Hur många sommargator har din kommun?

Publicerad den
Sommargågatan Skånegatan i Stockholm 2019
Street Moves Oskarsgatan i Hultsfred 2023

Sommargator eller sommargågator har blivit allt mer populära i svenska städer. Redan 2018 var det 33 kommuner som hade genomfört eller planerade för sommargator. Stockholms stad var tidigt ute med sin första sommargågata på Swedenborgsgatan på Södermalm 2015 och 2024 kommer kommunen göra 43 stycken, efter en lång framgångsrik utveckling och breddning inom programmet Levande Stockholm, med bevisat majoritetsstöd från medborgarna i flertalet undersökningar. ArkDes-projektet Street Moves har vidare utforskat modeller för snabb gatuomvandling i flera svenska små och stora tätorter. Ett exempel på en framgångsrik sommargata i en mindre tätort är Oskarsgatan i Hultsfred 2023.

Sommargator är dock mycket olika spritt över landet. Vissa mellanstora städer har ännu inte genomfört någon alls. Forskningsprojektet Framtidsgatan har gjort en lista på hur många sommargator som svenska kommuner behöver göra om de ska matcha Stockholm (1 sommargata per 23000 invånare) eller Hultsfred (1 sommargata per 14 000 invånare). Hur många sommargator har din kommun?

Tabellen visar de 20 största kommunerna, se hela listan här.

Vill du ha hjälp med att planera sommargator eller genomföra sommargatuprojekt?

Kontakta Alexander Ståhle, projektledare Framtidsgatan.

Stockholmsregionens kulturliv kartläggs

Publicerad den

Spacescape har tidigare genomfört flera kartläggningar om Stockholm stads kulturliv i samarbete med Stockholms stads kulturförvaltning. Med utgångspunkt av det arbetet har nu Spacescape fått i uppdrag av Region Stockholms kulturförvaltning att vidga kartläggningen till hela regionen. I en första fas har Stockholms, Solnas och Sundbybergs kulturliv kartlagts och en betaversion av Stockholmsregionens kulturkartor har tagits fram som webbapplikation. Under 2024 fortsätter arbetet med att inkludera regionens övriga kommuner i kartläggningen.

Syftet med projektet är att skapa en överblick över den gemensamma infrastrukturen för kultur och fritid i regionen och underlätta samverkan över kommungränser. Såväl kommuner som andra aktörer inom kulturområdet eller inom samhällsbyggnadsprocessen kommer kunna ta del av samt dela kunskap och information med varandra och synliggöra var det finns behov av kultur i ett tidigt skede i planeringen. En tydligare bild av det regionala utbudet och behoven kan bidra till en utjämnande effekt och skapa underlag för gemensamma satsningar och regionala anläggningar.

Besök Stockholmsregionens kulturkartor här.

Trädgårdsstad på samråd

Publicerad den

Nu går planprogrammet för Odlaren trädgårdsstad som Spacescape har tagit fram på uppdrag av Eskilstuna kommun ut på samråd.

Planprogrammet visar hur området Odlaren, beläget i direkt närhet till Eskilstunas stadskärna liksom naturreservat med stora frilufts- och motionskvaliteter, kan utvecklas till en nära och hållbar trädgårdsstad. Projektet har hög relevans i och med regeringens stimulans för ökat småhusbyggande och den debatt som följer detta. I projektet redovisas en tät trädgårdsstad som till skillnad från en traditionell villamatta är en blandstad med olika varianter av bostadshus och inslag av offentliga byggnader såsom affärer, skolor och äldreboenden. Bebyggelsen och gatorna är terränganpassade och skapar i kombination med parker, små torg, platsbildningar och gröna gårdar en småskalig bebyggelse med stora inslag av gröna kvaliteter. Bebyggelsen förhåller sig till gatan och vänder sina entréer mot denna, vilket ramar in de gemensamma gårdarna och skapar tydligt offentliga rum i stor och liten skala.

I ett inledande skede arbetades en framtidsbild över tänkt framtida utveckling i området fram. Tillsammans med tre övergripande mål med tillhörande strategier sattes inriktningen för området: En nära trädgårdsstad som fungerar som entré till idrott och friluftsliv och som tar tillvara på lugnet i skogen. Strukturplanen består av ett finmaskigt nät som binder ihop den nya strukturen med centrala Eskilstuna och de befintliga villagatorna i Odlaren. Bebyggelsen koncentreras framför allt längs huvudgatorna, med något högre exploatering längs större gator och noder och lägre mot lokalgator och gränder. Gränderna i området utgörs av bostadsnära gröna gator med lokala platsbildningar för lek och vistelse. Utvecklingen i Odlaren möjliggör även förbättringar i befintlig infrastruktur som tillsammans med nya kollektivtrafiklinjer prioriterar och förenklar aktivt resande. Säkra gång- och cykelbanor möjliggör för barn och unga att tryggt kunna gå och cykla till och från skolan och fritidsaktiviteter. Samtidigt tillgängliggörs natur- och friluftsområden i Odlaren och motionsspår och promenadslingor förbättras. Planen föreslår ett tillskott av en mångfald av mötesplatser så som parker, odlingslotter, grillplatser, naturentréer, lekplatser och idrottsplatser.

