På uppdrag av Knivsta kommun har Spacescape tagit fram nya riktlinjer för trädgårdsstad. Riktlinjerna ska vägleda utvecklingen av sammanhållen bebyggelse i kommunen i flera delar av plan- och byggprocessen.
Riktlinjerna beskiver utformning av trädgårdsstadens olika element, som gator, parker, bebyggelse och gårdar. Varje riktlinje kopplas till de sociala, ekologiska och ekonomiska värden den syftar till att skapa. I många fall finns också konkret vägledning för utformning, till exempel lämpliga gatumått eller våningsantal.
En beskrivning av framgångsfaktorer visar hur långsiktig vision och tidig ekonomisk planering skapar förutsättningar för att kunna skapa trädgårdsstad.
Riktlinjerna ska vara vägledande i kommande översiktsplanering, geografiska områdesfördjupningar, detaljplaner och bygglovsgivning, och ligga till grund för överenskommelser mellan kommun och exploatörer om utformning.
Riktlinjerna har antagits av kommunfullmäktige.
Manualen för ekologisk kompensation i Malmö stad beskriver hur kommunen kan bevara och stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med exploatering. Kärnan i systemet är ESTfaktorn (Ekosystemtjänst-faktorn), som värderar olika grönyteklasser utifrån deras bidrag till ekosystemtjänster. När faktorn multipliceras med yta erhålls EST-area, ett mått på den kvalitetsviktade grönytan. Skillnaden i EST-area mellan nuläge och planförslag visar eventuella förluster och därmed kompensationsbehovet.
Arbetet bygger på skadelindringshierarkin – undvik, minimera, återställ, ersätt – där kompensation är sista steget. Tre principer styr kompensationen: Lika, Nära och Nu, vilket betyder att förlorade värden ska ersättas med likvärdiga ekosystemtjänster, i geografisk närhet och i tid med exploateringen.
Manualen syftar till att skapa ett transparent, spårbart och rättvist system för ekologisk kompensation som integreras i Malmös stadsplanering och stärker den gröna infrastrukturen över tid.
Som en del i arbetet med en ny grönplan har Ystads kommun genomfört en kartläggning av kommunens sociotoper för att förstå hur invånarna använder och upplever friytor som parker, stränder och torg.
I arbetet med att ta fram sociotopkartan har 168 sociotopytor med 32 sociala värden identifierats. Genom en kombination av digital dialog och expertbedömning har både lokal kunskap och professionell analys vävts samman.
Studien visar att rofylldhet, grönska och havsnära miljöer värderas högst, medan utmaningarna handlar om en ojämn fördelning mellan stad och landsbygd, brist på lekplatser i vissa områden samt få mötesplatser utanför tätorten. Resultatet presenteras i en rapport som dessutom analyserar tillgången till olika rekreativa värden utifrån temana; Uteaktivitet, Rofylldhet, Social mötesplats, Lek och Kultur.
Resultatet utgör ett värdefullt underlag för att skapa fler inbjudande mötesplatser, öka tillgängligheten och sprida de sociala värdena mer jämlikt i hela kommunen.
Östersunds kommun önskade ta fram ett GIS-baserat kartunderlag för grönområdens sociala värden, en så kallad sociotopkarta. Kommunen ville själva genomföra kartering och analyser med önskade stöd kring process och metod.
Processen genomfördes genom en serie metodgenomgångar och arbetsmöten. Både teoretiska begrepp och praktiska metoder för medborgardialog, datamodeller och GIS-analyser hanterades. Mellan mötestillfällen tog kommunala tjänstepersoner fram material som granskades av Spacescape inför mötena.
Stort fokus låg på att ta fram en kartläggning som fungerar i kommunens arbete med digitala stadsrumsanalyser, vilket ställer krav tydlig datastruktur och begreppsmodell.
Spacescape har stöttat Norrtälje kommun med att ta fram underlag till arbetet med en fördjupad översiktsplan för Norrtälje stad. Arbetet inleddes med en medborgar- och aktörsdialog under vintern 2019/-20, som bestod av en webbdialog och fokusgrupper. Denna låg senare till grund för brukarvärdering. Expertvärderingen, i form av observationer och områdesavgränsningar, utfördes under vår och sommar år 2020. Resultatet vägdes samman och utgjorde tillsammans en kartläggning av användningen och upplevelsen av olika offentliga platser i staden. Det samlade underlaget sammanställdes i en sociotopkarta i GIS. Totalt kartlades 128 sociotopytor och en variation av 18 sociala värden.
Med sociotopkartan som underlag analyserades ytornas mångfald av sociala värden, andel sociotopyta, mängd sociotopyta per boende i Norrtälje stad, samt närhet till värdet grön oas och lekplatslek. Analyserna visar att det främst är de centrala delarna av staden som har utmaningar med låg andel och låg mängd sociotopyta per boende.
Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram en strukturplan och ett planprogram som visar hur området Odlaren beläget i direkt närhet till Eskilstunas stadskärna liksom naturreservat med stora frilufts- och motionskvaliteter kan utvecklas till en nära och hållbar trädgårdsstad. Projektet har hög relevans i och med regeringens stimulans för ökat småhusbyggande och den debatt som följer detta. I projektet redovisas en tät trädgårdsstad som till skillnad från en traditionell villamatta är en blandstad med olika varianter av bostadshus och inslag av offentliga byggnader såsom affärer, skolor och äldreboenden. Bebyggelsen och gatorna är terränganpassade och skapar i kombination med parker, små torg, platsbildningar och gröna gårdar en småskalig bebyggelse med stora inslag av gröna kvaliteter. Bebyggelsen förhåller sig till gatan och vänder sina entréer mot denna, vilket ramar in de gemensamma gårdarna och skapar tydligt offentliga rum i stor och liten skala.
I ett inledande skede arbetades en framtidsbild över tänkt framtida utveckling i området fram. Tillsammans med tre övergripande mål med tillhörande strategier sattes inriktningen för området: En nära trädgårdsstad som fungerar som entré till idrott och friluftsliv och som tar tillvara på lugnet i skogen. Strukturplanen består av ett finmaskigt nät som binder ihop den nya strukturen med centrala Eskilstuna och de befintliga villagatorna i Odlaren. Bebyggelsen koncentreras framför allt längs huvudgatorna, med något högre exploatering längs större gator och noder och lägre mot lokalgator och gränder. Gränderna i området utgörs av bostadsnära gröna gator med lokala platsbildningar för lek och vistelse. Utvecklingen i Odlaren möjliggör även förbättringar i befintlig infrastruktur som tillsammans med nya kollektivtrafiklinjer prioriterar och förenklar aktivt resande. Säkra gång- och cykelbanor möjliggör för barn och unga att tryggt kunna gå och cykla till och från skolan och fritidsaktiviteter. Samtidigt tillgängliggörs natur- och friluftsområden i Odlaren och motionsspår och promenadslingor förbättras. Planen föreslår ett tillskott av en mångfald av mötesplatser så som parker, odlingslotter, grillplatser, naturentréer, lekplatser och idrottsplatser.
Som en del av genomförandet av Regionplan för Skåne 2022-2040 har Region Skåne i samarbete med konsultföretagen Spacescape och Geografiska Informationsbyrån utvecklat och tillämpat GIS-baserade metoder för att analysera den urbana grönstrukturen
baserat på 3-30-300-regeln. 3-30-300-regeln bygger på följande tre forskningsbaserade riktvärden för stadsgrönska; minst 3 bostadsnära träd, minst 30 % krontäckning i stadsdelen och maximalt 300 meter mellan bostad och grönområde. I rapporten finns redovisat analysmetodik, analyser av nio skånska tätorter samt exempel på hur planförslag kan analyseras.
Spacescape har på uppdrag av Järfälla kommun genomfört en sociotopkartering i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn som syftar till att undersöka hur invånarna nyttjar och upplever de offentligt tillgängliga friytorna i området, samt att utifrån detta föreslagit förbättringsåtgärder ur ett socialt perspektiv. Genom att använda sociotopkarteringsmetodiken, utvecklad av Stockholms stad, har offentligt tillgängliga friytor med sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn kartlagts och klassificerats.
I sociotopkartan summeras resultaten från brukarvärderingen (digital dialog, intervjuer och gåturer med olika målgrupper) och expertvärderingen i en digital kartläggning. Här kan expertvärderingen ses som en kvalitetssäkring i bedömningen av rimligheten i brukarnas värdering av olika platser. Kateringen redovisas också fördelat på olika åldergrupper bland användare i Järfälla.
Totalt kartlades 24 sociotopytor och 22 olika sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn tillsammans med socialt viktiga promenadstråk.
Övre Bryggårdsgärdet är en ny stadsdel som byggs som en utvidgning av Norrtäljes stadskärna. Visionen är att utveckla ”Lekfulla och gröna kvarter i Norrtälje stad”. Spacescape har medverkat i visions- och målformuleringar, genomfört analyser, tagit fram en masterplan för hela området samt utvecklat ett kvalitetsprogram som beskriver gestaltningen av stadsdelen, från gator och parker till byggnadsdetaljer och skyltar. Övre Bryggårdsgärdets speciella signum lekfullheten, ska återspeglas både i arkitektur och i trygghet för barn. Bebyggelsen tillåts ha en rik variation och uttryck i arkitekturen, färger, material, våningshöjder och takvinklar. Byggnaderna formas i tydliga kvarter och bebyggelsen placeras med fasader längs gatorna. Bottenvåningarna utformas i stor grad med gröna trädgårdar mot lokal- och gårdsgator för att skapa en grön, inbjudande och lekfull gatumiljö. En ny stadsdelspark placeras centralt i området liksom ett centralt torg för möten och lokala aktiviteter. Inom området planeras två förskolor samt en större skola.
Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.
Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.
Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.
