Framtidsgatan Storgatan i Umeå står nu klar.

I två medborgardialoger önskade sig umeåborna mer yta för gående och cyklister och mindre för biltrafiken, jämte ett generellt sett mer trivsamt gaturum. Med det som utgångspunkt arbetade Spacescape och Umeå kommun gemensamt fram ett designkoncept med ledorden ”den gröna tråden”, där en underliggande idé var att tydliggöra kopplingen till kulturhuset Väven. Umeå tog därefter själva fram bygghandlingar.

Storgatan som tidigare enbart bestod av breda körfält och smala gångbanor utan andra funktioner har fått en ny dubbelriktad cykelbana, grönska i planteringskärl och mittrefugen, bänkar och en färgsprakande markmålning.

En nära kontakt med stadens entreprenör gjorde det möjligt att förklara och förtydliga utformningen efter hand. Under byggfasen var Umeå kommun själva ute på gatan och justerade blommor och bänkar utifrån vad man såg funkade bäst på plats. Eftersom både tillvägagångssätt och materialval är nya var den flexibiliteten till stor hjälp.

Lokalmedia har bevakat projektet och kommunen har fått ta emot både ris och ros. ”Att genomföra det här och sedan gå på semester var kanske inte optimalt, vi har fått en hel del frågor och kommentarer, men man lär sig.”, reflekterar projektledare Katarina.

Storgatan uppmärksammades även under sommarens dialog om Renmarkstorget:

”Det vore bra om det fanns en genomgående cykelbana från Skolgatan till den nya snygga GC-banan på Storgatan.” Kvinna, 40-49 år

”Varför inte måla torget, något konstnärligt typ som Storgatan. Tycker vi behöver färg i tillvaron.” Kvinna, 70-79 år

I dialogen framkom ett stort behov av en cykelbana, trots det cyklar somliga ännu sin vana trogen på trottoaren. Det tar sin tid för förändringar att sätta sig men klart är att den här enkla och kostnadseffektiva typen av omvandling medför att cykelnätet kan byggas ut och ihop i en mycket snabbare takt än annars, varpå en riktig ombyggnation kan följa efter successivt.

Även grönska var en högt efterfrågad förbättringsåtgärd på sträckan. En innovation som visade sig fungera bra var en enkel typ av plantering där betongplattor i mittrefugen byttes ut mot sand och blommor, vilket snabbt gav gatan en mjukare och grönare karaktär.

Nu väntar eftermätningar för att studera om förändringarna har gett effekt på flöden och vistelse.

Under våren har Spacescape tillsammans med Gävle kommun genomfört ett omfattande dialog-, analys- och planarbete som lett fram till ett första förslag till gatuutvecklingsplan för Gävle. Flera workshops har genomförts med Gävleborna och den första webbdialogen samlade mer än 700 synpunkter och idéer.

Planen ska leda till mer levande, trygga gator och ett effektivare trafiksystem. Mer om gatuplanen finns att läsa här.

Nu ligger förslag till gatuutvecklingsplan ute på webbdialog, och det har redan kommit mer än 250 synpunkter. Det är tydligt att en majoritet av Gävleborna vill se förändring av gatorna i Gävle.

Frågor? Kontakta Petter Streijffert.

Bild från Street Plans.

Spacescape har tillsammans med RISE, webbyrån OAWA och det legendariska amerikanska arkitektkontoret Street Plans fått tilldelning av Vinnova för projektet The Street Value Tool. Street Plans med Mike Lydon är bland annat kända för att ha etablerat begreppet ”tactical urbanism” och ha genomfört flera fantastiska gatuomvandlingsprojekt över hela Nordamerika.

The Street Value Tool är en webbapp som analyserar effekterna av gatuutformning. Syftet med att utveckla webbappen är att ge planerare och arkitekter större kunskap om vilka värden som skapas av olika typer av gator. Värden som analyseras innefattar sociala, hälsomässiga, ekonomiska, miljömässiga, och trafikala. Ett övergripande mål är att ge bättre argument och incitament för omvandling till mer hållbara, hälsosamma och levande gator, både i Sverige och Nordamerika.

