Spacescape har genomfört en kartläggning av hur Amiralsgatan fungerar och upplevs ur en rad olika perspektiv. Med hjälp av analyser av form, läge och demografi, observationer av stadsliv och användning samt dialoger i både fysisk och digital form har samband mellan design, funktion och samspel studerats. Rapporten sammanfattar hur gatans potential och värden kan tas vidare i planeringen.
Amiralsgatan är ett välintegrerat stråk som med sin tvärgående sträckning utgör en gen koppling in i stadskärnan. För den som går eller cyklar upplevs gatan dock främst som en transportsträcka. Många väljer idag bort att röra sig längs Amiralsgatan till förmån för lugnare parallellgator. Buss och bil är i stället de dominerande färdsätten och hållplatserna de främsta samlingsplatserna.
För att öka Amiralsgatans attraktivtet som stadsmiljö behöver ny cykelinfrastruktur följas av minskad bilframkomlighet. Utökade flexzoner skulle möta bristen på angöring, grönska och vistelseyta. Dessa kan förläggas till den solbelysta sidan medan befintliga cykelbanor byggs ihop på den södra.
Spacescape har genomfört en kartläggning av hur Föreningsgatan fungerar och upplevs ur en rad olika perspektiv. Med hjälp av analyser av form, läge och demografi, observationer av stadsliv och användning samt dialoger i både fysisk och digital form har samband mellan design, funktion och samspel studerats. Rapporten sammanfattar hur gatans potential och värden kan tas vidare i planeringen.
Majoriteten av den breda gatans yta består av körbana där bilar, bussar och cyklister blandas. Stora delar sträckan har bottenvåningsverksamheter men höga hastigheter och stora flöden gör att gående och cyklister upplever gatan som osäker och svår att ta sig både förbi och längs med, i synnerhet äldre och barn. Den östra delens alléer är uppskattade men mer kontinuerliga trädplanteringar saknas. Variationer i byggnadsstrukturen skapar ett par mindre gröna platser men de är föga nyttjade.
En slutsats är att Föreningsgatan har de grundläggande, strukturella förutsättningarna för ett aktivt stadsliv men för att det ska förverkligas krävs bland annat bredare trottoarer och lägre bullernivåer.
På uppdrag av Malmö stad har Spacescape studerat trafiktryggheten hos barn och unga i tre stadsdelar i Malmö; Centrum, Fosie och Västra Hamnen. För att studera upplevelsen av trygghet i trafiken fick 92 barn och unga besvara en resedagbok med frågor om deras vardagsrörelser, upplevda rörelsefrihet och särskilt trygga eller otrygga platser i trafiken. Enkäten följdes av sju gåturer med barn från förskoleklass till gymnasieklass där specifika trafikmiljöer diskuterades vidare.
När upplevelser av trafiktrygghet hos samtliga åldersgruppers vägs samman visar sig vana innebär en starkt trygghetsskapande faktor. I bekanta miljöer där barnen känner sig hemma, där de har gått mycket själva, och tillsammans med vuxna tränat på att bedöma och hantera trafiken, kan barnen känna sig trygga oberoende av fysiska faktorer.
Utöver detta upplevs bilfria ytor och förutsägbara trafikmiljöer som tryggast, så som lugna lokalgator. Till skillnad från detta är det bilförare och cyklister som kör fort som är den största bidragande orsaken till otrygghet i trafiken. Obehag uppstår i synnerhet när barnen står beredda att korsa en gata och barnen inte upplever att de blir sedda.
Rörelsefriheten ökar i sin tur med närhet till skola och successivt med åldern. I låg- och mellanstadiet är barnen relativt begränsade, medan unga från högstadiet och uppåt upplever att de har tillräcklig koll och kunskap om trafiken för att kunna röra sig det passar dem själva.
På uppdrag av Malmö stad har Fosies brister och behov identifierats med hjälp av tio fokusträffar, närmare 400 svarande i en webbdialog med boende, arbetande och besökare samt observationer och analyser av utformning och användning.
När boende och besökare fick chansen att tycka till om Fosie var nästan samtliga synpunkter förbättringsförslag, och mer än hälften av de utpekade platserna handlade om farlig trafik. Munkhättegatan och Eriksfältsgatans fysiska och visuella motortrafikdominans leder till höga hastigheter och en oattraktiv miljö för alla andra transport- och aktivitetsformer. Det andra tydliga dialogresultatet var önskemålet om mer yta för cykeln på huvudgatorna och ökad täthet av övergångsställen.
