Uppsala kommun pekar i översiktsplanen ut ett antal mindre orter som prioriterade för service och ny bebyggelse. För att förstå vilken potential orterna har för ett visst serviceutbud vill kommunen studera hur många människor som bor i lägen där de kan antas använda service i sin lokala tätort. Spacescape har därför analyserat potentiellt upptagningsområde kring mindre tätorter baserat på en hypotes om att människor i större utsträckning använder service i en mindre tätort som ligger nära bostaden, men som också ligger på vägen mot staden. Analysen bygger på tidsavstånd i vägnätet och genomförs med finskaliga geografiska data för befolkningen i kommunen.
Analysen visar på vilka områden som ingår i respektive orts upptagningsområde, något som kan visa hur en orts potential som servicenod kan stärkas genom ny bebyggelse i dessa områden. Analysen visar också i vilken grad en ort främst är en servicenod för boende i själva tätorten eller också till ett större geografiskt omland.
Atrium Ljungberg är ett fastighetsbolag som har höga ambitioner vad gäller hållbar stadsutveckling och platsattraktivitet. Spacescape fick uppdraget att göra en stadsbyggnadsstrategi för bolagets strategiska utvecklingsarbete och planering.
Strategin bygger på åtta mål:
1. Identitet och historia
2. Dialog och delaktighet
3. Möten och interaktion
4. Mångfald och flexibilitet
5. Trygghet och trivsel
6. Ekosystem och artrikedom
7. Resurs och energieffektivitet
8. Närhet och bekvämlighet
Övre Bryggårdsgärdet är en ny stadsdel som byggs som en utvidgning av Norrtäljes stadskärna. Visionen är att utveckla ”Lekfulla och gröna kvarter i Norrtälje stad”. Spacescape har medverkat i visions- och målformuleringar, genomfört analyser, tagit fram en masterplan för hela området samt utvecklat ett kvalitetsprogram som beskriver gestaltningen av stadsdelen, från gator och parker till byggnadsdetaljer och skyltar. Övre Bryggårdsgärdets speciella signum lekfullheten, ska återspeglas både i arkitektur och i trygghet för barn. Bebyggelsen tillåts ha en rik variation och uttryck i arkitekturen, färger, material, våningshöjder och takvinklar. Byggnaderna formas i tydliga kvarter och bebyggelsen placeras med fasader längs gatorna. Bottenvåningarna utformas i stor grad med gröna trädgårdar mot lokal- och gårdsgator för att skapa en grön, inbjudande och lekfull gatumiljö. En ny stadsdelspark placeras centralt i området liksom ett centralt torg för möten och lokala aktiviteter. Inom området planeras två förskolor samt en större skola.
Spacescape har på uppdrag av Upplands-Bro kommun tagit fram en förstudie för Kungsängen centrum. Syftet med förstudien är att beskriva hur Kungsängen på stukturnivå kan utvecklas på lång sikt. I rapporten redovisas dispositionen av möjlig ny bebyggelse, infartsparkering, nya kopplingar och offentliga rum samt en utökad bussterminal. Förstudien behandlar en övergripande nivå och beskriver ej byggnaders och offentliga rums gestaltning. Genom att ta fram olika alternativ för Kungsängen centrum och Kungsängens bussterminal studeras och utvärderas olika utvecklingsmöjligheter, vilka kan finnas med som underlag i kommunens fortsatta planeringsprocesser för Kungsängen. Förslagen har tagits fram i ett tätt samarbete med kommunens projektgrupp.
På uppdrag av Malmö stad, genom Fastighets- och gatukontoret, har Spacescape genomfört en behovskartläggning inom förstudiearbetet för Södra Förstadsgatan. I uppdraget ingick att kartlägga vistelse och tillgänglighet gällande oskyddade trafikanter i allmänhet, med särskilt fokus på personer med funktionsvariationer, barn samt äldre människor.
I uppdraget ingick även att göra en generell kartläggning om boendes, näringsidkare och besökares upplevelser av Södra Förstadsgatan och Rådmansvången samt kvaliteter och brister som enligt användarna finns på platsen. Resultatet från dialogen med fokusgrupper och boende visade att det längs Södra Förstadsgatan finns stora problem med trafiksäkerhet, främst i två korsningspunkter, och brist på trivsamma platser och grönska.
Framkomligheten på trottoarer är begränsad på grund av felparkerade cyklar, elsparkcyklar och gatupratare. Kontinuerliga ledstråk och breda utfasningar i kanstenen vid övergångsställen saknas också. I Rådsmansvången som helhet upplevs behov av gatanökad trafiksäkerhet och brist på platser för vistelse för olika åldersgrupper.