Förväntade effekter och resultat av projektet The Street Value Tool är att generera ny kunskap om gators effekter och värden i den nordamerikanska kontexten, samt få kunskap om hur ett sådant analysverktyg kan användas inom planeringspraktiken. Ett annat önskat resultat är att skapa fler och bättre relationer mellan svenska och nordamerikanska gatuplanerare inom privat och offentlig sektor. The Street Value Tool kan bli en bra plattform för svenska planerare att få kontakter i Nordamerika.

Projektet The Street Value Tool genomförs av svenska Spacescape, RISE och webbyrån OAWA i samarbete med amerikanska designkonsulten Street Plans i samverkan med några pågående gatuomvandlingsprojekt i USA. Projektet genomförs i sju steg: 1) Forsknings- och kunskapsläge sammanställs 2) Kreativa workshops 3) Webbapp prototyp 4) Webbapp-testning på projekt 5) Webbapp slutförande 6) Användarmanual skrivs 7) Konferens genomförs. Förebild för webbappen är StreetMix och Complete Streets Toolkit.

Analysverktyget kommer finnas på www.gatukalkylen.se våren 2024.

Spacescape and Street Plans collaborates on new web app

Spacescape, RISE, the web agency OAWA and the legendary American architecture office Street Plans, has been funded by Vinnova for the project The Street Value Tool. Street Plans with Mike Lydon is known for having established the concept of ”tactical urbanism” and having implemented several fantastic street transformation projects across North America.

The Street Value Tool is a web app that analyzes the effects of street design. The purpose of developing the web app is to give planners and architects greater knowledge of the values created by different types of streets. Values that are analyzed include social, health, economic, environmental and mobility. An overall objective is to provide better arguments and incentives for transformation into more sustainable, healthy and lively streets, both in Sweden and North America.

Expected effects and results of The Street Value Tool project are to generate new knowledge about the effects and values of streets in the North American context, as well as gain knowledge about how such an analysis tool can be used in planning practice. Another desired result is to create more and better relationships between Swedish and North American street planners in the private and public sector. The Street Value Tool can become a good platform for Swedish planners to make contacts in North America.

The Street Value Tool project is carried out by the Swedish Spacescape, RISE and the web agency OAWA in collaboration with the American design consultant Street Plans in collaboration with some ongoing street transformation projects in the USA. The project is carried out in seven stages: 1) Research and knowledge situation is compiled 2) Creative workshops 3) Web app prototype 4) Web app testing on project 5) Web app completion 6) User manual is written 7) Conference is held. The model for the web app is StreetMix and Complete Streets Toolkit.

The tool will be accessible at www.gatukalkylen.se in spring 2024.

Behovet av medborgardialog inom stadsplanering och platsutveckling är större än någonsin. Tidigare dialoger behövs för att förstå hur områden och platser uppfattas och för att berörda medborgare ska känna en konkret delaktighet i hela planeringsprocessen. För att klara detta behövs digitala verktyg som gör det enkelt för medborgare att delta och ge synpunkter, och som ger möjligheten för medborgare att på ett tydligt och överskådligt sätt se vad andra medborgare tycker. Samtidigt måste verktyget vara ett lättanvänt men kraftfullt analysverktyg för planerare, som kan analysera inkomna synpunkter och få överblick över vad som sagts, vilka frågor som är viktigast, och vilka grupper och tycker vad. Lägg till detta en kompetent support av erfarna planerare och dialogexperter. Allt detta är vad Spacescape och Placetoplan erbjuder. Därför har Stockholms stad skrivit ramavtal med oss. Vi ser fram emot flera år av spännande dialoger med Stockholmarna tillsammans med kommunen för att skapa en mer medborgarförankrad stadsutveckling.

Inledning

Boendekostnader och transportkostnader utgör de två största utgiftsposterna för svenska hushåll. Båda dessa kostnader är starkt beroende av var i staden man bor och hur nära man har till stadens utbud och vardagliga målpunkter. Bostadspriserna är högre i områden som har nära till stadens utbud, men transportkostnaderna är högre längre ifrån stadens centrum där det är längre avstånd till arbete och målpunkter. Betalningsviljan är således stor för närhet. I viss mån vägs sannolikt boendekostnader mot transportkostnader vid ett bostadsköp, men det är kanske inte så många som tänker på hur stor andel av inkomsten som läggs på boendekostnader respektive transportkostnader – och hur mycket de skiljer sig åt mellan olika bostadslägen.

