De senaste decennierna har flera nya stadsdelar och bostadsområden byggts, och befintliga har förtätats. Samtidigt upplever idrottsrörelsen en brist på anläggningar och lokaler för idrott. För att få en djupare förståelse för hur dagens planeringsideal påverkar tillgången till idrott önskade Riksidrottsförbundet analysera tillgången till idrott i nybyggda områden och jämföra med områden från andra perioder.
Analysen har genomförts för stadsdelar i tätorter med mer än 5000 invånare. Baserat på när merparten av bostadsbyggnaderna tillkommit klassificeras stadsdelarna i olika byggperioder. Tillgång till bollplaner, idrottshallar och gymnastiksalar studeras genom att på finskalig geografisk nivå analysera avstånd och antal invånare per anläggning.
Resultatet visar att invånare i nybyggda områden har sämre tillgång till idrottsanläggningar jämfört med invånare i andra områden. När fler byggperioder analyseras visar det sig att invånare i områden från 60- och 70-talen har bäst tillgång till idrottsanläggningar.
På uppdrag av Arwidssonstiftelsen har Spacescape kartlagt kultur- och idrottsanläggningar i fem stadsdelar i Järva i Stockholm. För att förstå hur dessa anläggningar fungerar som mötesplatser har observationer, intervjuer och analys av resdata in i Järva studerats.
Inventeringen och analysen av tillgång till anläggningar visar på en stor bredd i utbud av olika sorters platser för kultur och idrott. Data som visar inresor i studerade stadsdelar, i relation till statistik från besökare till kultur- och idrottsanläggningar, visar också att dessa målpunkter skapar resor och möten mellan boende i olika stadsdelar. Anläggningar med ett unikt utbud, låga trösklar för deltagande och som ligger i ett integrerat läge har störst potential att fungera överbryggande.
Vad som framgick av genomförda intervjuer var dock inte problem med att få folk att komma, utan snarare hur potentialen vid dessa möten tas tillvara på. För att få folk att stanna krävs en aktiv in- och utsida på anläggningarna och att det finns vistelsekvaliteter som skapar liv och möten mellan matcherna.
På uppdrag av Uppsala kommun har Spacescape agerat processtöd i genomförandet av platsutvecklingsprojektet Noor i Gottsunda.
Syftet var att öka seniorers delaktighet i platsutvecklingsprocesser och på så vis öka tillhörighet och ägandeskap över platser i deras närmiljö. Resultatet syftade även till att öka attraktiviteten och trivseln i skogsdungen mellan Linrepevägen och Bandstolsvägen.
På den lokala mötesplatsen Återfika fick deltagarna möjlighet att dekorera återbrukade belysningsbollar för att tillsammans skapa en gemensam installation i form av en ljusslinga. Tidigt i projektet lyftes också idén om att sprida upplyftande budskap till förbipasserande i skogsdungen, varför temat ljus och namnet NOOR växte fram.
Processen resulterade i en ljusslinga med 27 belysningsbollar med olika uttryck och budskap som invigdes den 7 november år 2024. Förhoppningen var att slingan skulle kunna hänga uppe under hela vintersäsongen 2024/25.
Som en inledande del av Nybro kommuns arbete med en ny översiktsplan har Spacescape genomfört en omvärldsanalys och två större workshoppar med representanter från hela kommunkoncernen för att tidigt få en samsyn kring översiktsplanens mål och inriktning.
För att förstå Nybros roll i regionen genomfördes flera jämförande analyser av kommunen i relation till andra liknande kommuner i Småland. Analyserna fokuserade på frågor relaterade till översiktsplanering och livsmiljö. Dessutom genomfördes en trendspaning där globala trender kopplades till Nybros kontext.
På workshopparna diskuterades först styrkor och svagheter i kommunen. För att fokusera diskussionerna på den fysiska miljön fick deltagarna beskriva möjligheter genom att skissa på karta. På workshop 2 diskuterades mål för den fysiska utvecklingen, och deltagarna bidrog också med framtidsscenarier genom att beskriva ett antal invånares liv i det framtida Nybro.
Syftet med studien har varit att identifiera vilka faktorer som är avgörande för framgångsrika platser och utifrån denna kunskap ta fram ett analysverktyg som kan hitta nya platser med utvecklingspotential i Stockholm.
Tio framgångsrika platser i Stockholm valdes ut för djupare analys där deras läge, utformning, innehåll, användning och värden har identifierats.
Analysverktyget Platspyramiden togs fram baserat på analysen och har som syfte att hjälpa alla aktörer i platsutvecklingen att identifiera framgångsfaktorer och lämpliga platsaktiviteter. Platspyramidens delar består av läget, stadsrummet, livet och bilden av platsen där varje nivå beskrivs med åtta kvaliteter och därtill kopplade indikatorer som kvantifierar kvaliteten. Nivåerna kan var och en påverkas av planering, design, aktivering och kommunikation.
Platserna med särskilt stor utvecklingspotential i Stockholm identifierades med hjälp av analysverktyget i dialog med en referensgrupp och kan bli inspiration till Stockholms framtida platsutveckling.