Samrådet pågår till 18 mars 2024 och går att läsa om på Eskilstunas kommuns hemsida.

Läs mer om projektet och ladda ner planprogrammet här.

Vill du veta mer? Kontakta Malin Dahlhielm.

Bostadsläget blir rikstäckande

Publicerad den

Spacescape har under de senaste åren arbetat med forskningsprojektet Bostadsläget som är finansierat av Energimyndigheten, med målet att ta fram en öppen plattform för bostadssökande att hitta stadsdelars kvaliteter, boende- och transportkostnader, energianvändning och klimatpåverkan. I en omvälvande tid med räntesmällar, inflation och energikris har många hushåll onekligen fått det tufft ekonomiskt. Projektet har syftat till att synliggöra bostadslägets avgörande betydelse för hushållens kostnader, och att lyfta fram de stora dolda kostnader som hushållens transporter kan innebära.

Det finns idag en betaversion av plattformen som omfattar Stockholm, Göteborg och Uppsala och projektet har nyligen fått nya medel från Energimyndigheten för att skapa en nationell plattform. Tillsammans med RISE, Trivector och Evidens ska Spacescape under 2024 utveckla plattformen till att omfatta hela Sverige. Även bostadsbyggandets konsekvenser på ekonomi, energi och klimat för planerande kommuner, byggaktörer och samhället i stort ska analyseras i projektet.

Testa gärna betaversionen www.bostadslaget.com för Stockholm, Göteborg och Uppsala. Läs mer om projektet på Energimyndighetens hemsida eller i slutrapporten för det hittills genomförda arbetet.

Webbdialoger lyfter översiktsplaneringen – Tyck till!

Publicerad den

Spacescape har genomfört flera medborgardialoger med hjälp av den digitala dialogplattformen Placetoplan. Nu senast använde Botkyrka kommun Placetoplan i tidigt skede för deras översiktsplan. De många fritextfrågorna krävde omfattande textanalysering men gjorde det möjligt att få en nyanserad bild av vad invånarna tycker. Botkyrka är stort och består av både villaområden, miljonprogram och landsbygd, varför var och en av stadsdelarna behandlades och analyserades för sig. Den digitala dialogen utgjorde ett komplement till riktade, fysiska dialogträffar genomförda av White och sammanställningarna visade på stor samstämmighet mellan den breda och den djupgående dialogen. Spacescape skrev dialograpporten som utgör underlag till översiktsplanen.

I Norrtälje använde kommunen Placetoplan för att göra webbdialog inför den fördjupade översiktsplanen för tätorten, Norrtälje stad. Region Gotland genomförde dialoger i alla tätorter inför översiktsplanen. Kommunen Lekeberg undersökte medborgarnas syn på strukturbilder för fyra tätorter. Uppsala undersökte upplevelsen av närnaturen i alla landsbygdsorter och genomförde nyligen en webbdialog om innerstaden som underlag för den kommande översiktsplanen. Det kom nästan 2500 synpunkter.

Nu har Nacka kommun beslutat att använda Placetoplan för en tidig dialog inför nya översiktsplanen. Denna dialog pågår nu – så gå in och tyck till!

Vill du veta mer? Kontakta Alexander Ståhle.

 

Nytt FoU-projekt om webbaserad klimatkalkyl för översiktsplaner och detaljplaner

Publicerad den

IVL Svenska Miljöinstitutet och Spacescape har beviljats medel av Formas för att utveckla ett webverktyg tillsammans med webbyrån OAWA och fyra engagerade kommuner: Göteborg, Uppsala, Örebro och Nacka.

Om ni vill veta mer om utvecklingen av Klimatkalkylen för översiktsplaner och detaljplaner, kontakta Tobias NordströmSpacescape, Åse Togerö eller Tomas Wisell på IVL Svenska miljöinstitutet.