2022 utgjorde boendekostnader 25 % av hushållens disponibla inkomst och transportkostnader 13 %. Kriget i Ukraina har det senaste året skapat osäkerhet i omvärlden och drivit på en energikris med stigande el- och drivmedelspriser. Tillsammans med ökande inflation och stigande bolåneräntor gör världsläget hushållens sårbarhet större än vi har sett på mycket länge. Enligt Finansinspektionens årliga bolånerapport (FI, 2023) lade svenska hushåll rekordstor andel av inkomsten på bolåneräntor 2022 och sannolikt har både boende- och transportkostnaderna ökat ytterligare i takt med den rådande ekonomiska krisen.

I synnerhet är det ensamstående med barn och låginkomsttagare med små marginaler som riskerar att drabbas. Nyligen varnade Sveriges stadsmission att allt fler barnfamiljer riskerar att bli vräkta (Hemlös 2023). Även de som bor i småhus påverkas av de höga el- och drivmedelspriserna och kan behöva prioritera mellan en tillräckligt uppvärmd bostad, ha råd att resa i vardagen och ha råd med övriga omkostnader.

I projektet Bostadsläget, som finansieras av Energimyndigheten, har Spacescape, i samarbete med Evidens, Trivector och Valueguard, analyserat hur bostadsbebyggelse och stadsstruktur påverkar boendekostnader, transportkostnader, koldioxidutsläpp och energianvändning. I denna artikel redovisas hur boende- och transportkostnader kartlagts för hushåll i Stockholm, Göteborg och Uppsala. I den kommande webbplattformen www.bostadslaget.com kommer det att vara möjligt att som bostadssökare själv undersöka lägen där du vill bo, var du har råd att bo, var du kan bo energieffektivt och klimatvänligt – och framför allt var detta sammanfaller.

Metod

För att uppskatta utgifter för boende och transporter för hushållen i olika stadsdelar har beräkningarna baserats på data på stadsdelsnivå i så hög grad som möjligt. Data som finns på stadsdelsnivå (sk. RegSO) och som ligger till grund för beräkningarna är bostadspriser, bilar per hushåll, personer i arbetsför ålder per hushåll, upplåtelseformer, bostadsstorlekar samt disponibel inkomst. Hyresnivåer finns för stadsdelsområden i Stockholm och Göteborg och på kommunnivå i övriga delar av regionerna samt i Uppsala. Bostadsrättsavgifter per kvm finns som genomsnitt per stad. Belåningsgraden och bolåneräntan utgår ifrån riksgenomsnittet. Eftersom dessa uppgifter säkerligen varierar mellan olika områden i städerna så ger resultatet en relativt förenklad bild, men det påverkar inte grundpremissen att lägets egenskaper skapar signifikant olika höga boende- respektive transportkostnader.

Boendekostnader

För att beräkna boendekostnader för ett genomsnittligt hushåll har bostadsbeståndet delats upp i bostadsrätter och hyresrätter (i flerbostadshus) samt småhus (radhus och villor som är äganderätt).

För bostadsrätter och småhus har vi utgått ifrån bostadspriser från alla överlåtelser mellan år 2018 och 2021 uppräknat till 2023 års nivå. För bostadsrätter inkluderar boendekostnader bolåneräntor, amorteringar, bostadsrättsavgifter samt elkostnader. För småhus inkluderar kostnaderna bolåneräntor, amorteringar och driftkostnader. För hyresrätter inkluderar kostnaderna hyra och elkostnader.

Transportkostnader

Den data som använts kommer från de stora resvaneundersökningar som genomfördes i Stockholms län 2015, från resvaneundersökningen i Västra Götalands län 2017 inom ramen för Västsvenska paketet samt från Uppsala kommuns resvaneundersökning från 2015. Här finns data på stadsdelsnivå för resta kilometer per person och antal resor, för bil respektive kollektivtrafik. Regressionsanalyser har genomförts som identifierat vilka lägesegenskaper som förklarar resandet. Där framkom bland annat att långa bilresor skapas av perifera lägen i regionen, låg befolkningstäthet och brist på kollektivtrafik, medan kollektivtrafikresor bland annat förklaras av ett stort utbud av kollektivtrafik inom gångavstånd.

