Spacescape har stöttat Norrtälje kommun med att ta fram underlag till arbetet med en fördjupad översiktsplan för Norrtälje stad. Arbetet inleddes med en medborgar- och aktörsdialog under vintern 2019/-20, som bestod av en webbdialog och fokusgrupper. Denna låg senare till grund för brukarvärdering. Expertvärderingen, i form av observationer och områdesavgränsningar, utfördes under vår och sommar år 2020. Resultatet vägdes samman och utgjorde tillsammans en kartläggning av användningen och upplevelsen av olika offentliga platser i staden. Det samlade underlaget sammanställdes i en sociotopkarta i GIS. Totalt kartlades 128 sociotopytor och en variation av 18 sociala värden.
Med sociotopkartan som underlag analyserades ytornas mångfald av sociala värden, andel sociotopyta, mängd sociotopyta per boende i Norrtälje stad, samt närhet till värdet grön oas och lekplatslek. Analyserna visar att det främst är de centrala delarna av staden som har utmaningar med låg andel och låg mängd sociotopyta per boende.
Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram en strukturplan och ett planprogram som visar hur området Odlaren beläget i direkt närhet till Eskilstunas stadskärna liksom naturreservat med stora frilufts- och motionskvaliteter kan utvecklas till en nära och hållbar trädgårdsstad. Projektet har hög relevans i och med regeringens stimulans för ökat småhusbyggande och den debatt som följer detta. I projektet redovisas en tät trädgårdsstad som till skillnad från en traditionell villamatta är en blandstad med olika varianter av bostadshus och inslag av offentliga byggnader såsom affärer, skolor och äldreboenden. Bebyggelsen och gatorna är terränganpassade och skapar i kombination med parker, små torg, platsbildningar och gröna gårdar en småskalig bebyggelse med stora inslag av gröna kvaliteter. Bebyggelsen förhåller sig till gatan och vänder sina entréer mot denna, vilket ramar in de gemensamma gårdarna och skapar tydligt offentliga rum i stor och liten skala.
I ett inledande skede arbetades en framtidsbild över tänkt framtida utveckling i området fram. Tillsammans med tre övergripande mål med tillhörande strategier sattes inriktningen för området: En nära trädgårdsstad som fungerar som entré till idrott och friluftsliv och som tar tillvara på lugnet i skogen. Strukturplanen består av ett finmaskigt nät som binder ihop den nya strukturen med centrala Eskilstuna och de befintliga villagatorna i Odlaren. Bebyggelsen koncentreras framför allt längs huvudgatorna, med något högre exploatering längs större gator och noder och lägre mot lokalgator och gränder. Gränderna i området utgörs av bostadsnära gröna gator med lokala platsbildningar för lek och vistelse. Utvecklingen i Odlaren möjliggör även förbättringar i befintlig infrastruktur som tillsammans med nya kollektivtrafiklinjer prioriterar och förenklar aktivt resande. Säkra gång- och cykelbanor möjliggör för barn och unga att tryggt kunna gå och cykla till och från skolan och fritidsaktiviteter. Samtidigt tillgängliggörs natur- och friluftsområden i Odlaren och motionsspår och promenadslingor förbättras. Planen föreslår ett tillskott av en mångfald av mötesplatser så som parker, odlingslotter, grillplatser, naturentréer, lekplatser och idrottsplatser.
Som en del av genomförandet av Regionplan för Skåne 2022-2040 har Region Skåne i samarbete med konsultföretagen Spacescape och Geografiska Informationsbyrån utvecklat och tillämpat GIS-baserade metoder för att analysera den urbana grönstrukturen
baserat på 3-30-300-regeln. 3-30-300-regeln bygger på följande tre forskningsbaserade riktvärden för stadsgrönska; minst 3 bostadsnära träd, minst 30 % krontäckning i stadsdelen och maximalt 300 meter mellan bostad och grönområde. I rapporten finns redovisat analysmetodik, analyser av nio skånska tätorter samt exempel på hur planförslag kan analyseras.
Spacescape har på uppdrag av Järfälla kommun genomfört en sociotopkartering i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn som syftar till att undersöka hur invånarna nyttjar och upplever de offentligt tillgängliga friytorna i området, samt att utifrån detta föreslagit förbättringsåtgärder ur ett socialt perspektiv. Genom att använda sociotopkarteringsmetodiken, utvecklad av Stockholms stad, har offentligt tillgängliga friytor med sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn kartlagts och klassificerats.
I sociotopkartan summeras resultaten från brukarvärderingen (digital dialog, intervjuer och gåturer med olika målgrupper) och expertvärderingen i en digital kartläggning. Här kan expertvärderingen ses som en kvalitetssäkring i bedömningen av rimligheten i brukarnas värdering av olika platser. Kateringen redovisas också fördelat på olika åldergrupper bland användare i Järfälla.
Totalt kartlades 24 sociotopytor och 22 olika sociala värden i Barkarbystaden, Kyrkbyn och Tingsbyn tillsammans med socialt viktiga promenadstråk.