Spacescape kartlägger tillgången till idrott i Eskilstuna

Publicerad den

 

Tillgång och närhet till en mångfald av idrottsan­läggningar har betydelse för såväl människors väl­befinnande som hälsa och möjlighet till en menings­full fritid. Under 2023 har Spacescape tillsammans med Eskilstuna kommun genomfört en omfattande analys av tillgång till idrott, just för att belysa var det finns ett behov av fler anläggningar.

I studien har fyra typer av tillgångsanalyser använts: närhet till idrottsanläggning, närhet till mångfald av idrottsanläggning, besökstryck på idrottsanlägg­ning samt idrottsanläggningarnas tillgång till kol­lektivtrafik.

Ta en närmare titt på rapporten här

Vill du veta mer? Kontakta Tobias Nordström.

Spacescape växer!

Publicerad den

Vi är väldigt glada att välkomna vår nya kollega Kristina Damperud! Kristina har en bakgrund inom både arkitektur och som GIS-ingenjör, och kompletterar vårt team med spetskompetens inom GIS-analys. Kristina har studerat arkitektur med inriktning urban arkitektur vid Lunds Tekniska Högskolan . Hon har tidigare arbetat inom kommunal sektor både inom den tekniska förvaltningen och samhällsbyggnad i rollen som GIS-ingenjör.  På Spacescape kommer Kristina arbeta med olika typer av GIS-analyser och visualiseringar.

Välkommen Kristina!

Gångflödesmodeller – ett viktigt kunskapsunderlag för städers utveckling

Publicerad den

De sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelarna av gåvänliga städer är väldokumenterade. Ändå har planeringen länge saknat praktiska metoder för att förutse hur vi rör oss till fots i våra städer. Spacescape har utvecklat en gångflödesmodell som kan prognosticera gångflöden i både befintliga och framtida stadsmiljöer. Prognoserna ger en förståelse hur ny bebyggelse och infrastruktur påverkar fotgängarflöden och hur befintliga gator och stadsrum kan optimeras utifrån fotgängares perspektiv.

Varför är gångflödesprognoser viktiga för stads- och trafikplanering liksom fastighetsutveckling?

Forskning visar att det är inte bara är ekonomiskt och kommersiellt konstruktivt att planera för gångvänliga städer, utan även bra för hälsa och miljö. Kunskapen om hur vi rör oss i gatunätet är avgörande för att kunna planera för gångvänliga stadsmiljöer. Det skapar inte bara goda förutsättningar för hållbar stadsbyggnad, utan även möjligheter för samhällsbyggnadsbranschen att fatta ekonomiskt välgrundade beslut. Fotgängarprognoser ger oss exempelvis kunskap i verksamheters möjliga kundunderlag, antal potentiella resenärer för kollektivtrafiken och hur offentligt och tryggt ett stadsrum upplevs, vilket utgör underlag för bottenvåningsstrategier och utformning och av de offentliga rummen. Gångflödesprognoser bör därför vara ett minst lika självklart planeringsunderlag som till exempel bullerberäkningar eller trafiksimuleringar i nya stadsutvecklingsprojekt.

Vad kan gångflödesprognoser bidra med i stadsplaneringen?

Gångflödesprognoser kan ge oss nya former av analyser och beslutsunderlag som tidigare saknats i stadsutvecklingsarbetet. Dessa, som komplement till traditionella konsekvensanalyser som inte sällan fokuserat på motorfordonstrafik, är en viktig del i ett framtida planeringsarbete för att skapa mer attraktiva, hållbara och smarta städer. Några exempel på användningsområden inom stads- och trafikplanering:

Gångflödesprognosens nya beslutsunderlag inom stadsplanering och fastighetsutveckling:

  • Byggnaders och stråks rumsliga påverkan på framtida gångflöden
  • Platsers och stråks besöks- och gångflödespotential
  • Utformning och gestaltning av platser och stråk
  • Lägespotential för handel, kommersiell service samt mötesplatser
  • Bottenvåningsstrategier och besöksmix
  • Trygghetsanalyser
  • Påverkanseffekter från buller och luftföroreningar

Gångflödesprognosens nya beslutsunderlag inom trafikplanering:

  • Utrymmesbehov och trängsel för fotgängare på enskilda gator och stråk
  • Underlag för bedömning av lämpliga gatutypologier
  • Kritiska passager och kopplingar ”missing links” i gångnätet
  • Underlag för fotgängares villkor i korsningar
  • Trängselfaktorer i stråk med stora gångflöden
  • Potential för kollektivtrafik och optimala hållplatslägen
  • Trafiksäkerhetskartläggning

Hur är modellen uppbyggd?