Transportkostnader kan delas upp i olika delar som beror på bilinnehav, reslängd med bil, antal kollektivtrafikresor, reslängd med kollektivtrafik samt restidskostnad. Data om bilinnehav är hämtat från SCB och innefattar både ägda bilar samt privat- och företagsleasade bilar. Bilinnehav är starkt kopplat till lägesfaktorer och kan förklaras till ca 90 % av faktorer såsom befolkningstäthet, servicetillgång, centralitet och bostadstyp. Till kostnader för bilinnehav inkluderas försäkring, fordonsskatt, service, reparationer och värdeminskning. Parkeringskostnader läggs till i de områden där det finns parkeringsavgifter för boende i flerbostadshus, medan boende i småhus antas ha tillgång till egen parkering. Drivmedelskostnad läggs till baserat på skattat antal resta fordonskilometer per år med bil. Kollektivtrafiktaxa beräknas som en genomsnittlig kostnad per resa i Stockholmsregionen där det är enhetstaxa, men som en genomsnittlig kostnad per km i Göteborg och Uppsala där det finns zontaxa. Statistiken är hämtad från Trafikanalys (Regional linjetrafik, 2019). Även restidskostnad ges ett monetärt värde baserat på den metod som används av Trafikverket i samhällsekonomiska kalkyler (Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 7.0, Kapitel 7 Värdering av kortare restid och transporttid (Version 2020-06-15).

Resultat

Här redovisas resultatet från analyserna stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Uppsala; boendekostnader, transportkostnader och dessa sammanslagna.

Boendekostnader och transportkostnader störst för småhus

Småhusägare, som också har störst genomsnittlig inkomst, lägger störst andel, ca 50%, av sin inkomst på boende och transporter. Generellt både bor de större samt äger och reser med bil i högre grad. Boende i hyresrätter lägger ca 30% av sin inkomst på boende och transporter. Bostadsrätter ligger mellan 30-40%. Det är störst skillnad på hur mycket av inkomsten som läggs på transportkostnaderna i Uppsala mellan småhus, 19% och bostadsrätter, 8%.

Boende och transportkostnader störst och lägst i halvcentrala förorter

I Stockholm finns de högsta boende- och transportkostnaderna, 60-70% av den genomsnittliga hushållsinkomsten, i halvcentrala mycket attraktiva villaområden. Relativt höga kostnader, 50-60% har även stora delar av den storstadsnära landsbygden. Lägst kostnader, 20-30%, finns i halvcentrala förortsområden med flerbostadshus. Låga kostnader finns även i perifera miljonprogramsförorter med pendeltåg. Innerstaden har, trots höga boendekostnader, relativt låga totalkostnader, kring 35%, tack vare låga transportkostnader.  I Göteborg är boende- och transportkostnader relativt jämna 30-40% i centrala tätorten, i både innerstad och närförorter. De riktigt höga kostnaderna finns i perifera villaförorter, i synnerhet de som ligger mot havet. I Uppsala är mönstret mer monocentriskt, billigast i centrum och dyrast i periferin.

Boende- och transportkostnader som andel av genomsnittlig inkomst i Stockholm.

Boende- och transportkostnader som andel av genomsnittlig inkomst i Göteborg.

Boende- och transportkostnader som andel av genomsnittlig inkomst i Uppsala.

Boendekostnader och transportkostnader vill balansera varandra

Kartorna bekräftar att boendekostnaderna är störst i centrala och täta områden, medan transportkostnaderna är störst i avlägsna och glesa områden. Längst ut i vissa periferier utgör transportkostnaderna faktiskt en större andel av hushållets utgifter än boendekostnaderna.

Boendekostnader för småhus, bostadsrätter och hyresrätter (kr/hushåll/månad) i relation till avståndet till stadens centrum i Stockholmsregionen.

Boendekostnader och transportkostnader för bostadsrätter (kr/hushåll/månad) i relation till avståndet till stadens centrum i Stockholmsregionen.

