På uppdrag av Hyresgästföreningen har Spacescape tillsammans med Evidens undersökt de ekonomiska, sociala och miljömässiga avtrycken för olika bebyggelsetyper. Sveriges byggda miljöer i städer delas in i fyra typer: kvartersstad, modernistisk stad, trädgårdsstad och villaområde. Dessa jämförs med varandra i sina anspråk på mark, investeringskostnader, kommunala driftkostnader, segregation, klimatavtryck, folkhälsa och transportkostnader.
Rapporten visar att villaområden har genomgående högst investerings- och driftkostnad ur ett kommunalt perspektiv. De har störst klimatpåverkan, är mest bilberoende, kräver högst kostnader för kollektivtrafik och tar överlägset upp mest skogs- och jordbruksmark. Betyder det att vi måste välja bort småhusdrömmen när vi i allt högre utsträckning samlas i städer?
I rapportens avslutande del beskrivs fördelarna med trädgårdsstaden som den ursprungligen var tänkt, en blandad bebyggelse med småhus, radhus och låga flerbostadshus som möter önskningar om både marknära boende och gröna kvaliteter och samtidigt erbjuder närhet till stadens målpunkter.
Rapporten beskriver också vilka verktyg planeringen kan använda för att skapa större mångfald i bostadsbeståndet och samtidigt skapa en livskraftig stad och hållbar stadsutveckling.
Riksidrottsförbundet bedriver ett arbete för att öka kunskapen hos kommuner och andra aktörer om metoder och verktyg som kan bidra till goda förutsättningar för idrott och rörelse. En del av detta är att visa vilka möjligheter geografiska analyser erbjuder för att förstå hur tillgången till idrott varierar i en kommun eller region.
Spacescape har på uppdrag av riksidrottsförbundet och i samarbete med Göteborgs stad genomfört en studie som visar på ett antal analyser som sätter ljuset på den geografiska aspekten av tillgänglighet till idrott. Fokus ligger på tre typer av anläggningar: idrottshallar, ridhus och ishallar. Tillgången till dessa utifrån både avstånd, kapacitet och brist analyseras med hjälp av finskaliga geografiska data.
I utredningen studeras också samband mellan barns och ungas aktivitet inom idrottsföreningar, och olika geografiska aspekter, med särskilt fokus på tillgång till idrottsanläggningar. Avstånd till idrottsanläggning visar sig ha viss påverkan på hur aktiva barn och unga är. Samband med hushållens tillgång till bil finns också, liksom socioekonomiska variabler.
Som en inledande del av Nybro kommuns arbete med en ny översiktsplan har Spacescape genomfört en omvärldsanalys och två större workshoppar med representanter från hela kommunkoncernen för att tidigt få en samsyn kring översiktsplanens mål och inriktning.
För att förstå Nybros roll i regionen genomfördes flera jämförande analyser av kommunen i relation till andra liknande kommuner i Småland. Analyserna fokuserade på frågor relaterade till översiktsplanering och livsmiljö. Dessutom genomfördes en trendspaning där globala trender kopplades till Nybros kontext.
På workshopparna diskuterades först styrkor och svagheter i kommunen. För att fokusera diskussionerna på den fysiska miljön fick deltagarna beskriva möjligheter genom att skissa på karta. På workshop 2 diskuterades mål för den fysiska utvecklingen, och deltagarna bidrog också med framtidsscenarier genom att beskriva antal invånares liv i det framtida Nybro.
Lantmäteriet arbetar tillsammans med Boverket för att ta fram specifikationer och föreskrifter för digitala översiktsplaner. Hittills har mycket fokus i Lantmäteriets arbete legat på tekniska frågor, men i den här studien fokuseras på att förstå planarkitekternas specifika behov för att de verktyg som nu utvecklas ska fungera väl i kommunala processer.
Studien har genomförts med hjälp av djupintervjuer med planarkitekter från 15 svenska kommuner. De nya reglerna för digitala översiktsplaner skapar behov av verktyg för att effektivt skapa, hantera och publicera digitala översiktsplaner som stödjer denna process. Intervjuerna visar på ett stort intresse och vilja för att arbeta med digitala översiktsplaner, men också att befintliga system är krångliga och svåranvända, och inte motsvarar planerarnas behov. Bland annat saknas möjligheter att anpassa materialet efter olika användargrupper, att styra utseenden på kartor och att hantera stora textmassor.
Rapporten ska fungera som underlag för systemutvecklare både på den kommersiella marknaden och inom de kommunala organisationerna. Arbetet genomfördes tillsammans med Aveki.
Rapporten Sjukvårdens rumsliga dimension i Skåne analyserar hälso- och sjukvårdens geografiska aspekter i regionen. Studien syftar till att tydligare integrera Region Skånes uppdrag inom hälso- och sjukvård med uppdraget för regionplanering.
Studien omfattar en kartläggning av vårdanläggningars lokalisering och analyser av invånarnas geografiska tillgänglighet till dessa anläggningar, särskilt med fokus på olika socioekonomiska grupper samt den regionala strukturplanen. Fördjupade analyser beskriver skillnader i restid med bil jämfört med kollektivtrafik. Arbetet genomfördes i nära samarbete med representanter från både Region Skånes regionplanering och hälso- och sjukvårdsuppdrag, och bidrog till en ökad förståelse mellan regionens olika uppdrag.
