Som en del av genomförandet av Regionplan för Skåne 2022-2040 har Region Skåne i samarbete med konsultföretagen Spacescape och Geografiska Informationsbyrån utvecklat och tillämpat GIS-baserade metoder för att analysera den urbana grönstrukturen
baserat på 3-30-300-regeln. 3-30-300-regeln bygger på följande tre forskningsbaserade riktvärden för stadsgrönska; minst 3 bostadsnära träd, minst 30 % krontäckning i stadsdelen och maximalt 300 meter mellan bostad och grönområde. I rapporten finns redovisat analysmetodik, analyser av nio skånska tätorter samt exempel på hur planförslag kan analyseras.
Spacescape har på uppdrag av Järfälla kommun genomfört en sociotopkartering i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn som syftar till att undersöka hur invånarna nyttjar och upplever de offentligt tillgängliga friytorna i området, samt att utifrån detta föreslagit förbättringsåtgärder ur ett socialt perspektiv. Genom att använda sociotopkarteringsmetodiken, utvecklad av Stockholms stad, har offentligt tillgängliga friytor med sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn kartlagts och klassificerats.
I sociotopkartan summeras resultaten från brukarvärderingen (digital dialog, intervjuer och gåturer med olika målgrupper) och expertvärderingen i en digital kartläggning. Här kan expertvärderingen ses som en kvalitetssäkring i bedömningen av rimligheten i brukarnas värdering av olika platser. Kateringen redovisas också fördelat på olika åldergrupper bland användare i Järfälla.
Totalt kartlades 24 sociotopytor och 22 olika sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn tillsammans med socialt viktiga promenadstråk.
Övre Bryggårdsgärdet är en ny stadsdel som byggs som en utvidgning av Norrtäljes stadskärna. Visionen är att utveckla ”Lekfulla och gröna kvarter i Norrtälje stad”. Spacescape har medverkat i visions- och målformuleringar, genomfört analyser, tagit fram en masterplan för hela området samt utvecklat ett kvalitetsprogram som beskriver gestaltningen av stadsdelen, från gator och parker till byggnadsdetaljer och skyltar. Övre Bryggårdsgärdets speciella signum lekfullheten, ska återspeglas både i arkitektur och i trygghet för barn. Bebyggelsen tillåts ha en rik variation och uttryck i arkitekturen, färger, material, våningshöjder och takvinklar. Byggnaderna formas i tydliga kvarter och bebyggelsen placeras med fasader längs gatorna. Bottenvåningarna utformas i stor grad med gröna trädgårdar mot lokal- och gårdsgator för att skapa en grön, inbjudande och lekfull gatumiljö. En ny stadsdelspark placeras centralt i området liksom ett centralt torg för möten och lokala aktiviteter. Inom området planeras två förskolor samt en större skola.
Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.
Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.
Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.
Stockholms stad utgör navet i en expansiv storstadsregion med en uttalad ambition att bygga ett stort antal nya bostäder i en tät och grön stad. För att uppnå stadens parkriktlinjer finns ett behov av en enhetlig metod för att analysera tillgång till parker och grönområden, i befintliga stadsdelar och i planer.
Friyteguiden beskriver en lättillgänglig metod för att analysera tillgång till parker och grönytor. Analyserna genomförs i GIS med grund i stadens sociotopkarta. Med hjälp av fyra indikatorer fångas tillgången till grönytor i en stadsdel. Guiden innehåller också en översikt över mått och riktlinjer för gröntillgång i Sverige och internationellt samt analyser av referensstadsdelar i Stockholms stad. Guiden utvecklas i nära samarbete med Stockholms stad, bland annat med förvaltningsövergripande workshops.
Friyteguiden kan användas i flera delar av tidiga planskeden: för att beskriva nuläget och identifiera brister, för att utvärdera och utveckla skisser, för att samrådsskedet beskriva konsekvenserna av föreslagen planering och för att utvärdera ett genomfört projekt.
Studien ”Public Space Making – Searching for Best Practice from Planning to Management” har undersökt framgångsrika modeller för utveckling av offentliga rum genom att söka efter lyckade projekt och platser globalt.
I studien har djupintervjuer genomförts med stadsplanerare, fastighetsekonomer, platsutvecklare, fastighetsägare, och forskare i New York, Tokyo, London, Paris, San Francisco och Stockholm.