Alla hushåll kan tjäna på att flytta till centralt läge

Här är några exempel på boende- och transportkostnader för några vanliga hushållskonstellationer samt vad som skulle hända om de flyttade.

Ett par med två barn som bor i ett radhus i Stockholms ytterområden skulle om de flyttar till lägenhet i en av Stockholms närförorter sänka sina boende- och transportkostnader med 20%. En singel med ett barn som flyttar från en lägenhet i Göteborgs yttre förorter till en hyresrätt i innerstaden skulle sänka sina boende- och transportkostnader med 55%. En pensionär som bor i en stor villa utanför Uppsala och flyttade till en mindre lägenhet i innerstaden skulle också sänka sina boende- och transportkostnader med 55 %. Denna enkla räkneövning visar hur mycket bostadsläget kan betyda för hushållens privatekonomi.

Diskussion

Att ha nära till stadens utbud och vardagens målpunkter är uppskattad av många. Det syns i prisbilden och hushållens betalningsvilja. Det är mer eftertraktat att bo i städernas centrala och täta områden och det finns en stor betalningsvilja för att slippa långa transporter. Resultaten visar att förhållandet mellan boendekostnader och transportkostnader varierar över staden, men att de totala kostnaderna i hög grad jämnar ut sig. Det motsatta förhållandet mellan boendekostnader och transportkostnader gör att hushållens totala kostnader inte skiljer så mycket mellan centrala och perifera områden som många kanske skulle anta. Faktum är att hushållens transportkostnader ofta är lika stor eller ibland till och med större än boendekostnader i regionernas ytterområden.

Resultaten visar på vikten av att förstå hur läget i staden påverkar hushållens utgifter, men samma fenomen gäller även energianvändning och utsläpp av växthusgaser. De beror också på var och hur stort man väljer att bo och om man väljer att äga en bil eller inte. Solceller eller en luftvärmepump kan installeras för att effektivisera sin energianvändning och man kan välja att cykla även längre sträckor till jobbet. Men bostadslägets kvaliteter kommer alltid ha en avgörande betydelse på en aggregerad nivå. För att möta de kriser och utmaningar som våra samhällen står inför – ekonomiska, energimässiga, klimatmässiga – måste de som söker bostad bli mer medvetna. Men de måste också få de rätta förutsättningarna att göra mer hållbara val, att få möjlighet att välja ett minskat transportbehov och att billigt och bekvämt kunna välja hållbara färdmedel.

Tidigare analyser som genomförts inom ramen för forskningsprojektet Bostadsläget visar att täta och centrala miljöer är mer energieffektiva. Kortare resor och större andel hållbara transporter gör också att de som bor i dessa miljöer generellt har ett mindre klimatavtryck kopplat till boende och transporter. Det är bland annat detta som har givit upphov till det populära stadsbyggnadskonceptet 15-minutersstaden som introducerades av professor Carlos Moreno vid Sorbonne Business School i Paris. Det innebär enkelt uttryckt att stadsbor ska kunna nå det mesta de behöver i vardagen inom 15 minuters gång- eller cykelavstånd. För att möjliggöra det behöver planeringen inriktas på åtgärder som gör avstånd i staden kortare och som uppmuntrar till gång- och cykelresor i förmån för bil. Åtgärder som ökar täthet, funktionsblandning, serviceutbud och kollektivtrafiktillgång bidrar både till att minska utsläpp av växthusgaser och till att skapa attraktiva stadsmiljöer. Att bygga centralt belägna flerbostadshus är mer ekonomiskt hållbart, energieffektivt och klimatvänligt än att bygga småhusområden långt från stadskärnan.

Det är låginkomsttagare och ensamstående hushåll med barn som drabbas hårdast av den ekonomiska krisen. Utan ekonomiska medel tvingas man bo längre ifrån stadens centrum och man behöver resa längre i vardagen. Istället får man betala med transportkostnader, både i pengar och i restid. De hushåll som har det sämst ställt riskerar att behöva prioritera mellan en tillräckligt uppvärmd bostad, ha råd att resa i vardagen och ha råd med övriga omkostnader. I en stad med mindre transportbehov och mer hållbara färdmedel riskerar inte människor bli lika begränsade i framtida kriser. Vi får därför inte försumma möjligheten att utforma mer resilienta städer som är bättre rustade att möta samtidens och framtidens utmaningar vare sig det är ekonomiska kriser, energikriser eller klimatkriser.

