag att genom dialogpromenader samla in specifik information om hur närboende ungdomar använder centrumet idag och vad de vill ha mer av i framtiden.

Svar och synpunkter samlades in digitalt längs en utmarkerad rutt i den kartbaserade dialogplattformen Placetoplan. Promenaden innefattade elva platser där grupperna fick stanna upp och reflektera kring vad som är bra och kan bli bättre, under ledning av Spacescapes medarbetare.

Fruängen centrum visade sig vara en central mötesplats för ungdomarna. De vill därför att centrumet utvecklas till en ännu tryggare och mer trivsam plats att vistas på. Ungdomarna önskar sig fler sociala ytor som inte kräver konsumtion, både inne och ute, och billigare restauranger och butiker. Fruängens olika offentliga platser kan enligt ungdomarna förbättras genom fler sittplatser, väderskyddade ytor, mer grönska, nya lekplatser och bättre belysning.

Ljusslingan NOOR

Publicerad den

På uppdrag av Uppsala kommun har Spacescape agerat processtöd i genomförandet av platsutvecklingsprojektet Noor i Gottsunda.

Syftet var att öka seniorers delaktighet i platsutvecklingsprocesser och på så vis öka tillhörighet och ägandeskap över platser i deras närmiljö. Resultatet syftade även till att öka attraktiviteten och trivseln i skogsdungen mellan Linrepevägen och Bandstolsvägen.

På den lokala mötesplatsen Återfika fick deltagarna möjlighet att dekorera återbrukade belysningsbollar för att tillsammans skapa en gemensam installation i form av en ljusslinga. Tidigt i projektet lyftes också idén om att sprida upplyftande budskap till förbipasserande i skogsdungen, varför temat ljus och namnet NOOR växte fram.

Processen resulterade i en ljusslinga med 27 belysningsbollar med olika uttryck och budskap som invigdes den 7 november år 2024. Förhoppningen var att slingan skulle kunna hänga uppe under hela vintersäsongen 2024/25.

Rekreation och friyta

Publicerad den

Spacescape har stöttat Norrtälje kommun med att ta fram underlag till arbetet med en fördjupad översiktsplan för Norrtälje stad. Arbetet inleddes med en medborgar- och aktörsdialog under vintern 2019/-20, som bestod av en webbdialog och fokusgrupper. Denna låg senare till grund för brukarvärdering. Expertvärderingen, i form av observationer och områdesavgränsningar, utfördes under vår och sommar år 2020. Resultatet vägdes samman och utgjorde tillsammans en kartläggning av användningen och upplevelsen av olika offentliga platser i staden. Det samlade underlaget sammanställdes i en sociotopkarta i GIS. Totalt kartlades 128 sociotopytor och en variation av 18 sociala värden.

Med sociotopkartan som underlag analyserades ytornas mångfald av sociala värden, andel sociotopyta, mängd sociotopyta per boende i Norrtälje stad, samt närhet till värdet grön oas och lekplatslek. Analyserna visar att det främst är de centrala delarna av staden som har utmaningar med låg andel och låg mängd sociotopyta per boende.

Workshoppar om Nybros översiktsplan

Publicerad den

Som en inledande del av Nybro kommuns arbete med en ny översiktsplan har Spacescape genomfört en omvärldsanalys och två större workshoppar med representanter från hela kommunkoncernen för att tidigt få en samsyn kring översiktsplanens mål och inriktning.

För att förstå Nybros roll i regionen genomfördes flera jämförande analyser av kommunen i relation till andra liknande kommuner i Småland. Analyserna fokuserade på frågor relaterade till översiktsplanering och livsmiljö. Dessutom genomfördes en trendspaning där globala trender kopplades till Nybros kontext.

På workshopparna diskuterades först styrkor och svagheter i kommunen. För att fokusera diskussionerna på den fysiska miljön fick deltagarna beskriva möjligheter genom att skissa på karta. På workshop 2 diskuterades mål för den fysiska utvecklingen, och deltagarna bidrog också med framtidsscenarier genom att beskriva ett antal invånares liv i det framtida Nybro.

Platspotential

Publicerad den

Syftet med studien har varit att identifiera vilka faktorer som är avgörande för framgångsrika platser och utifrån denna kunskap ta fram ett analysverktyg som kan hitta nya platser med utvecklingspotential i Stockholm.

Tio framgångsrika platser i Stockholm valdes ut för djupare analys där deras läge, utformning, innehåll, användning och värden har identifierats.

Analysverktyget Platspyramiden togs fram baserat på analysen och har som syfte att hjälpa alla aktörer i platsutvecklingen att identifiera framgångsfaktorer och lämpliga platsaktiviteter. Platspyramidens delar består av läget, stadsrummet, livet och bilden av platsen där varje nivå beskrivs med åtta kvaliteter och därtill kopplade indikatorer som kvantifierar kvaliteten. Nivåerna kan var och en påverkas av planering, design, aktivering och kommunikation.

Platserna med särskilt stor utvecklingspotential i Stockholm identifierades med hjälp av analysverktyget i dialog med en referensgrupp och kan bli inspiration till Stockholms framtida platsutveckling.