På uppdrag av HSB har Spacescape studerat var och hur barn bor i svenska städer och vad som är och upplevs barnvänligt. Omfattande geografiska analyser har genomförts av hela Sverige. Barntätast stadsdelar återfinns i innerstäder och miljonprogram. Barntätast (0–9 år) i Sverige är Möllevången, Örtagården/Rosengård i Malmö och Olivedal i Göteborg. Stadsdelar med högst andel barn återfinns i nybyggda stadsdelar, småhusområden och miljonprogram. Högst barnandel i Sverige har de nybyggda stadsdelarna Lindbacken i Uppsala, Järvastaden i Solna och Riksten i Botkyrka.
En enkätundersökning har genomförts i Stockholmsregionen och med hjälp av regressionsmodell och GIS har alla bostadsområden i Stockholms län klassats i barnvänlighet (0–10). Småhusområden med högst barnvänlighet i Stockholm enligt modellen är Silverdal, Södra Ängby och Höglandet. Flerbostadsområden med högst barnvänlighet är medeltäta förorter i innerstadens krans: Gröndal, Abrahamsberg och Björkhagen. En medelhög täthet på 3–6 våningar där det finns rikligt med friytor, service och begränsad biltrafik är gemensamma nämnare för barnvänliga stadsdelar.
På Näringen planeras Gävle kommuns största stadsomvandlingar genom tiderna. Dagens verksamhetsområde planeras om för en blandad stadsdel med 6000 nya bostäder och 450 000 kvadratmeter lokalyta.
Spacescape har tillsammans med Skoog Arkitekter baserade i Gävle tagit fram en stadsutvecklingsstrategi och strukturplan för det framtida Näringen.
Vårt idéförslag bygger konceptet Plusstaden som innebär positivt mervärdesskapande i steg och etapper. Plusstadskonceptet för Näringen bygger på fyra strategier: 1) Gävle växer, 2) Smarta gator, 3) Hälsosamma platser, 4) Blandad bebyggelse. Dessa strategier skapar en strukturplan för gator, offentliga platser och bebyggelse som stegvis byggs ut genom placemakers och testbäddar.
Stockholms Framtidsgator var del av det stora forskningsprojektet Smarta gator. Syftet var att undersöka hur en gata kunde snabbt omvandlas till en levande attraktiv och mer hållbar stadsmiljö. Tre testbäddar designades och byggdes på plats i Stockholms innerstad, Parmmätargatan, Hälsingegatan och Tjärhovsgatan. Valet av platser utgick från skolor med små skolgårdar och gator med begränsad genomfartstrafik. Resultatet av utvärderingen visar på att liknande omvandlingar, i synnerhet i mer permanent form, skulle få stor betydelse för att öka gators multifunktionalitet och attraktivitet. I analysrapporten redovisas också flera viktiga lärdomar inför vidare testbäddprojekt i gatumiljö. Projektet har utvecklats i nära samarbete med Trafikkontoret på Stockholms stad och forskningsprojektet Smarta gator. Genom projektet fick även det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Street Moves möjligheten att testa sina mobilitetshubbar.
Inom Uppsala kommun är efterfrågan på olika former av marknära bostäder stor. Samtidigt finns det ett behov av att veta om bostadsproduktionen svarar upp mot efterfrågan på marknära boende. Syftet med projektet ”Yteffektiva marknära bostäder” var att undersöka vilka läges- och bostadskvaliteter som efterfrågas bland dem som söker en marknära bostad inom framför allt den del av Uppsala tätort som förväntas växa mest och i vilken grad som denna efterfrågan går att kombinera med stadens mål om ett yteffektivt, sammanhållet och socialt integrerande stadsbyggande. Resultatet av undersökningen visade bland annat på att många uppsalabor förefaller vilja bo i småhus inom nära avstånd från stadens utbud. Samtidigt visade sig tomtstorlek vara av underordnad betydelse i förhållande till läge. I projektet redovisas också exempel på lägen där fler yteffektiva marknära bostäder vore lämpliga.
Svensk gatupolicy bygger på en femtio år gammal teori och praktik om stadens trafik. Nya trender och behov som urbanisering, digitalisering, miljö- och samhällsförändringar ställer nya krav på gatorna och en ny svensk gatupolicy. Inom projektet Smarta gator har Spacescape tillsammans med KTH, Chalmers, VTI, Sweco och White undersökt gatornas potential. Kunskap och forsknings om olika gatutypers mångfunktionalitet har sammanställts. Modeller framtidens smarta gator har tagits fram i samråd med fokusgrupper från stat, landstig, kommun, konsulter, byggföretag, fastighetsägare, och brukare. Ett gatufunktionalitetsindex togs fram. En gatusimulator testades. Slutligen togs en designguide fram för smarta gator i svenska tätorter som täcker in ombyggnads- och nybyggnadsprocesser samt lista möjliga testbeds i svenska tätorter.