Analysresultatet visar att det finns regionala skillnader i tillgång till vård, och att vårdens lokalisering i hög grad följer hierarikin i regionplanen. Utvecklingsmöjligheter i att integrera hälso- och sjukvård identifierades, till exempel tydligare styrning av lokalisering, och bättre data för vårdens lokalisering samt resvanor till vård.
Botkyrka har under arbetet med en ny översiktsplan identifierat ett behov av mer kunskap om utbudet av social infrastruktur i kommunen. Social infrastruktur avser här samhällsfunktioner som samhällsservice, vård och omsorg som skapar ett socialt skyddsnät, men även funktioner som rekreation, lokala mötesplatser, kommersiell service, kultur och idrottsanläggningar.
Tillgång till social infrastruktur har analyserats genom att mäta avstånd till närmaste plats från kommunens alla bostadsadresser. Uppgifter om hur stor andel av invånarna som har olika typer av social infrastruktur inom gångavstånd har tagits fram, och områden med stor mångfald eller bristande utbud identifierades.
Tillgången analyserades också utifrån bland annat invånarnas levnadsvillkor, målpunkter för barn- och ungdomar, närrekreation, kommunövergripande mötesplatser samt upplevd otrygghet och osäkra trafikmiljöer. Analysen visar att invånarnas tillgång till social infrastruktur generellt är relativt god i Botkyrka, särskilt i anslutning till kommunens spårstationer och lokala centrum. Störst behov av utökat utbud bedöms finnas där det påverkar särskilt många och i områden som dessutom präglas av sämre levnadsvillkor i övrigt.
Utredningen visar också att upplevd otrygghet och osäkra trafikmiljöer skapar mentala barriärer som begränsar tillgängligheten till social infrastruktur för många invånare. På flera platser identifieras behov av stärkta samband, både i form av strukturella åtgärder men också i form av trygghetsåtgärder och trafiksäkerhetsåtgärder.
Tillgång och närhet till en mångfald av idrottsanläggningar har betydelse för såväl människors välbefinnande som hälsa och möjlighet till en meningsfull fritid. Mot bakgrund av detta och i samband med Eskilstunas lokalförsörjningsplan och behovet av att integrera lokalbehovet för nya idrottsanläggningar i den kontinuerliga översiktsplaneringen har Spacescape genomfört en studie som kartlägger hur tillgången till idrott inom Eskilstuna kommun varierar och var det finns behov av fler idrottsanläggningar, både idag och med översiktsplanen utbyggd fram till 2035.
Studien har vidare lett till förslag på riktlinjer för tillgång till olika typer av idrottslokaler inom kommunen.
I studien har fyra typer av tillgångsanalyser använts: närhet till idrottsanläggning, närhet till mångfald av idrottsanläggning, besökstryck på idrottsanläggning samt idrottsanläggningarnas tillgång till kollektivtrafik.
Spacescape har hjälpt Botkyrka kommun med att genomföra en digital medborgardialog inför framtagandet av en nya översiktsplan. Under knappt två månader svarade närmare 500 Botkyrkobor på frågor om hur de upplever sitt område idag och vilka önskemål de har om framtiden. De många fritextfrågorna krävde omfattande textanalysering men gjorde det möjligt att få en nyanserad bild av vad invånarna tycker. Botkyrka är stort och består av både villaområden, miljonprogram och landsbygd, varför var och en av stadsdelarna behandlades och analyserades för sig.
Projektet genomfördes i samarbete med White och den digitala dialogen utgjorde ett komplement till riktade, fysiska dialogträffar. Sammanställningarna visade på stor samstämmighet mellan den breda och den djupgående dialogen.
Medborgardialogen kommer att användas som underlag till översiktsplanens målarbete.
Som en del av genomförandet av Regionplan för Skåne 2022-2040 har Region Skåne i samarbete med konsultföretagen Spacescape och Geografiska Informationsbyrån utvecklat och tillämpat GIS-baserade metoder för att analysera den urbana grönstrukturen
baserat på 3-30-300-regeln. 3-30-300-regeln bygger på följande tre forskningsbaserade riktvärden för stadsgrönska; minst 3 bostadsnära träd, minst 30 % krontäckning i stadsdelen och maximalt 300 meter mellan bostad och grönområde. I rapporten finns redovisat analysmetodik, analyser av nio skånska tätorter samt exempel på hur planförslag kan analyseras.
Uppsala kommun pekar i översiktsplanen ut ett antal mindre orter som prioriterade för service och ny bebyggelse. För att förstå vilken potential orterna har för ett visst serviceutbud vill kommunen studera hur många människor som bor i lägen där de kan antas använda service i sin lokala tätort. Spacescape har därför analyserat potentiellt upptagningsområde kring mindre tätorter baserat på en hypotes om att människor i större utsträckning använder service i en mindre tätort som ligger nära bostaden, men som också ligger på vägen mot staden. Analysen bygger på tidsavstånd i vägnätet och genomförs med finskaliga geografiska data för befolkningen i kommunen.
Analysen visar på vilka områden som ingår i respektive orts upptagningsområde, något som kan visa hur en orts potential som servicenod kan stärkas genom ny bebyggelse i dessa områden. Analysen visar också i vilken grad en ort främst är en servicenod för boende i själva tätorten eller också till ett större geografiskt omland.