De breda körfälten längs gatusträckningarna innebär en stor potential att omvandla gatorna, både temporärt och permanent, vilket tillsammans med värdeskapande förtätning och platsutveckling kan bidra till att öka attraktiviteten och tryggheten i centrumen i Nydala, Hermodsdal, Lindängen och Söderkulla.
På uppdrag av Malmö stad, genom Fastighets- och gatukontoret, har Spacescape genomfört en behovskartläggning inom förstudiearbetet för Södra Förstadsgatan. I uppdraget ingick att kartlägga vistelse och tillgänglighet gällande oskyddade trafikanter i allmänhet, med särskilt fokus på personer med funktionsvariationer, barn samt äldre människor.
I uppdraget ingick även att göra en generell kartläggning om boendes, näringsidkare och besökares upplevelser av Södra Förstadsgatan och Rådmansvången samt kvaliteter och brister som enligt användarna finns på platsen. Resultatet från dialogen med fokusgrupper och boende visade att det längs Södra Förstadsgatan finns stora problem med trafiksäkerhet, främst i två korsningspunkter, och brist på trivsamma platser och grönska.
Framkomligheten på trottoarer är begränsad på grund av felparkerade cyklar, elsparkcyklar och gatupratare. Kontinuerliga ledstråk och breda utfasningar i kanstenen vid övergångsställen saknas också. I Rådsmansvången som helhet upplevs behov av gatanökad trafiksäkerhet och brist på platser för vistelse för olika åldersgrupper.
Smörkajen är en avgränsad del av Nyhamnen som består av Ångbåtsbron, gamla Ångfärjekajen och del av Skeppsbron i Malmö. Staden äger större delen av marken, som består av asfalterade ytor och kajkanter, vilket ger goda förutsättningar att styra utvecklingen med inriktning på hållbarhet i ett längre perspektiv. Området har ett attraktivt läge, genom närheten till havet och till Malmö Centralstation.
Smörkajens arbetsgrupp har under 2018 arbetat med att ta fram värden som ligger till grund för ett gemensamt synsätt inom staden, som samtidigt hanterar Smörkajens utmaningar. Spacescape har agerat moderator och workshopledare under processen.
De formulerade värdena är utgångspunkt för att genomföra idéer, evenemang och temporära aktiviteter som leder till en långsiktigt hållbar utveckling av området. Värdena är : Värme för alla, Urban känsla, Möte med havet och Hållbart vardagsliv.
Spacescape har även fungerat som analysstöd och tagit fram illustrationer som beskriver de olika värdena på Smörkajen.
Kommunstyrelsen gav den 27 maj 2014 stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att påbörja arbetet med Översiktsplan för Nyhamnen. Det är inte ofta en stad ges så utmärkta möjligheter att utvidga och vidareutveckla sin stadskärna i ett så attraktivt och havsnära läge. Översiktsplanen för Nyhamnen bygger vidare på den kommuntäckande översiktsplanens inriktning, att stärka Malmös roll i regionen och att skapa förutsättningar för en närmare, tätare, grönare och mer funktionsblandad stad.
Syftet med rapporten var att utreda i vilken mån Översiktsplan för Nyhamnen skapar täthet, konnektivitet i gatunätet, potential för urban service samt tillgång och närhet till grönområden. Syftet var även att testa utfallet av alternativa exploateringsgrader och kopplingar inom planområdet.
Malmö stad vill utveckla stadsdelen Kirseberg så att den hänger bättre samman med den centrala staden. Man vill också utveckla mötesplatser där olika samhällsgrupper får plats, skapa en attraktiv grönstruktur och en tätare stadsdel med bättre serviceunderlag.
Spacescape genomförde en nulägesanalys av hela centrala Malmö för att förstå Kirsebergs läge i staden. Kommunens planer analyserades också utifrån deras möjligheter om att uppfylla målen om integration, täthet och grönska.
Utifrån analysresultaten utvecklades planen i samarbete med kommunens tjänstemän. Fokus låg på att skapa nya kopplingar där de verkligen gör skillnad och att placera mötesplatser där stadsstrukturen skapar förutsättningar för dessa. Den nya skissen har goda förutsättningar för att uppnå målen om en socialt hållbar stadsdel.
