Som en del av genomförandet av Regionplan för Skåne 2022-2040 har Region Skåne i samarbete med konsultföretagen Spacescape och Geografiska Informationsbyrån utvecklat och tillämpat GIS-baserade metoder för att analysera den urbana grönstrukturen
baserat på 3-30-300-regeln. 3-30-300-regeln bygger på följande tre forskningsbaserade riktvärden för stadsgrönska; minst 3 bostadsnära träd, minst 30 % krontäckning i stadsdelen och maximalt 300 meter mellan bostad och grönområde. I rapporten finns redovisat analysmetodik, analyser av nio skånska tätorter samt exempel på hur planförslag kan analyseras.
Uppsala kommun pekar i översiktsplanen ut ett antal mindre orter som prioriterade för service och ny bebyggelse. För att förstå vilken potential orterna har för ett visst serviceutbud vill kommunen studera hur många människor som bor i lägen där de kan antas använda service i sin lokala tätort. Spacescape har därför analyserat potentiellt upptagningsområde kring mindre tätorter baserat på en hypotes om att människor i större utsträckning använder service i en mindre tätort som ligger nära bostaden, men som också ligger på vägen mot staden. Analysen bygger på tidsavstånd i vägnätet och genomförs med finskaliga geografiska data för befolkningen i kommunen.
Analysen visar på vilka områden som ingår i respektive orts upptagningsområde, något som kan visa hur en orts potential som servicenod kan stärkas genom ny bebyggelse i dessa områden. Analysen visar också i vilken grad en ort främst är en servicenod för boende i själva tätorten eller också till ett större geografiskt omland.
Uppsala kommun arbetar med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan. Som underlag till planens inriktning och prioriteringar kring landsbygden och landsbygdstätorter har Spacescape analyserat hur tillgången till service varierar mellan kommunens mindre tätorter och delområden på landsbygden.
Studien tar avstamp i de målsättningar om vilken service som bör finnas i kommunens prioriterade tätorter. Med hjälp av finskalig GIS-data för befolkning och olika servicetyper analyseras avstånd till olika servicetyper, samt utbud av en variation av servicetyper. Tillgången till service sätts också i relation till antal boende. Ett särskilt fokus läggs på att analysera barns och ungdomars tillgång till service.
Analysen visar på stora skillnader i servicetillgång mellan olika områden, och identifierar några platser med stor befolkning men sämre sämre servicetillgång.
Västerås kommun ska ta fram en ny översiktsplan och som inledning på det arbetet har Spacescape lett en utredning om möjliga framtida bebyggelsestrukturer i kommunen. Utredningen ska fungera som ett diskussionsunderlag för både politiker och tjänstepersoner med syfte att hitta en lämplig bebyggelsestruktur för översiktsplanen. Genom seminarier och workshoppar har först tre framtidsscenarier utvecklats, och sedan har tre bebyggelsestrukturer tagits fram och ritats upp i GIS. Konsekvenserna av de tre strukturerna har analyserats utifrån deras möjligheter att bidra till hållbar utveckling utifrån Agenda 2030. Analyserna har genomförts med hjälp av indikatorer kopplade till de globala målen samt expertbedömningar. En expertgrupp med representanter från akademi och näringsliv har deltagit i konsultgruppens arbete genom diskussioner och workshoppar. Arbetet har genomförts i samarbete med Nyréns arkitekter, Trivector, JU, SLU, och Chalmers.
Inom ramen för arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan har Uppsala kommun tagit fram olika framtidsscenarier baserat på rådande trender inom bland annat boendepreferenser och näringsliv. Spacescape har i nära samarbete med beställaren utvecklad GIS-baserade strukturbilder för tre scenarier, samt analyserat konsekvenserna av dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Spacescape har också tagit fram illustrationer och referensbilder.
GIS-modeller togs fram där antalet bostäder och arbetsplatser, samt mängden exploaterad mark, beräknas med hjälp av olika nyckeltal och bebyggelsetyper. Modellerna är dynamiska vilket möjliggör att omedelbart beräkna hur utfallet förändras när bebyggelsens utbredning eller typ förändras.
Spacescape analyserade de fysiska konsekvenserna av de olika strukturerna med hjälp av ett antal indikatorer som bland annat beskriver förändring i täthet, servicetilllgång samt vilken typ av mark som exploateras. Data för bostäder och arbetsplatser i de olika scenarierna har också använts som underlag för trafikanalyser samt kostnader för VA-utbyggnad.