Energianvändning i relation till avståndet till stadens centrum i Stockholmsregionen (MWh/hushåll/år).

Utsläpp av växthusgaser i relation till avståndet till stadens centrum i Stockholmsregionen (ton CO2e/hushåll/år).

Läs slutrapporten här.

Testa vår BETA-version av Bostadsläget.

Spacescape har identifierat och beskrivit själen för området Gåsebäck i Helsingborg. Idag är Gåsebäck ett industriområde strax söder om Helsingborgs centrum, men ska till år 2035 utvecklas till en blandad stadsdel. Det som gör Gåsebäck speciellt är att det redan idag finns ett levande kulturliv som är unikt för hela Helsingborg.

Gåsebäck har goda möjligheter att utvecklas till ett område som attraherar och engagerar både de som bor och arbetar där, men även besökare. Genom att fästa blicken på de lokala förutsättningarna såväl som hela Öresund och ett nationellt och internationellt perspektiv synliggörs en bredd av de möjligheter som finns i framtida Gåsebäck. Uppdraget är ett steg i att definiera visionen för områdets utveckling, vilken ska kunna vara föränderlig utifrån de som verkar och bor i området och fortsätta inrymma kontraster, brokighet, kreativitet och en rik historia.

Som en metod att visualisera och beskriva känslan som vill uppnås på Gåsebäck låter vi olika fiktiva invånare år 2035 berätta om en dag i området, samtidigt som kollage illustrerar deras
intryck. Invånarna reflekterar fram och tillbaka i tiden och representerar olika perspektiv och generationer.

Visioner och principer har formulerats som resultat av genomförd dialog och syftar till att vara ett stöd i kommande projekt, vid genomförande, evenemang, kommunikation och detaljplanering för Gåsebäck. Dialogen har genomförts som intervjuer, digital dialog samt workshops på plats.

Ta en titt på detta spännande projekt här!

Det var den 28 september 1946 som kung Gustav V:s bil sladdade ner i diket, då mitt ute i ingenstans, på väg från en jakt på Tullgarn till middagen på slottet. Vad han inte visste var att han där och då markerade ett nytt landmärke och en ny destination. Sedan 1960-talet har Kungens kurva utvecklats i olika etapper: från kontor och industrier till en blandning av storskalig handel och upplevelsebaserade verksamheter.

Kungens kurva är idag en destination för både handel och upplevelser. Tillgängligheten till Kungens kurva bygger till stor grad på biltrafik och bussar vilket ger en trafikdominerad stadsmiljö. Det är svårt att röra sig till och inom området till fots och med cykel och det saknas trygga och trevliga offentliga utemiljöer. E4/E20 utgör en barriär mellan Kungens kurva och Skärholmen och det finns få kopplingar dem emellan. Intill området ligger Gömmarens naturreservat men det saknas grönska och gröna platser i Kungens kurva.

Redan år 2007 fick Spacescape tillsammans med AIX i uppdrag att ta fram en framtidsvision och en strukturplan för en tänkbar utveckling av Kungens Kurva. Konceptet bestod i att omvandla befintliga vägar och stora parkeringsytor till gröna boulevarder för alla trafikslag med entré och shoppingstråk längs fasaderna, parktorg för att få in fler gröna platser och parkgator som kopplar ihop Kungens kurva med omgivande grönområden samt blandande storkvarter med olika tematiska målpunkter och mötesplatser.

Kul att våra tidiga idéer finns med i både målbild och strukturplan för utvecklingsplanen för Kungens kurva som nu är antagen!

Efter några års paus så är vi i Almedalen och pratar på flera seminarier igen. Vi tycker det är viktigt att delta i detta världsunika kunskapsevent, en fantastisk mötesplats för branschen och allmänheten. Och där levande stadsrum och hållbar stadsbyggnad manifesteras.

