Rapporten Sjukvårdens rumsliga dimension i Skåne analyserar hälso- och sjukvårdens geografiska aspekter i regionen. Studien syftar till att tydligare integrera Region Skånes uppdrag inom hälso- och sjukvård med uppdraget för regionplanering.
Studien omfattar en kartläggning av vårdanläggningars lokalisering och analyser av invånarnas geografiska tillgänglighet till dessa anläggningar, särskilt med fokus på olika socioekonomiska grupper samt den regionala strukturplanen. Fördjupade analyser beskriver skillnader i restid med bil jämfört med kollektivtrafik. Arbetet genomfördes i nära samarbete med representanter från både Region Skånes regionplanering och hälso- och sjukvårdsuppdrag, och bidrog till en ökad förståelse mellan regionens olika uppdrag.
Analysresultatet visar att det finns regionala skillnader i tillgång till vård, och att vårdens lokalisering i hög grad följer hierarikin i regionplanen. Utvecklingsmöjligheter i att integrera hälso- och sjukvård identifierades, till exempel tydligare styrning av lokalisering, och bättre data för vårdens lokalisering samt resvanor till vård.
Botkyrka har under arbetet med en ny översiktsplan identifierat ett behov av mer kunskap om utbudet av social infrastruktur i kommunen. Social infrastruktur avser här samhällsfunktioner som samhällsservice, vård och omsorg som skapar ett socialt skyddsnät, men även funktioner som rekreation, lokala mötesplatser, kommersiell service, kultur och idrottsanläggningar.
Tillgång till social infrastruktur har analyserats genom att mäta avstånd till närmaste plats från kommunens alla bostadsadresser. Uppgifter om hur stor andel av invånarna som har olika typer av social infrastruktur inom gångavstånd har tagits fram, och områden med stor mångfald eller bristande utbud identifierades.
Tillgången analyserades också utifrån bland annat invånarnas levnadsvillkor, målpunkter för barn- och ungdomar, närrekreation, kommunövergripande mötesplatser samt upplevd otrygghet och osäkra trafikmiljöer. Analysen visar att invånarnas tillgång till social infrastruktur generellt är relativt god i Botkyrka, särskilt i anslutning till kommunens spårstationer och lokala centrum. Störst behov av utökat utbud bedöms finnas där det påverkar särskilt många och i områden som dessutom präglas av sämre levnadsvillkor i övrigt.
Utredningen visar också att upplevd otrygghet och osäkra trafikmiljöer skapar mentala barriärer som begränsar tillgängligheten till social infrastruktur för många invånare. På flera platser identifieras behov av stärkta samband, både i form av strukturella åtgärder men också i form av trygghetsåtgärder och trafiksäkerhetsåtgärder.
Tillgång och närhet till en mångfald av idrottsanläggningar har betydelse för såväl människors välbefinnande som hälsa och möjlighet till en meningsfull fritid. Mot bakgrund av detta och i samband med Eskilstunas lokalförsörjningsplan och behovet av att integrera lokalbehovet för nya idrottsanläggningar i den kontinuerliga översiktsplaneringen har Spacescape genomfört en studie som kartlägger hur tillgången till idrott inom Eskilstuna kommun varierar och var det finns behov av fler idrottsanläggningar, både idag och med översiktsplanen utbyggd fram till 2035.
Studien har vidare lett till förslag på riktlinjer för tillgång till olika typer av idrottslokaler inom kommunen.
I studien har fyra typer av tillgångsanalyser använts: närhet till idrottsanläggning, närhet till mångfald av idrottsanläggning, besökstryck på idrottsanläggning samt idrottsanläggningarnas tillgång till kollektivtrafik.
Spacescape har hjälpt Botkyrka kommun med att genomföra en digital medborgardialog inför framtagandet av en nya översiktsplan. Under knappt två månader svarade närmare 500 Botkyrkobor på frågor om hur de upplever sitt område idag och vilka önskemål de har om framtiden. De många fritextfrågorna krävde omfattande textanalysering men gjorde det möjligt att få en nyanserad bild av vad invånarna tycker. Botkyrka är stort och består av både villaområden, miljonprogram och landsbygd, varför var och en av stadsdelarna behandlades och analyserades för sig.
Projektet genomfördes i samarbete med White och den digitala dialogen utgjorde ett komplement till riktade, fysiska dialogträffar. Sammanställningarna visade på stor samstämmighet mellan den breda och den djupgående dialogen.
Medborgardialogen kommer att användas som underlag till översiktsplanens målarbete.
Som en del av genomförandet av Regionplan för Skåne 2022-2040 har Region Skåne i samarbete med konsultföretagen Spacescape och Geografiska Informationsbyrån utvecklat och tillämpat GIS-baserade metoder för att analysera den urbana grönstrukturen
baserat på 3-30-300-regeln. 3-30-300-regeln bygger på följande tre forskningsbaserade riktvärden för stadsgrönska; minst 3 bostadsnära träd, minst 30 % krontäckning i stadsdelen och maximalt 300 meter mellan bostad och grönområde. I rapporten finns redovisat analysmetodik, analyser av nio skånska tätorter samt exempel på hur planförslag kan analyseras.
