Barnvänliga stadsdelar

Publicerad den

På uppdrag av HSB har Spacescape studerat var och hur barn bor i svenska städer och vad som är och upplevs barnvänligt. Omfattande geografiska analyser har genomförts av hela Sverige. Barntätast stadsdelar återfinns i innerstäder och miljonprogram. Barntätast (0–9 år) i Sverige är Möllevången, Örtagården/Rosengård i Malmö och Olivedal i Göteborg. Stadsdelar med högst andel barn återfinns i nybyggda stadsdelar, småhusområden och miljonprogram. Högst barnandel i Sverige har de nybyggda stadsdelarna Lindbacken i Uppsala, Järvastaden i Solna och Riksten i Botkyrka.

En enkätundersökning har genomförts i Stockholmsregionen och med hjälp av regressionsmodell och GIS har alla bostadsområden i Stockholms län klassats i barnvänlighet (0–10). Småhusområden med högst barnvänlighet i Stockholm enligt modellen är Silverdal, Södra Ängby och Höglandet. Flerbostadsområden med högst barnvänlighet är medeltäta förorter i innerstadens krans: Gröndal, Abrahamsberg och Björkhagen. En medelhög täthet på 3–6 våningar där det finns rikligt med friytor, service och begränsad biltrafik är gemensamma nämnare för barnvänliga stadsdelar.

Idéförslag Näringen

Publicerad den

På Näringen planeras Gävle kommuns största stadsomvandlingar genom tiderna. Dagens verksamhetsområde planeras om för en blandad stadsdel med 6000 nya bostäder och 450 000 kvadratmeter lokalyta.

Spacescape har tillsammans med Skoog Arkitekter baserade i Gävle tagit fram en stadsutvecklingsstrategi och strukturplan för det framtida Näringen.

Vårt idéförslag bygger konceptet Plusstaden som innebär positivt mervärdesskapande i steg och etapper. Plusstadskonceptet för Näringen bygger på fyra strategier: 1) Gävle växer, 2) Smarta gator, 3) Hälsosamma platser, 4) Blandad bebyggelse. Dessa strategier skapar en strukturplan för gator, offentliga platser och bebyggelse som stegvis byggs ut genom placemakers och testbäddar.

Stockholms Framtidsgator

Publicerad den

Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.

Yteffektiva marknära bostäder

Publicerad den

Inom Uppsala kommun är efterfrågan på olika former av marknära bostäder stor. Samtidigt finns det ett behov av att veta om bostadsproduktionen svarar upp mot efterfrågan på marknära boende. Syftet med projektet ”Yteffektiva marknära bostäder” var att undersöka vilka läges- och bostadskvaliteter som efterfrågas bland dem som söker en marknära bostad inom framför allt den del av Uppsala tätort som förväntas växa mest och i vilken grad som denna efterfrågan går att kombinera med stadens mål om ett yteffektivt, sammanhållet och socialt integrerande stadsbyggande. Resultatet av undersökningen visade bland annat på att många uppsalabor förefaller vilja bo i småhus inom nära avstånd från stadens utbud. Samtidigt visade sig tomtstorlek vara av underordnad betydelse i förhållande till läge. I projektet redovisas också exempel på lägen där fler yteffektiva marknära bostäder vore lämpliga.

Smarta gator

Publicerad den

Svensk gatupolicy bygger på en femtio år gammal teori och praktik om stadens trafik. Nya trender och behov som urbanisering, digitalisering, miljö- och samhällsförändringar ställer nya krav på gatorna och en ny svensk gatupolicy. Inom projektet Smarta gator har Spacescape tillsammans med KTH, Chalmers, VTI, Sweco och White undersökt gatornas potential. Kunskap och forsknings om olika gatutypers mångfunktionalitet har sammanställts. Modeller framtidens smarta gator har tagits fram i samråd med fokusgrupper från stat, landstig, kommun, konsulter, byggföretag, fastighetsägare, och brukare. Ett gatufunktionalitetsindex togs fram. En gatusimulator testades. Slutligen togs en designguide fram för smarta gator i svenska tätorter som täcker in ombyggnads- och nybyggnadsprocesser samt lista möjliga testbeds i svenska tätorter.

Gränby mobilitetskoncept

Publicerad den

Spacescape har i uppdrag av Rikshem tagit fram ett mobilitetskoncept för området kring författargatorna i Gränby i Uppsala. Stadsdelen har idag många utmaningar, sociala såväl som rumsliga, som kan förbättras genom mobilitet och stadsbyggnad. Syftet med uppdraget var att ge underlag till den planerade utvecklingen av området och skapa förutsättningar för en ökad andel hållbara resor samt att ge ökade valmöjligheter för mobilitet i vardagen för Rikshems hyresgäster. En kartläggning och nulägesanalys av förutsättningarna i området genomfördes bland annat med hjälp av flödes- och stadslivsobservationer, parkeringsinventering och webbdialog med hyresgästerna.