Övre Bryggårdsgärdet är en ny stadsdel som byggs som en utvidgning av Norrtäljes stadskärna. Visionen är att utveckla ”Lekfulla och gröna kvarter i Norrtälje stad”. Spacescape har medverkat i visions- och målformuleringar, genomfört analyser, tagit fram en masterplan för hela området samt utvecklat ett kvalitetsprogram som beskriver gestaltningen av stadsdelen, från gator och parker till byggnadsdetaljer och skyltar. Övre Bryggårdsgärdets speciella signum lekfullheten, ska återspeglas både i arkitektur och i trygghet för barn. Bebyggelsen tillåts ha en rik variation och uttryck i arkitekturen, färger, material, våningshöjder och takvinklar. Byggnaderna formas i tydliga kvarter och bebyggelsen placeras med fasader längs gatorna. Bottenvåningarna utformas i stor grad med gröna trädgårdar mot lokal- och gårdsgator för att skapa en grön, inbjudande och lekfull gatumiljö. En ny stadsdelspark placeras centralt i området liksom ett centralt torg för möten och lokala aktiviteter. Inom området planeras två förskolor samt en större skola.
Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.
Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.
Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.
Stockholms stad utgör navet i en expansiv storstadsregion med en uttalad ambition att bygga ett stort antal nya bostäder i en tät och grön stad. För att uppnå stadens parkriktlinjer finns ett behov av en enhetlig metod för att analysera tillgång till parker och grönområden, i befintliga stadsdelar och i planer.
Friyteguiden beskriver en lättillgänglig metod för att analysera tillgång till parker och grönytor. Analyserna genomförs i GIS med grund i stadens sociotopkarta. Med hjälp av fyra indikatorer fångas tillgången till grönytor i en stadsdel. Guiden innehåller också en översikt över mått och riktlinjer för gröntillgång i Sverige och internationellt samt analyser av referensstadsdelar i Stockholms stad. Guiden utvecklas i nära samarbete med Stockholms stad, bland annat med förvaltningsövergripande workshops.
Friyteguiden kan användas i flera delar av tidiga planskeden: för att beskriva nuläget och identifiera brister, för att utvärdera och utveckla skisser, för att samrådsskedet beskriva konsekvenserna av föreslagen planering och för att utvärdera ett genomfört projekt.
Studien ”Public Space Making – Searching for Best Practice from Planning to Management” har undersökt framgångsrika modeller för utveckling av offentliga rum genom att söka efter lyckade projekt och platser globalt.
I studien har djupintervjuer genomförts med stadsplanerare, fastighetsekonomer, platsutvecklare, fastighetsägare, och forskare i New York, Tokyo, London, Paris, San Francisco och Stockholm.
De internationella lyckade exemplen visade sig följa olika modeller och var både finansierade av det offentliga, genom samarbeten mellan det offentliga och det privata eller enbart genom privata aktörer. ”Public Space Making Cycle” visar processen bakom platskapande och hur värden skapas, stärks och bibehålls.
Projektet är genomfört med stöd från Leif Blomkvist Forskningsstiftelse i samarbete med UN Habitat Finance Branch och Public Space Unit.
Under arbetet med att ta fram programförslag för stadsutveckling i Alvik har Spacescape under flera år varit delaktiga som analysstöd.
Planförslagets har utvärderats kontinuerligt under designprocessen och rekommendationer för utformning och riktlinjer tagits fram. Spacescape har också bistått i designarbetet i en serie workshops och har genomfört plananalyser av bland annat täthet och handelspotential. Friytetillgången analyserades parallellt med utvecklingen av den så kallade Alviksmodellen, som under perioden togs fram i samarbete med Stockholms stad för att kvalitetssäkra tillgången till offentliga friytor.
Ett programförslag för den östra delen av området tas under hösten 2019 upp i stadsbyggnadsnämnden. Förslaget innehåller bland annat 1 800 nya bostäder, handel och service samt utveckling av parker, mötesplatser och promenadstråk längs med vattnet.
Stockholms stad vill utveckla Söderstaden till en gång- och cykelvänlig stadsdel med bra rekreationsmöjligheter. Utvecklingen av Slakthusområdet är en viktig del av Söderstaden. Spacescape har fungerat som analys- och designstöd i projektet.
Spacescapes analyser har fokuserat på stråkens tillgänglighet, förutsättningar för urbana verksamheter samt tillgång till grönytor. Analyserna har genomförts i GIS. Genom att analysera strukturplanen för Slakthusområdet tillsammans med övriga omgivande planer i södra närförorterna skapas en unik bild av hur södra Stockholms stadsstruktur kommer att fungera i framtiden. Genom att se Slakthusområdets framtida sammanhang kan områdets potential utnyttjas bättre, och effekterna av utvecklingen av Slakthusområdet kan tas tillvara i de omgivande planerna.
Analyserna visar att Slakthusområdet knyts ihop med omgivande stadsdelar med tydliga, lättillgängliga stråk. Tätheten i hela Söderstaden ökar avsevärt vilket skapar bra förutsättningar för urbana verksamheter.
