På uppdrag av Malmö stad har Fosies brister och behov identifierats med hjälp av tio fokusträffar, närmare 400 svarande i en webbdialog med boende, arbetande och besökare samt observationer och analyser av utformning och användning.
När boende och besökare fick chansen att tycka till om Fosie var nästan samtliga synpunkter förbättringsförslag, och mer än hälften av de utpekade platserna handlade om farlig trafik. Munkhättegatan och Eriksfältsgatans fysiska och visuella motortrafikdominans leder till höga hastigheter och en oattraktiv miljö för alla andra transport- och aktivitetsformer. Det andra tydliga dialogresultatet var önskemålet om mer yta för cykeln på huvudgatorna och ökad täthet av övergångsställen.
De breda körfälten längs gatusträckningarna innebär en stor potential att omvandla gatorna, både temporärt och permanent, vilket tillsammans med värdeskapande förtätning och platsutveckling kan bidra till att öka attraktiviteten och tryggheten i centrumen i Nydala, Hermodsdal, Lindängen och Söderkulla.
ICA äger fastigheter som står inför en stadsutveckling. Spacescape tog i samarbete med Dinell Johansson fram en stadsbyggnadsstrategi. Visionen skapades ”Mitt i den goda staden”. Strategin för att möta visionen bygger på tre delar.
1) ”Hitta det goda läget” handlar om att hitta de lägen som har goda förutsättningar att utvecklas. Det handlar dels om var fastigheter bör förvärvas, vilka lägen som ICA-fastigheter bör vidareutveckla, men också vilka lägen som bör avvecklas.
2) ”Utveckla den goda platsen” handlar om stadsplanering och platsutveckling kring ICA-fastigheter. Hur skall det goda läget förvaltas, hur skall området planeras och formas så att en attraktiv stadsmiljö skapas kring ICA-fastigheterna för att utveckla den goda platsen.
3) ”Forma det goda kvarteret” handlar om ICAfastighetens utformning och gestaltning. Hur skall byggnaderna, entréerna, bottenvåningarna, gården, inlastningen, handelsytorna formas för att skapa det goda kvarteret.
Atrium Ljungberg är ett fastighetsbolag som har höga ambitioner vad gäller hållbar stadsutveckling och platsattraktivitet. Spacescape fick uppdraget att göra en stadsbyggnadsstrategi för bolagets strategiska utvecklingsarbete och planering.
Strategin bygger på åtta mål:
1. Identitet och historia
2. Dialog och delaktighet
3. Möten och interaktion
4. Mångfald och flexibilitet
5. Trygghet och trivsel
6. Ekosystem och artrikedom
7. Resurs och energieffektivitet
8. Närhet och bekvämlighet
Övre Bryggårdsgärdet är en ny stadsdel som byggs som en utvidgning av Norrtäljes stadskärna. Visionen är att utveckla ”Lekfulla och gröna kvarter i Norrtälje stad”. Spacescape har medverkat i visions- och målformuleringar, genomfört analyser, tagit fram en masterplan för hela området samt utvecklat ett kvalitetsprogram som beskriver gestaltningen av stadsdelen, från gator och parker till byggnadsdetaljer och skyltar. Övre Bryggårdsgärdets speciella signum lekfullheten, ska återspeglas både i arkitektur och i trygghet för barn. Bebyggelsen tillåts ha en rik variation och uttryck i arkitekturen, färger, material, våningshöjder och takvinklar. Byggnaderna formas i tydliga kvarter och bebyggelsen placeras med fasader längs gatorna. Bottenvåningarna utformas i stor grad med gröna trädgårdar mot lokal- och gårdsgator för att skapa en grön, inbjudande och lekfull gatumiljö. En ny stadsdelspark placeras centralt i området liksom ett centralt torg för möten och lokala aktiviteter. Inom området planeras två förskolor samt en större skola.
Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.
Spacescape har i uppdrag av Rikshem tagit fram ett mobilitetskoncept för området kring författargatorna i Gränby i Uppsala. Stadsdelen har idag många utmaningar, sociala såväl som rumsliga, som kan förbättras genom mobilitet och stadsbyggnad. Syftet med uppdraget var att ge underlag till den planerade utvecklingen av området och skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor samt att ge ökade valmöjligheter för mobilitet i vardagen för Rikshems hyresgäster. En kartläggning och nulägesanalys av förutsättningarna i området genomfördes bland annat med hjälp av flödes- och stadslivsobservationer, parkeringsinventering och webbdialog med hyresgästerna.
Med utgångspunkt i slutsatser från analysen, kommunens riktlinjer samt erfarenheter från tidigare mobilitetsarbeten och forskningsprojekt föreslogs övergripande mobilitetsmål samt strategier för att uppnå målen. Ett helhetskoncept togs fram som innefattar delkoncept med förslag på åtgärder och lösningar för parkering, mobilitetstjänster, mobilitetshubbar, trafiknät och smarta gator (smartagator.se).
Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.
Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.
Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.
Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för parken Sturehöjden med syftet att undersöka hur den bättre kan kopplas till omgivande stadsdelar, ett lokalt centrum, närliggande skola och staden i stort.
Parken har idag en begränsad användning och ligger omgiven av vägar och gator som upplevs som barriärer. Det saknas kvalitativa vistelseplatser och parken upplevs som otrygg.
Utifrån en gedigen rumslig analys identifieras Sturehöjdens kvaliteter, utmaningar och potential och koncept för fem olika platser föreslås. I utvecklings-PM identifieras utbyggnadsetapper för parken i både temporär och permanent form där en allaktivitetsyta samt mindre tillskott i parken föreslås som ett första steg för att koppla samman skolan och parken samt minska Sturegatans barriäreffekt. Eventuell bebyggelse föreslås i två lägen som stärker de offentliga rummen och skapar informell övervakning mot parken. På längre sikt identifieras ombyggnad av den större Skogstorpsvägen till stadsgata som viktig för att knyta Sturehöjden närmare staden och göra den till en stadspark för alla.
Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.
Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.
Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.
Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.
Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.