När Gamla stan i Stockholm blev en stadsmiljözon i maj 2024 genomfördes en rad förändringar av gator och torg. Med hjälp av ett stort antal observatörer har Spacescape genomfört en omfattande före- och efterstudie av stadslivet i området. Mätningarna innefattade dels gångflödesräkningar, dels observationer och mätningar kring hur länge, var, vilka och i vilken form människor vistades på tre torgytor under olika tider på dygnet, både vardag och helg. För att effektivisera arbetet samlades informationen in direkt via en digital, GIS-baserad programvara som minskade pappersarbetet avsevärt.
Människors upplevelse av platserna undersöktes genom 500 genskjuts-intervjuer med slumpvis utvalda besökare och förbipasserande. Därtill genomfördes en alternativ, öppen webbdialog med framför allt boende och arbetande som komplement.
Projektet är politiskt viktigt och resultaten kommer att användas och spridas brett. Spacescape sammanställde en illustrativ presentation som kommunicerar resultatet med hjälp av bilder och diagram.
Handelskammaren har påbörjat ett arbete med att studera och lyfta frågan om Stockholms ”wasted spaces”, alltså ytor inne och ute som av olika anledningar står oanvända, men som har potential att bli del av en levande stad. Spacescape har bidragit med analyser, goda exempel och förslag som belyser var dessa ytor finns och hur de kan utvecklas för verksamheter och stadsliv. Frågan om stadens bortglömda platser är intressant både för allmänheten samt för stadsutvecklingspolitiken och samhällsbyggnadsbranschen.
Spacescape har tagit fram analyser och exempel med syfte att titta på hur vi potentiellt skulle kunna använda gaturum, tak, broar och det vattennära läget på nya sätt. Bland annat har vi med hjälp av satellitdata tagit fram arean längs med solklädda fasader, identifierat lägen för nya och utvecklingsbara kajer, och identifierat platta tak lämpliga för grönska respektive lutande tak lämpliga för solceller.
I konkurrensen om kompetens, investeringar och företagsetableringar är attraktiva stadsmiljöer idag hårdvaluta, och att skapa fler gång- och vistelsevänliga miljöer och bättre nyttja platser i närheten av grönska och vatten har en stor värdeskapande effekt.
Renmarkstorget är ett av Umeås centrala torg. Torget ska inom de kommande åren göras om och innan planeringen påbörjas ville Umeå kommun veta vad invånarna tycker om torget idag. Spacescape lade upp en digital dialog via Placetoplan och analyserade och sammanfattade dialogen efter dess slut. Dialogen blev uppmärksammad lokalt och medialt. Fler än 2000 personer lämnade synpunkter och svaren analyserades utifrån olika perspektiv för att upptäcka eventuella skillnader mellan män och kvinnor eller unga, vuxna och äldre.
Till följd av det stora intresset hos allmänheten och den debatt som dialogen hade väckt behövde sammanställningen göras skyndsamt och rapportens formuleringar kring resultat och slutsatser noga övervägas.
Under 2009 inleddes arbetet med en ny detaljplan för Slussen där Spacescape var stadens konsult ansvarig för stadsliv och gångtrafik. Observationer genomfördes av gamla Slussen och flera gångflödesprognoser togs fram. Förutom Nobel Center, som 2020 beslutades placeras på Slussen, har flera gestaltningsbeslut tagits sedan detaljplanen vilka påverkar stadsliv och gångflöden på Slussen. Därför har Nobelstiftelsen och fastighetsägaren Atrium Ljungberg givit Spacescape i uppdrag att uppdatera gångflödesprognos och stadslivsanalyser för Slussen, för att ge underlag till fortsatt arkitektarbete och platsutveckling.
Gångflödesprognosen har gjorts i fyra steg: 1) Resealstring – från var kommer flödena och hur stora är de, 2) Resval – hur stora är flödena mellan olika start- och målpunker, 3) Ruttval – vilken väg i gångnätet väljs, 4) Flödesprognos – hur stora blir flödena på de olika segmentet i gångnätet.
Slussen är och kommer bli en av de mest komplexa platserna och stadsrummen i Norra Europa. Här finns stora möjligheter att göra forskning som kan bidra till kunskap om hur städer och stadsmiljöer och arkitektur fungerar.
Gåsebäck är idag ett industriområde söder om Helsingborgs centrum som till år 2035 ska utvecklas till en blandad stadsdel. Det som gör Gåsebäck speciellt är att det finns ett levande kulturliv som är unikt för hela Helsingborg.
Spacescape har fått i uppdrag att identifiera och beskriva Gåsebäcks själ som ett steg i att definiera visionen för områdets utveckling. Visionen av hur Gåsebäck utvecklas ska kunna vara föränderlig utifrån de som verkar och bor i området och fortsatt inrymma konstraster, brokighet, kreativitet och historia.
Gåsebäcks själ visualiseras bland annat genom framtida fiktiva invånare som berättar om en dag i området, samt genom delvisioner och processbeskrivning.
Visioner och principer har formulerats som resultat av genomförd dialog och syftar till att vara ett stöd i kommande projekt, genomförande, evenemang, kommunikation och vid detaljplanering för Gåsebäck. Dialogen har genomförts som intervjuer, digital dialog samt workshops på plats.