Med utgångspunkt i slutsatser från analysen, kommunens riktlinjer samt erfarenheter från tidigare mobilitetsarbeten och forskningsprojekt föreslogs övergripande mobilitetsmål samt strategier för att uppnå målen. Ett helhetskoncept togs fram som innefattar delkoncept med förslag på åtgärder och lösningar för parkering, mobilitetstjänster, mobilitetshubbar, trafiknät och smarta gator (smartagator.se).

Holmbergsparken utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape tillsammans med White har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för Holmbergsparken med syftet att utveckla skisser för parkinnehåll, parkutformning och bebyggelse.

Målet är att stadsparken, som har anor från 1800-talet, ska utvecklas till en mer levande och aktiv plats, tillgänglig för fler besökare.

Utifrån en rumslig analys identifieras Holmbergsparkens kvaliteter, utmaningar och potential. Bebyggelse är ett av flera grepp som tillsammas skapar en ökad aktivitet, attraktivitet och trygghet i Holmbergsparken. Ny bebyggelse tillsammans med den befintliga ramar in parken och bidrar med aktivitet och närvaro till entréer, stråk, trappor och platser på väg mot Holmbergsparkens topp. Den föreslagna bebyggelsen har en skala som samspelar med befintlig bebyggelse, Torshällas kulturmiljö samt med landskapet. Parkens nuvarande innehåll kompletteras och förädlas där formspråk och aktiviteter tar avstamp i parkens historiska berättelse och kontext.

Sturehöjden Utvecklings-PM

Publicerad den

Spacescape har på uppdrag av Eskilstuna kommun tagit fram ett utvecklings-PM för parken Sturehöjden med syftet att undersöka hur den bättre kan kopplas till omgivande stadsdelar, ett lokalt centrum, närliggande skola och staden i stort.

Parken har idag en begränsad användning och ligger omgiven av vägar och gator som upplevs som barriärer. Det saknas kvalitativa vistelseplatser och parken upplevs som otrygg.

Utifrån en gedigen rumslig analys identifieras Sturehöjdens kvaliteter, utmaningar och potential och koncept för fem olika platser föreslås. I utvecklings-PM identifieras utbyggnadsetapper för parken i både temporär och permanent form där en allaktivitetsyta samt mindre tillskott i parken föreslås som ett första steg för att koppla samman skolan och parken samt minska Sturegatans barriäreffekt. Eventuell bebyggelse föreslås i två lägen som stärker de offentliga rummen och skapar informell övervakning mot parken. På längre sikt identifieras ombyggnad av den större Skogstorpsvägen till stadsgata som viktig för att knyta Sturehöjden närmare staden och göra den till en stadspark för alla.

Värtahamnens bottenvåningar

Publicerad den

Fastighetsägarna i Värtahamnen driver tillsammans med Stockholms stad stadsutvecklingen i den nya stadsdelen Värtahamnen i Norra Djurgårdsstaden. Den gemensamma visionen för utvecklingen i området lägger fokus på en attraktiv och levande stadsmiljö med människan i fokus och ett brett utbud av kultur och service. Strategin för Värtahamnens bottenvåningar har tagits fram för att konkretisera visionens intensioner och skapa en gemensam bild av lägen för, utformning av och innehåll i bottenvåningarna i den nya stadsdelen.

Tre workshops med fastighetsägarna i området genomfördes och detaljplanen analyserades utifrån servicepotential, framtida flöden samt läges- och platskvaliteter. Planens bottenvåningar kategoriserades efter dess karaktär och intensitet i de fyra kategorierna Citypuls, Kaj- och parkliv, Vardagsliv eller Kvartersliv med syftet att vägleda planeringen av lokaler och utformningen av byggnadernas bottenvåningar i enlighet med lägets och platsens förutsättningar. Slutligen togs också checklistor fram både för projektfasen och uthyrningsfasen.

Tidig dialog kring Storvreta Centrum

Publicerad den

Storvreta centrum är Uppsala kommuns näst största tätort. Det har under flera år funnits planer på att utveckla och förtäta centrum, och inför ett kommande detaljplanearbete önskade Botrygg som är den största fastighetsägaren i området genomföra en dialog kring hur området kan utvecklas. Projektet genomfördes i nära samarbete med Uppsala kommun och Genova.
Dialogen genomfördes i två delar: i ett första skede genomfördes en dialog om platsens förutsättningar. Därefter genomfördes en dialog om framtida utvecklingsmöjligheter. Den första delen genomfördes med hjälp av en webbaserad enkät i kartform samt fokusgruppsintervjuer. I del två presenterades två scenarieskisser som beskrev möjliga utvecklingsvägar, baserat både på den första dialogen, tidigare inriktning i bland annat ÖP samt fastighetsägarnas idéer. Del två genomfördes också med en digital enkät.
Dialogen tydliggjorde ett antal knäckfrågor där det finns olika åsikter om områdets utveckling. Baserat på dialogarbetet togs ett antal rekommendationer för kommande detaljplanearbete fram.