Renmarkstorget medborgardialog

Publicerad den

Renmarkstorget är ett av Umeås centrala torg. Torget ska inom de kommande åren göras om och innan planeringen påbörjas ville Umeå kommun veta vad invånarna tycker om torget idag. Spacescape lade upp en digital dialog via Placetoplan och analyserade och sammanfattade dialogen efter dess slut. Dialogen blev uppmärksammad lokalt och medialt. Fler än 2000 personer lämnade synpunkter och svaren analyserades utifrån olika perspektiv för att upptäcka eventuella skillnader mellan män och kvinnor eller unga, vuxna och äldre.
Till följd av det stora intresset hos allmänheten och den debatt som dialogen hade väckt behövde sammanställningen göras skyndsamt och rapportens formuleringar kring resultat och slutsatser noga övervägas.

Medborgardialog i Botkyrka

Publicerad den

Spacescape har hjälpt Botkyrka kommun med att genomföra en digital medborgardialog inför framtagandet av en nya översiktsplan. Under knappt två månader svarade närmare 500 Botkyrkobor på frågor om hur de upplever sitt område idag och vilka önskemål de har om framtiden. De många fritextfrågorna krävde omfattande textanalysering men gjorde det möjligt att få en nyanserad bild av vad invånarna tycker. Botkyrka är stort och består av både villaområden, miljonprogram och landsbygd, varför var och en av stadsdelarna behandlades och analyserades för sig.
Projektet genomfördes i samarbete med White och den digitala dialogen utgjorde ett komplement till riktade, fysiska dialogträffar. Sammanställningarna visade på stor samstämmighet mellan den breda och den djupgående dialogen.
Medborgardialogen kommer att användas som underlag till översiktsplanens målarbete.

Gåsebäcks själ

Publicerad den

Gåsebäck är idag ett industriområde söder om Helsingborgs centrum som till år 2035 ska utvecklas till en blandad stadsdel. Det som gör Gåsebäck speciellt är att det finns ett levande kulturliv som är unikt för hela Helsingborg.

Spacescape har fått i uppdrag att identifiera och beskriva Gåsebäcks själ som ett steg i att definiera visionen för områdets utveckling. Visionen av hur Gåsebäck utvecklas ska kunna vara föränderlig utifrån de som verkar och bor i området och fortsatt inrymma konstraster, brokighet, kreativitet och historia.

Gåsebäcks själ visualiseras bland annat genom framtida fiktiva invånare som berättar om en dag i området, samt genom delvisioner och processbeskrivning.

Visioner och principer har formulerats som resultat av genomförd dialog och syftar till att vara ett stöd i kommande projekt, genomförande, evenemang, kommunikation och vid detaljplanering för Gåsebäck. Dialogen har genomförts som intervjuer, digital dialog samt workshops på plats.

Barkarby sociotopkarta

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Järfälla kommun genomfört en sociotopkartering i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn som syftar till att undersöka hur invånarna nyttjar och upplever de offentligt tillgängliga friytorna i området, samt att utifrån detta föreslagit förbättringsåtgärder ur ett socialt perspektiv. Genom att använda sociotopkarteringsmetodiken, utvecklad av Stockholms stad, har offentligt tillgängliga friytor med sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn kartlagts och klassificerats.

I sociotopkartan summeras resultaten från brukarvärderingen (digital dialog, intervjuer och gåturer med olika målgrupper) och expertvärderingen i en digital kartläggning. Här kan expertvärderingen ses som en kvalitetssäkring i bedömningen av rimligheten i brukarnas värdering av olika platser. Kateringen redovisas också fördelat på olika åldergrupper bland användare i Järfälla.

Totalt kartlades 24 sociotopytor och 22 olika sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn tillsammans med socialt viktiga promenadstråk.

Barns trygghet i trafiken

Publicerad den

På uppdrag av Malmö stad har Spacescape studerat trafiktryggheten hos barn och unga i tre stadsdelar i Malmö; Centrum, Fosie och Västra Hamnen. För att studera upplevelsen av trygghet i trafiken fick 92 barn och unga besvara en resedagbok med frågor om deras vardagsrörelser, upplevda rörelsefrihet och särskilt trygga eller otrygga platser i trafiken. Enkäten följdes av sju gåturer med barn från förskoleklass till gymnasieklass där specifika trafikmiljöer diskuterades vidare.

När upplevelser av trafiktrygghet hos samtliga åldersgruppers vägs samman visar sig vana innebär en starkt trygghetsskapande faktor. I bekanta miljöer där barnen känner sig hemma, där de har gått mycket själva, och tillsammans med vuxna tränat på att bedöma och hantera trafiken, kan barnen känna sig trygga oberoende av fysiska faktorer.

Utöver detta upplevs bilfria ytor och förutsägbara trafikmiljöer som tryggast, så som lugna lokalgator. Till skillnad från detta är det bilförare och cyklister som kör fort som är den största bidragande orsaken till otrygghet i trafiken. Obehag uppstår i synnerhet när barnen står beredda att korsa en gata och barnen inte upplever att de blir sedda.

Rörelsefriheten ökar i sin tur med närhet till skola och successivt med åldern. I låg- och mellanstadiet är barnen relativt begränsade, medan unga från högstadiet och uppåt upplever att de har tillräcklig koll och kunskap om trafiken för att kunna röra sig det passar dem själva.

Munkhättegatan och Eriksfältsgatan

Publicerad den

På uppdrag av Malmö stad har Fosies brister och behov identifierats med hjälp av tio fokusträffar, närmare 400 svarande i en webbdialog med boende, arbetande och besökare samt observationer och analyser av utformning och användning.