Renmarkstorget medborgardialog

Publicerad den

Renmarkstorget är ett av Umeås centrala torg. Torget ska inom de kommande åren göras om och innan planeringen påbörjas ville Umeå kommun veta vad invånarna tycker om torget idag. Spacescape lade upp en digital dialog via Placetoplan och analyserade och sammanfattade dialogen efter dess slut. Dialogen blev uppmärksammad lokalt och medialt. Fler än 2000 personer lämnade synpunkter och svaren analyserades utifrån olika perspektiv för att upptäcka eventuella skillnader mellan män och kvinnor eller unga, vuxna och äldre.
Till följd av det stora intresset hos allmänheten och den debatt som dialogen hade väckt behövde sammanställningen göras skyndsamt och rapportens formuleringar kring resultat och slutsatser noga övervägas.

Medborgardialog i Botkyrka

Publicerad den

Spacescape har hjälpt Botkyrka kommun med att genomföra en digital medborgardialog inför framtagandet av en nya översiktsplan. Under knappt två månader svarade närmare 500 Botkyrkobor på frågor om hur de upplever sitt område idag och vilka önskemål de har om framtiden. De många fritextfrågorna krävde omfattande textanalysering men gjorde det möjligt att få en nyanserad bild av vad invånarna tycker. Botkyrka är stort och består av både villaområden, miljonprogram och landsbygd, varför var och en av stadsdelarna behandlades och analyserades för sig.
Projektet genomfördes i samarbete med White och den digitala dialogen utgjorde ett komplement till riktade, fysiska dialogträffar. Sammanställningarna visade på stor samstämmighet mellan den breda och den djupgående dialogen.
Medborgardialogen kommer att användas som underlag till översiktsplanens målarbete.

Gåsebäcks själ

Publicerad den

Gåsebäck är idag ett industriområde söder om Helsingborgs centrum som till år 2035 ska utvecklas till en blandad stadsdel. Det som gör Gåsebäck speciellt är att det finns ett levande kulturliv som är unikt för hela Helsingborg.

Spacescape har fått i uppdrag att identifiera och beskriva Gåsebäcks själ som ett steg i att definiera visionen för områdets utveckling. Visionen av hur Gåsebäck utvecklas ska kunna vara föränderlig utifrån de som verkar och bor i området och fortsatt inrymma konstraster, brokighet, kreativitet och historia.

Gåsebäcks själ visualiseras bland annat genom framtida fiktiva invånare som berättar om en dag i området, samt genom delvisioner och processbeskrivning.

Visioner och principer har formulerats som resultat av genomförd dialog och syftar till att vara ett stöd i kommande projekt, genomförande, evenemang, kommunikation och vid detaljplanering för Gåsebäck. Dialogen har genomförts som intervjuer, digital dialog samt workshops på plats.

Barkarby sociotopkarta

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Järfälla kommun genomfört en sociotopkartering i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn som syftar till att undersöka hur invånarna nyttjar och upplever de offentligt tillgängliga friytorna i området, samt att utifrån detta föreslagit förbättringsåtgärder ur ett socialt perspektiv. Genom att använda sociotopkarteringsmetodiken, utvecklad av Stockholms stad, har offentligt tillgängliga friytor med sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn kartlagts och klassificerats.

I sociotopkartan summeras resultaten från brukarvärderingen (digital dialog, intervjuer och gåturer med olika målgrupper) och expertvärderingen i en digital kartläggning. Här kan expertvärderingen ses som en kvalitetssäkring i bedömningen av rimligheten i brukarnas värdering av olika platser. Kateringen redovisas också fördelat på olika åldergrupper bland användare i Järfälla.

Totalt kartlades 24 sociotopytor och 22 olika sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn tillsammans med socialt viktiga promenadstråk.

Barns trygghet i trafiken

Publicerad den

På uppdrag av Malmö stad har Spacescape studerat trafiktryggheten hos barn och unga i tre stadsdelar i Malmö; Centrum, Fosie och Västra Hamnen. För att studera upplevelsen av trygghet i trafiken fick 92 barn och unga besvara en resedagbok med frågor om deras vardagsrörelser, upplevda rörelsefrihet och särskilt trygga eller otrygga platser i trafiken. Enkäten följdes av sju gåturer med barn från förskoleklass till gymnasieklass där specifika trafikmiljöer diskuterades vidare.

När upplevelser av trafiktrygghet hos samtliga åldersgruppers vägs samman visar sig vana innebär en starkt trygghetsskapande faktor. I bekanta miljöer där barnen känner sig hemma, där de har gått mycket själva, och tillsammans med vuxna tränat på att bedöma och hantera trafiken, kan barnen känna sig trygga oberoende av fysiska faktorer.

Utöver detta upplevs bilfria ytor och förutsägbara trafikmiljöer som tryggast, så som lugna lokalgator. Till skillnad från detta är det bilförare och cyklister som kör fort som är den största bidragande orsaken till otrygghet i trafiken. Obehag uppstår i synnerhet när barnen står beredda att korsa en gata och barnen inte upplever att de blir sedda.

Rörelsefriheten ökar i sin tur med närhet till skola och successivt med åldern. I låg- och mellanstadiet är barnen relativt begränsade, medan unga från högstadiet och uppåt upplever att de har tillräcklig koll och kunskap om trafiken för att kunna röra sig det passar dem själva.