Alexander Ståhle är med på följande seminarier:

Så motar vi bostadssegregationen
Ons 28e kl 10
Paviljongen Wisby Hotell

Se klimatmöjligheterna i stadsutveckling
Ons 28e kl 14
Mellangatan 27

15-minutersstaden
Ons 28e kl 15:30
Tranhusgatan 40
Atrium Ljungberg

Grönplaner i samhällsplaneringen. Ett hinder eller en möjlighet i exploateringen?
Tors 29/6 kl 9
Skepssbron 6

Framtidens bottenvåningar – från konsumtionsplats till mötesplats
Tors 29/6 kl 10
Mellangatan 19 Sävesalen

Hur mycket grönska behöver en stad för att fungera väl, vara hållbar och hälsosam att leva i?
Tors 29/6 kl 13
Hamnplan 5

Kolla in vår Almedalsanalys av de bästa platserna (2016).

Frågor? Kontakta alexander.stahle@spacescape.se

Väl mött!

C40 Cities Climate Leadership Group är ett globalt nätverk av storstäder som samverkar för att bekämpa klimatförändringar och främja hållbar utveckling. Nästan 100 av världens största städer deltar idag i samarbetet och representerar tillsammans över 700 miljoner människor och en fjärdedel av den globala ekonomin.

Spacescape har under våren bistått C40 Cities med metodutveckling av det webbaserade planeringsverktyget ’The Health Benefits of the 15 Minute City Tool’. Verktyget gör det möjligt att enkelt kvantifiera effekterna av 15-minutersstaden och jämföra de effekter som olika planeringsåtgärder har på fysisk aktivitet, hälsa och utsläpp av växthusgaser. Syftet är att sprida kunskap om sambanden mellan planering och aktiva transporter samt inspirera till mer ambitiöst agerande av världens ledande städer för att adressera klimatkrisen.

Planeringskonceptet 15-minutersstaden har varit på många läppar de senaste åren. Konceptet myntades av professor Carlos Moreno vid Sorbonne Business School i Paris och innebär enkelt uttryckt att stadsbor ska kunna nå det mesta de behöver i vardagen inom 15 minuters gång- eller cykelavstånd. För att möjliggöra det behöver planeringen inriktas på åtgärder som gör avstånd i staden kortare och som uppmuntrar till gång- och cykelresor i förmån för bil. Åtgärder som ökar täthet, funktionsblandning, serviceutbud, gröntillgång och konnektivitet är exempel på vad som kan bidra till såväl ökad fysisk aktivitet som minskade utsläpp av växthusgaser, men som även är kopplat till trygghet, trafiksäkerhet, social hållbarhet, lägre bullernivåer och bättre luftkvalitet – Effekter som ska gå att kvantifiera med verktyget.

’The Health Benefits of the 15 Minute City Tool’ tas fram i samarbete med en rad internationella aktörer, bland andra den brittiska konsultföretaget Arup, det danska läkemedelsföretaget Novo Nordisk, det franska IT-företaget Inetum och forskningsintutitionen Chaire ETI, vid Sorbonne Business School i Paris. Resultaten baseras bland annat på litteraturgenomgångar av forskning och best practice samt workshops med internationella experter och nyckelaktörer. Under våren och sommaren kommer verktyget testas i en rad C40-städer och under hösten förväntas verktyget kunna lanseras.

Just nu genomför Spacescape tillsammans med White en medborgardialog på uppdrag av Botkyrka kommun som underlag för den kommande översiktsplanen. Eftersom det rör sig om långsiktig planering är fokuset framåtblickande och kommunen vill bland annat veta vad som får invånare att bo kvar, och hur man vill att Botkyrka ska vara i framtiden.

Botkyrka är stort och består av många och vitt skilda områden – Vårsta, Tullinge, Tumba med flera. Dialogen genomförs på den digitala plattformen Placetoplan och är öppen för alla men för att verkligen fånga bredden av perspektiv har vi även arrangerat sex lokala träffar på centrala platser i olika stadsdelar.

I skrivande stund har 700 deltagare tillsammans lämnat över 2400 synpunkter. Gå gärna in och kolla vad som har sagts i dialogen.

För frågor, kontakta Vera Esaiasson.