Uppsala kommun pekar i översiktsplanen ut ett antal mindre orter som prioriterade för service och ny bebyggelse. För att förstå vilken potential orterna har för ett visst serviceutbud vill kommunen studera hur många människor som bor i lägen där de kan antas använda service i sin lokala tätort. Spacescape har därför analyserat potentiellt upptagningsområde kring mindre tätorter baserat på en hypotes om att människor i större utsträckning använder service i en mindre tätort som ligger nära bostaden, men som också ligger på vägen mot staden. Analysen bygger på tidsavstånd i vägnätet och genomförs med finskaliga geografiska data för befolkningen i kommunen.
Analysen visar på vilka områden som ingår i respektive orts upptagningsområde, något som kan visa hur en orts potential som servicenod kan stärkas genom ny bebyggelse i dessa områden. Analysen visar också i vilken grad en ort främst är en servicenod för boende i själva tätorten eller också till ett större geografiskt omland.
Uppsala kommun arbetar med att ta fram en ny kommuntäckande översiktsplan. Som underlag till planens inriktning och prioriteringar kring landsbygden och landsbygdstätorter har Spacescape analyserat hur tillgången till service varierar mellan kommunens mindre tätorter och delområden på landsbygden.
Studien tar avstamp i de målsättningar om vilken service som bör finnas i kommunens prioriterade tätorter. Med hjälp av finskalig GIS-data för befolkning och olika servicetyper analyseras avstånd till olika servicetyper, samt utbud av en variation av servicetyper. Tillgången till service sätts också i relation till antal boende. Ett särskilt fokus läggs på att analysera barns och ungdomars tillgång till service.
Analysen visar på stora skillnader i servicetillgång mellan olika områden, och identifierar några platser med stor befolkning men sämre sämre servicetillgång.
Västerås kommun ska ta fram en ny översiktsplan och som inledning på det arbetet har Spacescape lett en utredning om möjliga framtida bebyggelsestrukturer i kommunen. Utredningen ska fungera som ett diskussionsunderlag för både politiker och tjänstepersoner med syfte att hitta en lämplig bebyggelsestruktur för översiktsplanen. Genom seminarier och workshoppar har först tre framtidsscenarier utvecklats, och sedan har tre bebyggelsestrukturer tagits fram och ritats upp i GIS. Konsekvenserna av de tre strukturerna har analyserats utifrån deras möjligheter att bidra till hållbar utveckling utifrån Agenda 2030. Analyserna har genomförts med hjälp av indikatorer kopplade till de globala målen samt expertbedömningar. En expertgrupp med representanter från akademi och näringsliv har deltagit i konsultgruppens arbete genom diskussioner och workshoppar. Arbetet har genomförts i samarbete med Nyréns arkitekter, Trivector, JU, SLU, och Chalmers.
Inom ramen för arbetet med en ny kommuntäckande översiktsplan har Uppsala kommun tagit fram olika framtidsscenarier baserat på rådande trender inom bland annat boendepreferenser och näringsliv. Spacescape har i nära samarbete med beställaren utvecklad GIS-baserade strukturbilder för tre scenarier, samt analyserat konsekvenserna av dessa utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Spacescape har också tagit fram illustrationer och referensbilder.
GIS-modeller togs fram där antalet bostäder och arbetsplatser, samt mängden exploaterad mark, beräknas med hjälp av olika nyckeltal och bebyggelsetyper. Modellerna är dynamiska vilket möjliggör att omedelbart beräkna hur utfallet förändras när bebyggelsens utbredning eller typ förändras.
Spacescape analyserade de fysiska konsekvenserna av de olika strukturerna med hjälp av ett antal indikatorer som bland annat beskriver förändring i täthet, servicetilllgång samt vilken typ av mark som exploateras. Data för bostäder och arbetsplatser i de olika scenarierna har också använts som underlag för trafikanalyser samt kostnader för VA-utbyggnad.
Spacescape fick av Tillväxt- och regionplaneförvaltningen på Region Stockholm uppdraget att utveckla Stockholmsregionens landsbygds- och skärgårdsstrategi. Insatsen handlar om att bearbeta strategin utifrån remissvar som inkommit under samrådstiden. Landsbygds- och skärgårdsstrategin ska fungera för såväl landstinget som regionala och lokala aktörer med syfte att stärka möjligheten att bo och verka i dessa glesare befolkade områden. Fokus ligger på frågor som rör bostäder, service, kommunikationer och arbetstillfällen. Strategin relaterar till RUFS 2050-processen som ett fördjupande och kompletterande dokument med eget remissförfarande. I utställningsförslaget av RUFS 2050 har landsbygden fått ökat utrymme, vad gäller såväl tillväxtfrågor som rumsliga avvägningar. Här beskrivs att en hållbar landsbygdsutveckling förutsätter fungerande samhällen med kollektivtrafik, lokal service, arbetsmöjligheter och fungerande VA-försörjning. Planen belyser att det är viktigt att värdefull jordbruksmark värnas för kommande generationer.