Spacescape fick av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen på Region Stockholm uppdraget att utveckla Stockholmsregionens landsbygds- och skärgårdsstrategi. Insatsen handlar om att bearbeta strategin utifrån remissvar som inkommit under samrådstiden. Landsbygds- och skärgårdsstrategin ska fungera för såväl landstinget som regionala och lokala aktörer med syfte att stärka möjligheten att bo och verka i dessa glesare befolkade områden. Fokus ligger på frågor som rör bostäder, service, kommunikationer och arbetstillfällen. Strategin relaterar till RUFS 2050-processen som ett fördjupande och kompletterande dokument med eget remissförfarande. I utställningsförslaget av RUFS 2050 har landsbygden fått ökat utrymme, vad gäller såväl tillväxtfrågor som rumsliga avvägningar. Här beskrivs att en hållbar landsbygdsutveckling förutsätter fungerande samhällen med kollektivtrafik, lokal service, arbetsmöjligheter och fungerande VA-försörjning. Planen belyser att det är viktigt att värdefull jordbruksmark värnas för kommande generationer.
Stockholms stad utgör navet i en expansiv storstadsregion med en uttalad ambition att bygga ett stort antal nya bostäder i en tät och grön stad. För att uppnå stadens parkriktlinjer finns ett behov av en enhetlig metod för att analysera tillgång till parker och grönområden, i befintliga stadsdelar och i planer.
Friyteguiden beskriver en lättillgänglig metod för att analysera tillgång till parker och grönytor. Analyserna genomförs i GIS med grund i stadens sociotopkarta. Med hjälp av fyra indikatorer fångas tillgången till grönytor i en stadsdel. Guiden innehåller också en översikt över mått och riktlinjer för gröntillgång i Sverige och internationellt samt analyser av referensstadsdelar i Stockholms stad. Guiden utvecklas i nära samarbete med Stockholms stad, bland annat med förvaltningsövergripande workshops.
Friyteguiden kan användas i flera delar av tidiga planskeden: för att beskriva nuläget och identifiera brister, för att utvärdera och utveckla skisser, för att samrådsskedet beskriva konsekvenserna av föreslagen planering och för att utvärdera ett genomfört projekt.
Spacescape har på uppdrag av Jönköpings kommun genomfört en hållbarhetsbedömning av samrådsversionen till den fördjupade översiktsplanen ”Utbyggnadsstrategi 200 000 invånare etapp 1”. Syftet med hållbarhetsbedömningen har varit att medverka till att sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter integreras i planen för att främja hållbar utveckling. Hållbarhetsbedömningen har inkluderat de formella krav miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ställs enligt miljöbalken. Tematiskt har hållbarhetsbedömingen delats upp i, ”Klimatpåverkan och resurshushållning”, ”Klimatanpassning”, ”Naturmiljö och grönstruktur”, ”Kulturmiljö och landskap”, ”Hälsa och livskvalitet”, ”Jämlikhet och social integration” och ”Samhällsekonomi och arbetsmarknad”. I arbetet med planförslaget har Spacescape även bidragit till att kontinuerligt utvärdera planer med hjälp av både utbyggnadsanalyser och stadsbyggnadsanalyserför att kvalitetssäkra att planen uppnår vissa uppsatta kriterier som exempelvis tillgång på grönyta och tillgänglig täthet av boende och arbetande inom gångavstånd.
I samband med revideringen av kommunens översiktsplan genomförde Spacescape en analys av planens utbyggnadspotential. Det främsta syftet var att svara på om planen rymmer tillräckligt med bostäder. Analysen genomfördes parallellt med revideringen av översiktsplanen och fungerade också som ett verktyg för att identifiera oklarheter och konflikter i planens strategier och ställningstaganden.
Utbyggnadsanalysen genomfördes med Spacescapes utbyggnadsmodell, en GIS-baserad modell som baserat på drivkrafter och begränsningar för utbyggnad modellerar byggbar mark. Drivkrafter och begränsningar identifierades genom samrådsversionen av planen samt i workshops och diskussioner med tjänstepersoner. Dessa diskussioner bidrog också till att utveckla och tydliggöra översiktsplanen.
Analysen visar att kommunen med råge rymmer de bostäder planen tar höjd för. Resultatet visar att det finns ett tydligt behov av att prioritera lägen för utbyggnad för att i första hand bygga i lägen som bäst uppfyller kommunens mål om bland annat mer hållbara transporter och bättre stadsmiljö.
Tillsammans med Uppsala kommun och med finansiering från Delegationen mot segregation har Spacescape utvecklat metoder för att analysera skillnader i tillgång till service samt potential för möten mellan olika grupper i staden.
Metoderna är GIS-baserade och bygger på finskaliga data om befolkningen, upplåtelseformer och serviceverksamheter. Genom att kombinera analyser av tillgång till olika typer av vardagsservice med analyser av befolkningstäthet identifierades lägen där ett tillskott av service skulle kunna nå många människor som idag har dålig tillgång till service. Metoden kan användas som ett underlag för planering av samhällsservice i översiktsplanering, och kan också utgöra ett underlag för områdesplanering och detaljplanering. I studien utvecklades också en metod för att bedöma potential för att människor från olika grupper använder samma platser. Grupper definieras här utifrån vilken upplåtelseform personerna bor i. Som exempel analyserades blandningspotential för lekplatser. Metoden kan användas för att lokalisera nya lekplatser eller andra typer av serviceverksamheter.