När boende och besökare fick chansen att tycka till om Fosie var nästan samtliga synpunkter förbättringsförslag, och mer än hälften av de utpekade platserna handlade om farlig trafik. ­Munkhättegatan och ­Eriksfältsgatans fysiska och visuella motortrafikdominans leder till höga hastigheter och en oattraktiv miljö för alla andra transport- och aktivitetsformer. Det andra tydliga dialogresultatet var önskemålet om mer yta för cykeln på huvudgatorna och ökad täthet av övergångsställen.

De breda körfälten längs gatusträckningarna innebär en stor potential att omvandla gatorna, både temporärt och permanent, vilket tillsammans med värdeskapande förtätning och platsutveckling kan bidra till att öka attraktiviteten och tryggheten i centrumen i Nydala, Hermodsdal, Lindängen och Söderkulla.

Södra Förstadsgatan

Publicerad den

På uppdrag av Malmö stad, genom Fastighets- och gatukontoret, har Spacescape genomfört en behovskartläggning inom förstudiearbetet för Södra Förstadsgatan. I uppdraget ingick att kartlägga vistelse och tillgänglighet gällande oskyddade trafikanter i allmänhet, med särskilt fokus på personer med funktionsvariationer, barn samt äldre människor.
I uppdraget ingick även att göra en generell kartläggning om boendes, näringsidkare och besökares upplevelser av Södra Förstadsgatan och Rådmansvången samt kvaliteter och brister som enligt användarna finns på platsen. Resultatet från dialogen med fokusgrupper och boende visade att det längs Södra Förstadsgatan finns stora problem med trafiksäkerhet, främst i två korsningspunkter, och brist på trivsamma platser och grönska.
Framkomligheten på trottoarer är begränsad på grund av felparkerade cyklar, elsparkcyklar och gatupratare. Kontinuerliga ledstråk och breda utfasningar i kanstenen vid övergångsställen saknas också. I Rådsmansvången som helhet upplevs behov av gatanökad trafiksäkerhet och brist på platser för vistelse för olika åldersgrupper.

Digital boendedialog i Hässelby Gård

Publicerad den

Stockholmshem har tillsammans med Hyresgästföreningen genomfört en mindre uppsökande boendedialog i ett område med ca 770 bostäder i Hässelby gård. I det ändamålet användes det webbaserat dialogverktyget Placetoplan med stöd av Spacescape. Verktyget möjliggjorde för de boende att berätta om sin boendemiljö genom att markera platser på en områdeskarta samt berätta om vilka aktiviteter, funktioner och service som de efterfrågade i området. Sidan var öppen för att ta emot synpunkter mellan den 1 april – 25 maj 2022 och under denna tid agerade Stockholmhem uppsökande på plats i bostadsområdet. Kvaliteterna ”fin omgivning” och ”bra stämning” användes i högst utsträckning för att beskriva de 30 platser som pekades ut som bra.

Förbättringsåtgärderna ”farlig trafik” och ”otryggt/okända människor” användes i högst utsträckning för att beskriva de 135 platser som kan bli bättre. I övrigt efterfrågades främst mer aktiviteter för barn så som olika former av lek- och aktivitetsytor samt grillplatser och utemöbler för de boende.

Närnatur i Uppsala

Publicerad den

I samband med framtagandet av en ny översiktplan i Uppsala kommun har Spacescape med hjälp av det digitala dialogverktyget Placetoplan kartlagt upplevelsen av närnaturen i 14 av kommunens tätorter. Syftet var att samla in kunskap om hur närnaturen användes i respektive tätort, med fokus på barn och äldre.

På dialogplattformen fick de svarande möjlighet att placera ut sina favoritplatser och koppla förvalbara platskvaliteter till respektive plats. Naturupplevelse, djur och växter var generellt den kvalitet som använder i högst utsträckning för att beskriva favoritplatserna i närnaturen.

Resultatet visade att elljusspåren var viktiga platser för rekreation och möten i de tätorter som hade detta. I samtliga tätorter var det en majoritet av de svarande som gick från bostaden till platserna i närnaturen och som menar att upplevd brist på tid är den främsta anledningen till att de svarande inte spenderade mer tid i den bostadsnära naturen.

Barnvänliga stadsdelar

Publicerad den

På uppdrag av HSB har Spacescape studerat var och hur barn bor i svenska städer och vad som är och upplevs barnvänligt. Omfattande geografiska analyser har genomförts av hela Sverige. Barntätast stadsdelar återfinns i innerstäder och miljonprogram. Barntätast (0–9 år) i Sverige är Möllevången, Örtagården/Rosengård i Malmö och Olivedal i Göteborg. Stadsdelar med högst andel barn återfinns i nybyggda stadsdelar, småhusområden och miljonprogram. Högst barnandel i Sverige har de nybyggda stadsdelarna Lindbacken i Uppsala, Järvastaden i Solna och Riksten i Botkyrka.

En enkätundersökning har genomförts i Stockholmsregionen och med hjälp av regressionsmodell och GIS har alla bostadsområden i Stockholms län klassats i barnvänlighet (0–10). Småhusområden med högst barnvänlighet i Stockholm enligt modellen är Silverdal, Södra Ängby och Höglandet. Flerbostadsområden med högst barnvänlighet är medeltäta förorter i innerstadens krans: Gröndal, Abrahamsberg och Björkhagen. En medelhög täthet på 3–6 våningar där det finns rikligt med friytor, service och begränsad biltrafik är gemensamma nämnare för barnvänliga stadsdelar.