Stockholms Framtidsgator

Publicerad den

Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.

Gränby mobilitetskoncept

Publicerad den

Spacescape har i uppdrag av Rikshem tagit fram ett mobilitetskoncept för området kring författargatorna i Gränby i Uppsala. Stadsdelen har idag många utmaningar, sociala såväl som rumsliga, som kan förbättras genom mobilitet och stadsbyggnad. Syftet med uppdraget var att ge underlag till den planerade utvecklingen av området och skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor samt att ge ökade valmöjligheter för mobilitet i vardagen för Rikshems hyresgäster. En kartläggning och nulägesanalys av förutsättningarna i området genomfördes bland annat med hjälp av flödes- och stadslivsobservationer, parkeringsinventering och webbdialog med hyresgästerna.

Med utgångspunkt i slutsatser från analysen, kommunens riktlinjer samt erfarenheter från tidigare mobilitetsarbeten och forskningsprojekt föreslogs övergripande mobilitetsmål samt strategier för att uppnå målen. Ett helhetskoncept togs fram som innefattar delkoncept med förslag på åtgärder och lösningar för parkering, mobilitetstjänster, mobilitetshubbar, trafiknät och smarta gator (smartagator.se).

Holmbergsparken utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.

Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.

Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.

Sturehöjden Utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för parken Sturehöjden med syftet att undersöka hur den bättre kan kopplas till omgivande stadsdelar, ett lokalt centrum, närliggande skola och staden i stort.

Parken har idag en begränsad användning och ligger omgiven av vägar och gator som upplevs som barriärer. Det saknas kvalitativa vistelseplatser och parken upplevs som otrygg.

Utifrån en gedigen rumslig analys identifieras Sturehöjdens kvaliteter, utmaningar och potential och koncept för fem olika platser föreslås. I utvecklings-PM identifieras utbyggnadsetapper för parken i både temporär och permanent form där en allaktivitetsyta samt mindre tillskott i parken föreslås som ett första steg för att koppla samman skolan och parken samt minska Sturegatans barriäreffekt. Eventuell bebyggelse föreslås i två lägen som stärker de offentliga rummen och skapar informell övervakning mot parken. På längre sikt identifieras ombyggnad av den större Skogstorpsvägen till stadsgata som viktig för att knyta Sturehöjden närmare staden och göra den till en stadspark för alla.

Värtahamnens bottenvåningar

Publicerad den

Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.

Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.

SVA Centralstationsområdet

Publicerad den

Centralstationsområdet – förutsättningar för socialt värdeskapande, utgör första steget i den modell för socialt värdeskapande analys (SVA) som Kommissionen för social hållbarhet har föreslagit ska styra stadsplaneringen i Stockholm.

Analysen visar på stora möjligheter att öka jämlikheten och bidra till en mer sammanhållen stad i och med planerad överdäckning och förtätning av Centralstationsområdet. Samtidigt är också utmaningarna stora. I nuläget är Centralstationsområdet regionalt uppkopplat, samtidigt som stora delar av området utgör baksidor med omfattande trygghetsproblematik. I kombination med att bebyggelsen vänder sig inåt och att det saknas en mångfald av målpunkter, service och verksamheter, upplevs stora delar av Centralstationsområdet som anonymt och mindre naturligt att vistas i.

Analysen har baserats på webbenkät, fokusgruppintervjuer, observationer och stadsmiljöanalys. Analysen utgör ett underlag till kommande effektmål och utvärdering av planförslag.

Tidig dialog kring Storvreta Centrum

Publicerad den

Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.

Väsby stationsområde

Publicerad den

Kring Upplands Väsbys station pågår två omfattande detaljplaner, Östra Runby med Väsby Stationsområde och Optimus. Tillsammans med andra pågående projekt planeras för cirka 5 700 bostäder och 2 000 arbetsplatser i Väsby stationsområde till år 2040.

Den planerade utvecklingen analyserades utifrån olika stadsbyggnads- och stadslivsperspektiv för att ge underlag för den fortsatta planeringen. Utredningen innefattade analyser och prognoser inom täthet, funktionsblandning, gång- och gatunätets struktur, gång-, och cykelflöden, servicebehov, servicelägen och levande stadsmiljöer.

Slutsatser och rekommendationer handlade bland annat om vilka stråk och platser som behöver utformas för stora flöden eller som mångfunktionella gaturum med plats för flera olika färdmedel samt hur innehåll och utformning kan bidra till att förbättra servicelägen och skapa levande stadsmiljöer på olika platser i området.

Guide för höga hus i Eskilstuna

Publicerad den

Eskilstuna växer och det finns ett intresse för att bygga högre hus. Spacescape har därför hjälpt kommunen med att ta fram en guide för höga hus som ska visa en övergripande inriktning för höga hus i kommunens två städer Eskilstuna och Torshälla, med fokus på det höga husets påverkan på stadsrummen. Guiden togs fram i två steg: i en första del studerades policyers för höga hus i andra städer i Sverige och internationellt och i steg två utvecklades en guide för just Eskilstunas förutsättningar.

Guiden är indelad i tre delar: först beskrivs principer för lägen för höga hus, därefter utformningsprinciper och slutligen beskrivs en process som ska säkra god arkitektonisk kvalitet. Lägen för höga hus analyseras i en modell där argument för höga hus vägs mot argument mot höga hus. En sammanvägd karta visar lägen som i olika grad lämpar sig för att pröva höga hus. Utformningsprinciperna sorteras efter höghusets olika delar: bottenvåning, mittdel och torn och krona. Slutligen beskrivs processen som en fördjupning av den samtalsguide som används i Eskilstunas arkitekturprogram.

 

Digital dialog Södertäljevägen

Publicerad den

På uppdrag av Stockholms Stad har Spacescape genomfört en digital dialog för Södertäljevägen som syftade till att ta reda på platser som boende, arbetande och besökare tycker om och vilka platser som kan bli bättre. Den digitala dialogen var aktiv mellan 1 juni och 14 augusti 2020 och genererade totalt 1 121 svar. Dialogen utgör en del av det tidiga stadsutvecklingsarbetet inför utvecklingen av Södertäljevägen i Norra Liljeholmen. I dialogen kom det bland annat fram förslag om ett välintegrerat gång- och cykelnät med högtrafiksäkerhet, en mångfald av mötesplatser som kan tillgodose olika människors behov, och en blandad stad som erbjuder olika boendeformer samt en blandning av bostäder och verksamheter. Dessutom lades det tonvikt på att koppla ihop Liljeholmen med de olika omkringliggande områdena, utveckling av grön-och rekreationsytor, samt att planera för barn och unga i ett tidigt skede.