De internationella lyckade exemplen visade sig följa olika modeller och var både finansierade av det offentliga, genom samarbeten mellan det offentliga och det privata eller enbart genom privata aktörer. ”Public Space Making Cycle” visar processen bakom platskapande och hur värden skapas, stärks och bibehålls.
Projektet är genomfört med stöd från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse i samarbete med UN Habitat Finance Branch och Public Space Unit.
Under arbetet med att ta fram programförslag för stadsutveckling i Alvik har Spacescape under flera år varit delaktiga som analysstöd.
Planförslagets har utvärderats kontinuerligt under designprocessen och rekommendationer för utformning och riktlinjer tagits fram. Spacescape har också bistått i designarbetet i en serie workshops och har genomfört plananalyser av bland annat täthet och handelspotential. Friytetillgången analyserades parallellt med utvecklingen av den så kallade Alviksmodellen, som under perioden togs fram i samarbete med Stockholms stad för att kvalitetssäkra tillgången till offentliga friytor.
Ett programförslag för den östra delen av området tas under hösten 2019 upp i stadsbyggnadsnämnden. Förslaget innehåller bland annat 1 800 nya bostäder, handel och service samt utveckling av parker, mötesplatser och promenadstråk längs med vattnet.
Stockholms stad vill utveckla Söderstaden till en gång- och cykelvänlig stadsdel med bra rekreationsmöjligheter. Utvecklingen av Slakthusområdet är en viktig del av Söderstaden. Spacescape har fungerat som analys- och designstöd i projektet.
Spacescapes analyser har fokuserat på stråkens tillgänglighet, förutsättningar för urbana verksamheter samt tillgång till grönytor. Analyserna har genomförts i GIS. Genom att analysera strukturplanen för Slakthusområdet tillsammans med övriga omgivande planer i södra närförorterna skapas en unik bild av hur södra Stockholms stadsstruktur kommer att fungera i framtiden. Genom att se Slakthusområdets framtida sammanhang kan områdets potential utnyttjas bättre, och effekterna av utvecklingen av Slakthusområdet kan tas tillvara i de omgivande planerna.
Analyserna visar att Slakthusområdet knyts ihop med omgivande stadsdelar med tydliga, lättillgängliga stråk. Tätheten i hela Söderstaden ökar avsevärt vilket skapar bra förutsättningar för urbana verksamheter.
Spacescape har på uppdrag av Järfälla kommun utrett i vilken mån strukturplanerna för Barkarbystaden och Veddesta skapar täthet, konnektivitet, potential för urban service samt tillgång till offentliga platser. Resultatet användes också för att laborera med alternativa kopplingar inom programområdet, och att baserat på detta föreslå en ny huvudstruktur.
Analysen visar på en mycket hög områdesexploatering i både Barkarby och Veddesta, högre än i till exempel Kista. Motsvarande täthet återfinns i Sundbyberg och på flera platser i Stockholms innerstad, till exempel Vasastaden.
Flygfältsvägen utgör en ryggrad genom området från Barkarby station och Veddesta i sydväst till landningsbanan och naturområdet längs Igelbäcken i nordost. Det bli alltså en viktig länk mellan Veddesta och Barkarby.
Analysen av andel friyta visar att Veddesta uppnår UN Habitats rekommendation om minst 15 procent offentliga platser. De centrala delarna kring stora torget i Barkarby uppnår dock inte detta minimimått.
Arbetet syftar till att analysera de offentliga platserna i Veddesta för att se om kommenens riktlinjer för närhet och tillgång till offentliga platser uppfylls. I Veddesta kommer tre större parker att skapas, en stadspark och två kvartersparker. Utöver dessa kommer ett antal mindre grönområden att finnas.
Analyserna visar att samtliga boende i Veddesta kommer att nå närnatur, kvarterspark och stadspark inom de uppsatta målen i Järfällas grönplan.
Mängden offentlig grönyta per boende ligger på över 9 kvadratmeter i stora delar av Veddesta. Bristen på offentliga grönytor i Barkarby småhusområde i kombination med den höga exploateringsgraden i Veddesta medför dock en brist i de sydöstra delarna. Analysen visar också att besökstrycket kommer att vara högt på den centrala kvartersparken. Besökstrycket här kommer att ligga på omkring 1 000 boende per hektar offentlig grönyta, vilket är högre än i flertalet stadsdelar i Stockholms innerstad, till exempel Gärdet, Östermalm och Hammarby sjöstad.
