Nynäsvägen i Enskede, Drottningholmsvägen i Alvik och Södertäljevägen i Liljeholmen toppar listan över svenska genomfartsleder med störst potential att skapa värden om de omvandlas till stadsgator. En ny forskningsrapport från RISE och Spacescape visar att dagens trafikleder påverkar vardagen för miljontals människor – och att många av vinsterna med en omvandling ännu saknas i beslutsunderlagen. I svenska tätorter finns omkring 1 330 mil genomfartsleder. Cirka 5,2 miljoner människor bor inom 500 meter från en sådan led. Vägarna behövs för regionala resor och transporter, men i tätbebyggda lägen skapar de också buller, långa omvägar och svåra gränser mellan stadsdelar. Hela 85 procent av lederna är statliga, vilket gör Trafikverket till en nyckelaktör när städer vill utveckla sina gatumiljöer. Det är några av slutsatserna i slutrapporten Hållbar utveckling av genomfartsleder – Potential, låsningar och lösningar. Forskningsprojektet genomfördes av RISE och Spacescape 2024–2026 med finansiering från Trafikverket. Spacescape har tagit fram projektets två underlagsrapporter: en utvärdering av dagens analysmodeller och den nya analysmodellen Väg-till-gata.

I projektet har Spacescape analyserat var nya gatukopplingar över genomfartsleder skulle ge störst värde genom förbättrad lokal tillgänglighet. Här är de 20 genomfartsleder som modellen rankar högst, mätt som möjlig ökning av fastighetsvärden i befintliga bostäder och lokaler. Det är i den meningen de kan kallas Sveriges ”sämsta” genomfartsleder.

Nynäsvägen hamnar högst med drygt en miljard kronor i beräknad värdepotential. Stråket går genom tät stad, där fler och bättre kopplingar skulle kunna göra bostäder, arbetsplatser och service lättare att nå till fots. Samma mönster återkommer på flera platser i listan: centrala lägen där stora trafikytor och få passager skiljer människor och verksamheter åt.

Den nya GIS-modellen Väg-till-gata kombinerar analyser av gatunätet med empiriska samband mellan tillgänglighet och fastighetsvärden, från den så kallade stadskvalitetmodellen som Spacescape utvecklat. I ett hypotetiskt nationellt scenario, där samtliga identifierade genomfartsleder omvandlas till stadsboulevarder, uppgår den möjliga värdeökningen i befintliga fastigheter till omkring 52 miljarder kronor. Siffran är en uppskattning av storleksordningen.  Utöver detta finns möjligheter till nya bostäder och arbetsplatser där vägmark kan användas bättre. Slutrapporten redovisar potentialbilder på omkring 100 000 bostäder längs större leder i Stockholm och 19 000 i Göteborg. De kräver fortsatt prövning av byggbarhet och genomförande. Spacescapes utvärdering av dagens analysstöd visar varför dessa värden lätt hamnar i skymundan. Trafikmodeller och samhällsekonomiska kalkyler är viktiga för att bedöma trafikflöden, restider och trafiksäkerhet. De fångar däremot ofta sämre de korta vardagsresorna, barriäreffekterna och hur ett sammanhängande gatunät påverkar stadsmiljön. Väg-till-gata är utvecklad som ett komplement som kan ge kommuner och Trafikverket ett bredare underlag i tidiga skeden.

Slutrapporten visar att många kommuner vill omvandla genomfartsleder, men att projekten ofta fastnar när lokal stadsutveckling möter krav på regional framkomlighet. Den rekommenderar gemensamma målbilder för kommuner och Trafikverket, starkare regional samverkan och beslutsunderlag som synliggör lokala nyttor. Den föreslår också målstyrd planering, 30 km/h som bashastighet i tätort, fler pilotprojekt och finansiering som gör stegvis omvandling möjlig, exempelvis i samband med underhåll. En genomfartsled kan fylla en viktig transportfunktion och samtidigt bli en bättre plats för människor. För att ta vara på potentialen behöver vi se hela gatans värde: hur den binder ihop stadsdelar, skapar närhet och ger utrymme för ett rikare vardagsliv.

Läs rapporten: Hållbar utveckling av genomfartsleder – Potential, låsningar och lösningar (RISE och Spacescape, 2026).

 

Underlagsrapport:

Utvärdering av analysmodeller för genomfartsleder

Underlagsrapport:

Analysmodellen väg-till-gata