Modellen (OD-Betweenness) kan förutsäga förändringar i fotgängarflöden till följd av förändringar i den byggda miljön (Byggnaders placering och gatunätets struktur) och den rumsliga fördelningen av befolkning, kollektivtrafik och andra målpunkter. Omfattande forskning har genomförts inom det som kallas ”Space syntax” (Hillier, B, 1996, Space is the machine), vilket senare vidareutvecklats i destinationsviktade analyser under begreppet ”Place syntax” (Ståhle et al, 2005, Place Syntax). Den vidareutvecklade modellen (OD-Betweenness) viktar närhet med orienterbarhet och vinkelförändringar i rummet. Nya studier av Stockholm, Amsterdam och London visar att modellen har stark förklaringsgrad (Stavroulaki, I, 2019, Statistical modelling and analysis of big data on pedestrian movement) där det är den rumsliga strukturen av gator, tätheter och målpunkter som styr rörelsemönstret. Gångflödesprognosen genomförs i fyra steg: Resealstring, destinationsval, färdmedelsval och ruttval. Modellen kan dels modellera befintliga gångflöden, dels prognosticera framtida flöden. Modellens uppbyggnad gör det även enkelt att testa olika framtida scenarier (som exempelvis olika utbyggnadstakter, funktionsblandningar, kopplingar och gatustrukturer).

Projekt

Just nu arbetar Spacescape med gångflödesprognoser för ett av Göteborgs största stadsutvecklingsprojekt – Centralstaden (Jernhusen) i syfte att undersöka framtida be­söks- och gångflödespotential. Tidigare har Spacescape arbetat med gångflödesprognoser i flera olika projekt:

Slussen och Nobel center, Stockholm (Atrium Ljungberg, Nobelstiftelsen)

Slussens nya detaljplan (Stockholms stad)

Slakthusområdet, Stockholm (Klövern)

Barkarbystaden, Järfälla

Drottninghög, Helsingborg (Helsingborghem)

Bispevika, Oslo (Oslo S Utvikling)

Umami Park, Sundbyberg (Mind Retail)

Hälsovägen, Huddinge kommun (Brabo Stockholm AB)

 

Vill ni veta mer om hur vi arbetar med gångflödesprognoser?

Kontakta Petter Streijffert.

Första Framtidsgatan invigd

Publicerad den

Framtidsgatan Storgatan i Umeå står nu klar.

I två medborgardialoger önskade sig umeåborna mer yta för gående och cyklister och mindre för biltrafiken, jämte ett generellt sett mer trivsamt gaturum. Med det som utgångspunkt arbetade Spacescape och Umeå kommun gemensamt fram ett designkoncept med ledorden ”den gröna tråden”, där en underliggande idé var att tydliggöra kopplingen till kulturhuset Väven. Umeå tog därefter själva fram bygghandlingar.

Storgatan som tidigare enbart bestod av breda körfält och smala gångbanor utan andra funktioner har fått en ny dubbelriktad cykelbana, grönska i planteringskärl och mittrefugen, bänkar och en färgsprakande markmålning.

En nära kontakt med stadens entreprenör gjorde det möjligt att förklara och förtydliga utformningen efter hand. Under byggfasen var Umeå kommun själva ute på gatan och justerade blommor och bänkar utifrån vad man såg funkade bäst på plats. Eftersom både tillvägagångssätt och materialval är nya var den flexibiliteten till stor hjälp.

Lokalmedia har bevakat projektet och kommunen har fått ta emot både ris och ros. ”Att genomföra det här och sedan gå på semester var kanske inte optimalt, vi har fått en hel del frågor och kommentarer, men man lär sig.”, reflekterar projektledare Katarina.

Storgatan uppmärksammades även under sommarens dialog om Renmarkstorget:

”Det vore bra om det fanns en genomgående cykelbana från Skolgatan till den nya snygga GC-banan på Storgatan.” Kvinna, 40-49 år

”Varför inte måla torget, något konstnärligt typ som Storgatan. Tycker vi behöver färg i tillvaron.” Kvinna, 70-79 år

I dialogen framkom ett stort behov av en cykelbana, trots det cyklar somliga ännu sin vana trogen på trottoaren. Det tar sin tid för förändringar att sätta sig men klart är att den här enkla och kostnadseffektiva typen av omvandling medför att cykelnätet kan byggas ut och ihop i en mycket snabbare takt än annars, varpå en riktig ombyggnation kan följa efter successivt.

Även grönska var en högt efterfrågad förbättringsåtgärd på sträckan. En innovation som visade sig fungera bra var en enkel typ av plantering där betongplattor i mittrefugen byttes ut mot sand och blommor, vilket snabbt gav gatan en mjukare och grönare karaktär.

Nu väntar eftermätningar för att studera om förändringarna har gett effekt på flöden och vistelse.